Forskningsmetoder inom barn och ungdomsvetenskap Kvalitativ och kvantitativ

Forskningsmetoder inom barn- och ungdomsvetenskap Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod Litteratur: Repstad Kvale/Brinkmann

Kvantitativ/kvalitativ • Kvalitativ = Kvaliteter eller egenskaper Man vill få en bild av ett fenomen. Ett mål, fördjupad förståelse, kan leda till att man agerar annorlunda, utan anspråk på att generalisera • Kvantitativ = Kvantiteter; frekvens eller mängd - tal och siffror som arbetsmaterial, man abstraherar och gör anspråk på att generalisera

Vanliga kvalitativa metoder • • Enkät Observation eller fältarbete Textanalys

Val av metod – några aspekter • Enkät: Vid större urval. Ger en mer ytlig bild. Seende ur respondentens perspektiv • Intervju: Vid ett mindre och djupare urval. Seende ur respondentens perspektiv • Observation eller fältstudie: Studier av detaljmönster i ett skeende. Kan kombineras med enkät eller intervju. Seende ur observatörens perspektiv Kom ihåg: Varje metod har sina specifika för- och nackdelar samt felkällor

Metodtriangulering • Samma fenomen studeras utifrån flera metoder, t ex observationer och intervju • Vanligt med olika kvalitativa metoder i ett och samma projekt, tex att observera/intervjua och se om detta överensstämmer med vad personen säger • Fältarbete som en förberedelse för en kvantitativ studie ( t ex pilotförsök)

Enkät, faser • • • Man gör en problemformulering Man preciserar vilken info man behöver Man bestämmer vilka man vill fråga Man utformar ett frågeschema Man får detta ifyllt Man lägger info på en dator Man analyserar info Man tolkar resultaten Man skriver slutrapporten

Fältarbete • En typ av fältarbete = observation ( se nästa) • Kontextens (det sociala sammanhangets) betydelse: Att undersöka en grupp individer i en enhetlig kontext är en fördel • ”Trattprincip” vid skapande av frågeställningar, man ”snävar in” successivt

Observation • Studier av mänskligt beteende eller kulturer i vissa situationer • Passar bäst när frågeställningen är kopplad till ett avgränsat geografiskt eller socialt område. Val av ”fält” är därför viktigt • Ofta kombinerat med samtal/intervjuer för att få fatt i objektens tolkningar/uppfattningar, för att få in kontexten • Avgränsa väl – generalisera inte! • En tolkning görs alltid av forskaren, med de felkällor detta innebär • Urval ska alltid klargöras, t ex ”bekvämlighetsurval” eller slumpmässighet • Flera observatörer? Det kan vara en fördel att komplettera varandras intryck och jämföra sina tolkningar. Tidsödande. • Att ”observera på hemmaplan”: Risk för beroendesituation, förutfattade meningar, risk förlora ”akademisk distans”, starka värderingar. ”Going native”.

Observation - urval • Urvalsfrågan: Risker med ”snowball sampling” = konformitet, dålig representativitet • ”Den idealiske nyckelpersonen” - Har en roll som gör att han/hon har god info - Är samarbetsvillig - Har en god förmåga att berätta - Har en viss opartiskhet visavi miljön För övrigt är en bra spridning m a p kön, ålder och position önskvärd

Olika former av observation • Öppen obs: Öppen redovisning av syftet. Etiskt att föredra, men man riskerar forskningseffekter/påverkan • Dold obs: Att inte tala om syftet • ”Spioneri” – att observera under falska förespeglingar • (t ex dolda mikrofoner, ”wallrafferi” eller one-way screen) • Deltagande observation (aktiv): Att själv aktivt delta i händelseförloppet, t ex aktionsforkning • Icke deltagande observation (passiv): Att inte delta i händelseförloppet. Kom ihåg: Man är aldrig enbart forskare. Strikt passivitet kan också störa.

Diskursanalys • - Studier av texter i dess sociala sammanhang retoriska tekniker hur texten är organiserad hur texten återspeglar synsätt i sh Konstruerar/bibehåller rådande strukturer

Analys och tolkning • ANALYS är den process i vilken man försöker få ordning på data, se mönster och strukturer • TOLKNING är en genomtänkt värdering av datamaterialet i förhållande till studiens frågeställningar

Tolkning – en balansgång Övertolkning Enbart beskrivning

Tolkning i form av diagnostisering • Risk för övertolkning, ”psykologisering”, ”offermentalitet” • Moraliska undermeningar • Hjälpmedel vid behandling • Kan skapa struktur

Hermenutik Försök att förstå helheter, se helhetsbilden

Från teori till praktik – eller tvärtom? • Deduktion: Att utifrån teorier försöka förstå empirin • Induktion: Att utifrån empiri söka teorier

Checkpoint Induktion/deduktion • Ge exempel på hur man kan använda sig av induktiv respektive deduktiv forskningsmetod, då det gäller något av följande exempel: - Analys av läroböcker i svenska - Barns uppfattningar av procentbegreppet - Lärares uppfattningar av värdegrundsbegreppet

Kategoriseringar • Syfte: Skapa struktur i ett datamaterial, ge översikt, t ex genom typologisering • Kräver ett större material • Risk för övergeneraliseringar

Typologi, exempel på kategorisering Inskränkt Miljö Traditionsväktaren Domedagsprofeten Gränsöverskridaren Lagledaren Ledare Öppen

Vikten av arbetshypoteser • Ska kunna revideras och omformuleras omgående • Tydliggör vad man ska undersöka. Ska fungera som verktyg, ej som skygglappar • Ska kunna förkastas/verifieras

Problemformulering • - God problemformulering ska vara (idealet) Avgränsad Tydlig Djärv Originell Välgrundad Teoriförankrad Möjlig att utforska I kvalitativa studier kan en problemformulering vara möjlig att utveckla under ”resans gång”, den ska kunna revideras.

Checkpoint • Skolpersonal som forskare – för och nackdelar?

Checkpoint – kvantitativ forskning • Läs Metodavsnittet, den andra studien ur Karlbergs avhandling: