Finanspolitik i praktiken Karolina Ekholm statssekreterare Gstfrelsning SU

Finanspolitik i praktiken Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 11 december 2017 Finansdepartementet

Disposition • Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket • Förutsättningar för finanspolitiken – Makroekonomiskt läge – Strukturella utmaningar • Finanspolitikens inriktning Finansdepartementet

Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket Finansdepartementet

Ansvarsfördelning för den ekonomiska politiken EKONOMISK POLITIK Stabiliseringspolitik Penningpolitik Riksbanksdirektionen fattar beslut Finansdepartementet Riksbanken Strukturpolitik Finansdepartementet Fackdepartement (Arbetsmarknad, Näring, Utbildning etc. ) Regering och riksdag fattar beslut

Finanspolitiskt ramverk Budgetprocess i två steg • 1. Utgiftsramar och inkomster 2. Anslag inom utgiftsområden Utgiftstak • Bestäms flera år i förväg Överskottsmål • För närvarande 1 procent över konjunkturcykel • Överenskommelse om en tredjedels procent från och med 2019 Balanskrav för kommunerna Finanspolitiskt råd • Utvärderar finanspolitiken i årlig rapport Finansdepartementet

Förändringar av ramverket från och med 2019 • Sänkt överskottsmål till en tredjedels procent av BNP • Införande av ett skuldankare på 35 procent av BNP – Riktmärke • Uppföljning av målet baserat på det strukturella sparandet • Översyn av överskottsmålets och skuldankarets nivå vart åttonde år Finansdepartementet

Stabilitets- och tillväxtpakten • Två huvudregler i Maastrichtfördraget 1992 – Offentligt finansiellt sparande får lägst vara -3 procent av BNP – Skuldkvoten får högst vara 60 procent • Ett landspecifikt medelfristigt budgetmål (MTO) – Det strukturella sparandet får inte vara lägre än -1 procent av BNP – Ger en säkerhetsmarginal till -3 procent av BNP • Utgiftskriteriet – Om det medelfristiga budgetmålet inte klaras – Nettoutgifterna får inte öka snabbare än potentiell BNP Finansdepartementet

Vad karaktäriserar finanspolitiken? • Regler på nationell nivå och EU-nivå sätter ramar • Medelfristigt perspektiv – Liksom de penningpolitiska besluten beroende av makroekonomiska prognoser • Utfall av förhandlingar inom regeringen – Finansdepartementet sammanhållande roll • Politiken läggs fast i två årliga propositioner – Riktlinjer i vårpropositionen (och bedömning av utgiftstak för sista prognosåret) – Konkret budgetförslag i höstens budgetproposition Finansdepartementet

Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge Finansdepartementet

Stärkt konjunktur i omvärlden BNP i omvärlden Handelsviktad BNP i omvärlden (KIX) Procentuell förändring 10 4 8 3 6 2 4 1 2 0 0 -1 -2 -2 -4 00 Källa: IMF Finansdepartementet 05 10 15 Avancerade ekonomier Framväxande ekonomier Världen 20 -3 -4 00 05 10 15 Källor: Macrobond och egna beräkningar (BP 18) 20

Tydlig men ojämn återhämtning i EU BNP Arbetslöshet Index 2006=100 Procent av arbetskraften 15 -74 år 140 30 130 25 120 20 110 15 100 10 90 80 5 70 0 06 08 10 Euroområdet Frankrike Grekland 12 14 16 Tyskland Spanien Italien Källa: Europeiska kommissionen (AMECO) Finansdepartementet 18 06 08 Euroområdet Spanien Sverige 10 12 Tyskland Grekland 14 16 18 Frankrike Italien

Hög tillväxt i Sverige de senaste åren… BNP-tillväxt för Sverige och världen Årlig procentuell förändring, fasta priser 10 8 6 4 2 0 -2 Sverige -4 Världen, KIX-viktad -6 -8 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Finansdepartementet Anm: BNP - prognoser för omvärlden är sammanviktade med KIX-vikter, som är ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källa: SCB, Macrobond och egna beräkningar 12

13 …även per capita Tillväxt i BNP per capita Procent, fasta priser 6. 0 4. 0 5. 1 3. 0 2. 6 1. 9 2. 0 1. 6 1. 9 1. 8 2016 2017 0. 4 0. 0 -2. 0 -1. 3 -4. 0 -6. 0 -8. 0 2007 Finansdepartementet 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Anm: Ej kalenderkorrigerade siffror Källa: SCB och egna beräkningar

Faktisk BNP bedöms överstiga potentiell BNP-gap, procent av BNP Källa: Egna beräkningar Finansdepartementet

God sysselsättningsutveckling och minskad arbetslöshet Sysselsättningsgrad (15 -74 år) Arbetslöshet (15 -74 år) Procent av befolkningen Procent av arbetskraften Källa: SCB Finansdepartementet

Överskott i de offentliga finanserna 4 Procent av BNP Finansiellt sparande 3 Strukturellt sparande 2 1 0 -1 Källor: SCB och Finansdepartementet 16 20 15 20 14 20 13 20 12 20 11 20 10 20 09 20 08 20 07 20 06 20 05 20 04 20 03 20 02 20 01 20 20 00 -2

Måttlig inflation trots rekordlåg styrränta Källor: Riksbanken och SCB Finansdepartementet

Förutsättningar för finanspolitiken Strukturella utmaningar Finansdepartementet

Arbetsmarknaden Finansdepartementet

20 Hög arbetslöshet hos utrikes födda… Arbetslöshet Arbetskraftsdeltagande Procent av arbetskraften, 15 -74 år Procent av befolkningen, 20 -64 år 18. 0 90. 0 16. 0 14. 0 85. 0 12. 0 10. 0 8. 0 4. 0 2. 0 Inrikes 75. 0 Utrikes 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0. 0 70. 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 6. 0 Källa: SCB Finansdepartementet

21 …liksom hos personer med enbart förgymnasial utbildning Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15 -74 år 25. 0 20. 0 Förgymnasial 15. 0 Gymnasial Eftergymnasial 10. 0 5. 0 Källa: SCB Finansdepartementet 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 0. 0

22 Brist på arbetskraft riskerar hämma tillväxten Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft Indikatorer Procent Tusental respektive nettotal 70 140 30 60 120 20 50 10 40 80 0 60 -10 40 -20 20 -30 0 -40 30 20 10 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Näringsliv Offentlig sektor Källa: Arbetsförmedlingen Finansdepartementet Lediga jobb (vänster) Nyanmälda lediga platser (vänster) Anställningsplaner, näringslivet (höger) Källor: Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och SCB

23 Tecken på försämrad matchning på arbetsmarknaden Källor: SCB och KI Finansdepartementet

Bostadsmarknaden Finansdepartementet

25 Stigande bostadspriser och skuldsättning under lång tid • Såväl priser som skulder är på historiskt höga nivåer • Tillväxttakten i utlåningen till hushåll stabil på omkring 7 procent det senaste året • Bostadspriserna har ökat med över 40 procent sedan början av 2014 • Avmattning i bostadspriserna den senaste tiden Källor: Valuegard, och SCB Finansdepartementet

26 Kraftigt ökat byggande Påbörjade lägenheter Antal 100, 000 90, 000 80, 000 70, 000 Flerbostadshus 69, 626 Småhus 66, 400 59, 650 60, 000 50, 000 40, 000 30, 000 20, 000 10, 000 Finansdepartementet 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 93 19 92 19 91 19 19 19 90 0 Anm: Preliminära siffror för 2016 och 2017 beräknat under antagande att det fjärde kvartalet utvecklas som ett genomsnitt av de tre föregående kvartalen. Källa: SCB

27 Perioder med fallande bostadspriser Källa: Valuegard, HOX-index Finansdepartementet

Demografi Finansdepartementet

Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0 -19 år eller 75+ år Procent 35. 0 34. 5 34. 0 33. 5 33. 0 32. 5 32. 0 31. 5 31. 0 30. 5 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 20 23 20 24 20 25 20 01 20 20 00 30. 0 Källa: SCB Finansdepartementet 29

Den demografiska utvecklingen driver högre offentliga utgifter 30 Offentlig årlig konsumtion person och ålder Tusentals kronor Övrigt Sjukvård 25 -29 400 15 -19 450 Barn Utbildning Omsorg 350 300 250 200 150 100 50 Källa: Finansdepartementet 100+ 95 -99 90 -94 85 -89 80 -84 75 -79 70 -74 65 -69 60 -64 55 -59 50 -54 45 -49 40 -44 35 -39 30 -34 20 -24 10 -14 5 -9 0 -4 0

Finanspolitikens inriktning Finansdepartementet

Utgångspunkter för BP 18 • Stark konjunktur och slutet BNP-gap • Måttlig inflation trots expansiv penningpolitik • Låga räntor har drivit upp tillgångspriser och bidragit till ökade risker på bostadsmarknaden Þ Ungefär neutral finanspolitik Finansdepartementet

33 Ungefär oförändrat finansiellt sparande 2018 Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av BNP 4 • Överskott på ca 40 Mdr kr, reformer för ungefär lika mycket 3 2 1 0 -1 20 20 19 20 18 20 17 20 16 20 15 20 14 20 13 20 12 20 11 20 10 20 09 20 08 20 20 07 -2 Källa: SCB, egna beräkningar Finansdepartementet • Inriktning på politiken: − Fler i jobb − Större klimatinsatser − Ökad trygghet

34 Något svagare strukturellt sparande 2018 Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP 3 2 1 0 -1 20 20 19 20 18 20 17 20 16 20 15 20 14 20 13 20 12 20 11 20 10 20 09 20 08 20 20 07 -2 Källa: Egna beräkningar Finansdepartementet

Finanspolitikens sammansättning påverkar dess effekt Multiplikator Typ av finanspolitik ca 1, 0 Offentlig konsumtion och offentliga investeringar ca 0, 75 Transfereringar riktade till hushåll med låga inkomster ca 0, 5 Generella transfereringar och inkomstskatteförändringar ca 0, 25 Indirekta skatter och skatter som påverkar företagens kostnader Anm: Multiplikatorn anger kortsiktig effekt på BNP per krona • Skattefinansierad ökning av offentlig konsumtion och offentliga investeringar väntas ha positiv effekt (jmfr balanserade budgetens multiplikator) • Bedömer att finanspolitiken bidragit 0, 5 p. e. per år till BNP-tillväxten 2015 -2017 Finansdepartementet

Tack! Finansdepartementet

Extra Finansdepartementet

38 Lägre offentlig skuld Offentliga sektorns bruttoskuld, konsoliderad Andel av BNP, procent 80. 0 70. 0 60. 0 50. 0 40. 0 30. 0 20. 0 10. 0 Finansdepartementet Anm. : Den 29 september publicerade SCB ett reviderat utfall för Maastrichtskulden som 2016 uppgick till 42, 2 procent av BNP Källa: ESV och Finansdepartementet. 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 0. 0

Produktiviteten stiger igen Nivå, säsongsrensade kvartalsvärden Förädlingsvärde per timme, fasta priser Källa: SCB Finansdepartementet

Minskad flyktinginvandring sedan 2015 Antal asylsökande Prognos från 2017 180 160 140 120 100 80 60 40 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal asylsökande Prognos okt-2016 Prognos okt-2017 Källa: Migrationsverket Finansdepartementet 40

41 Temporärt förhöjda utgifter för migration och integration Utgifter för migration och integration Miljarder kronor 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 Utgiftsprognos i VÅP 16 2017 2018 2019 2020 Utgiftsprognos med regeringens politik (BP 18) Källa: Finansdepartementet

42 Offentliga inkomster och utgifter Inkomster, utgifter, konsoliderad offentlig sektor Procent av BNP 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Inkomster 51, 2 50, 4 50, 6 49, 3 48, 7 49, 1 49, 4 48, 4 49, 0 49, 5 49, 2 48, 9 48, 8 Utgifter 47, 9 48, 5 51, 3 49, 4 48, 9 50, 1 50, 8 49, 9 48, 7 48, 6 48, 2 48, 1 47, 8 47, 3 Källa: SCB, egna beräkningar. Finansdepartementet

43 Reformer och finansiering BP 18 Finansdepartementet

44 Lägre ungdoms- och långtidsarbetslöshet Ungdomsarbetslöshet (15 -24 år) Procent av arbetskraften Långtidsarbetslöshet > 6 mån (15 -74 år) Procent av arbetskraften 30. 0 3. 5 25. 0 3. 0 2. 5 20. 0 2. 0 15 -24 år, inkl. heltidsstuderande Genomsnitt 2001 -2016 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0. 0 Finansdepartementet 1. 0 0. 5 Långtidsarbetslöshet > 6 mån, 15 -74 år Genomsnitt 2001 -2016 0. 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 10. 0 1. 5 Källa: SCB, AKU

Ökat utbud på bostadsmarknaden Finansdepartementet