Finansiella marknader Amerikanska penningmarknaden Procent Diagram 1 1

Finansiella marknader

Amerikanska penningmarknaden Procent Diagram 1: 1 Källa: Reuters Eco. Win

3 mån basis spread skillnaden mellan interbankränta och förväntad styrränta, räntepunkter Anm. I Sverige avses skillnaden mellan 3 mån Stibor och T/N swap (STINA) Diagram 1. 2 Källa: Bloomberg

Europeiska penningmarknaden Procent Diagram 1. 3 Källa: Reuters Ecowin

Svenska penningmarknaden Procent Diagram 1. 3 Källa: Reuters Ecowin

Ränta på 10 -åriga statsobligationer procent Diagram 1. 5 Källa: Reuters Ecowin

Totalt emitterad volym på svenska företagsobligationsmarknaden Miljoner kronor Diagram 1. 6 Källa: Bloomberg

Höga kreditspreadar Skillnad mellan företagsobligationer och statsobligationer i USA och Europa, räntepunkter Diagram 1: 7 Källa: Reuters Eco. Win

Kreditspreadar för high-yield obligationer Skillnad mellan företagsobligationer och statsobligationer i USA och Europa, räntepunkter Diagram 1: 8 Källa: Reuters Eco. Win

Faktisk konkursgrad globalt Procent Diagram 1: 9 Källa: Reuters Eco. Win

2 - och 5 -årig bospread Skillnaden mellan bostadsobligation och statsobligation, räntepunkter Diagram 1. 10 Källa: Reuters Ecowin

Kostnad för kreditskydd har ökat premier i CDS-index, Räntepunkter Diagram 1. 11 Källa: Reuters Ecowin & Bloomberg

Premier i CDS-index för ett urval av banker Räntepunkter Diagram 1. 12 Källa: Bloomberg

CDS-premie för tillväxtekonomier räntepunkter Diagram 1. 13 Källa: Reuters Ecowin

Börsutveckling Index, januari 2007=100 Diagram 1. 14 Källa: Reuters Ecowin

Implicit volatilitet på aktiemarknaden procent Diagram 1. 15 Källa: Bloomberg

P/E-kvot Diagram 1. 16 Källa: Reuters Ecowin

bostadsobligationer och statsobligationer räntepunkter Avser skillnaden mellan bostadsobligationer med förfall juni 2011 och statsobligation med förfall mars 2011 Diagram R. 1 Källa: Reuters Ecowin

Bytesbalans, andel av BNP procent Diagram R. 2 Källa: Reuters Ecowin

CDS-premier på isländska banker räntepunkter Diagram R. 3 Källa: Bloomberg

Banksystemets tillgångar som andel av BNP procent Diagram R. 4 Källa: Reuters Ecowin

Utvecklingen av den isländska kronan mot euron Diagram R. 5 Källa: Reuters Ecowin

Svenska aktörers ändrade vilja att ta risk jämfört med för ett halvår sedan Diagram R. 6 Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Hur har din vilja att ta risk förändrats jämfört med för ett halvår sedan? ”

Svenska aktörers buffertar av likvida tillgångar har ökat något Diagram R. 7 Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Hur har din institutions buffert av likvida tillgångar förändrats jämfört med för ett halvår sedan? ”

Anser du att den finansiella krisen har nått sin kulmen? Diagram R. 8 Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Anser du att den finansiella krisen har nått sin kulmen? ”

Den svenska hushållssektorn

Bankernas utlåning fördelad på svenska och utländska hushåll och företag, september 2008 Procent Anm. Utlåning till allmänheten inklusive kreditexponering utanför balansräkningen. Diagram 2: 1 Källa: Riksbanken

Hushållens nominella disponibla inkomster och sparkvot Årlig procentuell förändring och procent Anm. Hushållens sparkvot definieras som hushållens sparande i förhållande till den disponibla inkomsten. Diagram 2: 2 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens upplåning för bostadsändamål samt nytagna lån från bostadsinstitut Procentuell förändring Diagram 2: 3 Miljarder kronor Källa: Riksbanken

Hushållens skuldkvot och räntekvot Procent av disponibel inkomst Diagram 2: 4 Källor: SCB och Riksbanken

Bolåneränta, interbankränta och reporänta Procent Anm. Avser genomsnitt av tre månaders bolåneränta från Nordea, SBAB, SEB och SHB, tre månaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tre månaders bolåneränta för bostadsinstitutens nya utlåning. Diagram 2: 5 Källor: Reuters Eco. Win, SCB och

Hushållens nya lån fördelade på olika löptider Procent Diagram 2: 6 Källa: Riksbanken

Hushåll under marginal, osäkra krediter och potentiella kreditförluster Procent Anm. Potentiella kreditförluster går ej att beräkna från 2007 och framåt då statistiken ej innehåller förmögenhetsvärden än. Diagram 2: 7 Källor: SCB och

Andelen skulder som hålls av skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper Procent Anm. Inkomstgrupp 1 består av de skuldsatta hushållen med lägst disponibel inkomst och inkomstgrupp 5 består av de skuldsatta hushållen bland hushållen med högst disponibel inkomst. Diagram 2: 8 Källor: SCB och

Huspriser Index 1986=100 Diagram 2: 9 Källa: SCB

Bostadsrättspriser Kronor per kvadratmeter Diagram 2: 10 Källa: www. maklarstatistik. se

Bostadsinvesteringar i relation till BNP, säsongrensat Procent Diagram 2: 11 Källor: SCB, nationella statistikbyråer och Riksbanken

Antal påbörjade bostäder i relation till antal invånare Procent Anm. Antalet påbörjade bostäder i Sverige under 2006 och 2007 är överskattade på grund av de så kallade Odellplattorna, det verkliga antalet påbörjade bostäder var, enligt Boverket, mycket lägre. Diagram 2: 12 Källa: Reuters Eco. Win

Icke-finansiella företag

Lönsamhet i svenska börsnoterade företag, Procent Diagram 2: 13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Antal konkurser fördelat på företagsstorlek, 12 -månaders genomsnitt Diagram 2: 14 Källor: SCB och Riksbanken

Företagens upplåning från kreditinstituten, Årlig procentuell förändring Diagram 2: 15 Källa: Riksbanken

Företagens upplåning från kreditinstitut samt deras värdepappersfinansiering i Sverige och utlandet, Kvartal samt år, Miljarder kronor Diagram 2: 16 Källor: SCB och Riksbanken

Företagens upplåning från kreditinstituten och näringslivets reala bruttoinvesteringar, Årlig procentuell förändring Diagram 2: 17 Källor: SCB och Riksbanken

Skuldsättningsgrad i svenska börsnoterade företag, Procent Diagram 2: 18 Källor: Bloomberg och Riksbanken

De fyra storbankernas utlåningsränta på nya avtal tecknade av icke-finansiella företag, Procent Diagram 2: 19 Källor: SCB och Riksbanken

Räntetäckningsgrad i svenska börsnoterade företag, Kvot Diagram 2: 20 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Kassalikviditet i svenska börsnoterade företag, Procent Diagram 2: 21 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Företagens kreditkvalitet mätt med förväntade konkurssannolikheter (EDF), historisk utfall och prognos enligt Riksbankens huvudscenario, Procent Diagram 2: 22 Källor: Moody’s KMV och Riksbanken

Kommersiella fastigheter

Priser på kontorslokaler Sverige, Storbritannien, Irland, USA Årlig procentuell förändring Diagram 2: 23 Källor: IPD, Reuters Eco. Win, MIT Center for Real Estate, Newsec och

Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index: 1981=100 Diagram 2: 24 Källor: Newsec och Riksbanken

Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2: 25 Källor: Newsec och Riksbanken

Reala priser och hyror för kontorslokaler i Stockholms cityläge Årlig procentuell förändring Diagram 2: 26 Källor: Newsec och Riksbanken

Avkastningskrav på kontorsfastigheter i Storbritannien Procent Diagram 2: 27 Källor: IPD och Reuters Eco. Win

Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2: 28 Källor: Newsec och Reuters Eco. Win

Utländska låntagare

Bankernas utlåning, geografisk fördelning Diagram 2: 29 Källa: Riksbanken

Huspriser i Norden, årlig procentuell förändring Diagram 2: 30 Källa: Reuters Eco. Win och BIS

Företagens upplåning Index 2006=100 Diagram 2. 31 Källa: Reuters Ecowin

Förväntade konkurssannolikheter (EDF) procent Diagram 2: 32 Källa: Moody’s KMV

Huspriser, Index 2000=100 Diagram 2: 33 Källa: Reuters Eco. Win

Baltikum

BNP –tillväxt Årlig procentuell förändring Diagram 2: 34 Källa: Reuters Ecowin

Konfidensindikator för konsumenter Nettotal, procent Diagram 2: 35 Källa: Reuters Ecowin

Bytesbalans Procent av BNP; summerat över fyra kvartal Diagram 2: 36 Källa: Reuters Ecowin

Antal lediga platser Diagram 2: 37 Källa: Reuters Ecowin

Reallöner Kvartalsförändringar, säsongsrensad, uppräknad årstakt Diagram 2: 38 Källor: Reuters Ecowin och Riksbankens egna

Harmoniserat index för konsumentpriser Årlig procentuell förändring Diagram 2: 39 Källa: Reuters Ecowin

Hushållens upplåning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Diagram 2: 40 Källor: Reuters Ecowin och nationella

Företagens upplåning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Diagram 2: 41 Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker

Hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP i de baltiska länderna och i Sverige Procent Diagram 2: 42 Källor: Reuters Ecowin och nationella

Utvecklingen i bankerna

Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, 2008 -09 -30 Diagram 3: 1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Intäkter och kostnader för de svenska storbankerna För resultatperioden jämfört med föregående resultatperiod Diagram 3: 2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utvecklingen av intäkter och kostnader samt gapet (differensen) mellan deras tillväxttakt Diagram 3: 3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas kostnadseffektivitet Procent Diagram 3: 4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utvecklingen av provisions- och räntenetto sedan 2005 Tillväxttakt, rullande fyra kvartal, procent Diagram 3: 5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i storbankerna samt omsättning och börsindex Index: 2003 kv 1=100 Diagram 3: 6 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters Eco. Win och Riksbanken

Spread mellan säkerställda obligationer och swapränta Baspunkter Diagram R 9 Källa: Bloomberg

Spread mellan storbankernas svenska hypoteksutlåningsränta och swapränta Baspunkter Diagram Källor: Reuters Eco. Win och Riksbanken

Implicit volatilitet för bankaktier 10 dagars glidande medelvärde, procent Diagram 3: 7 Källor: Bloomberg och Riksbanken

stor-bankerna samt i europeisk finanssektor Index: 2007 -07 -01 = 100 Diagram 3: 8 Källa: OMX

Marknadsandelar i de baltiska länderna Procent, september 2008 Diagram 3: 7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utlåning uppdelad på segment Miljarder kronor, september 2008 Diagram 3: 10 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas kreditförluster per kvartal Procent av utlåning till allmänheten Diagram 3: 11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Primärkapitalrelationer Procent Anm. Swedbanks siffror inkluderar en garanterad nyemission på 12, 4 miljarder kronor. Diagram 3: 12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bankernas finansieringskällor Procent av total finansiering Anm. Likviditetstillförseln antas ersätta en viss del av bankernas finansiering. Emitterade värdepapper har därför minskats med motsvarande belopp i diagrammet. Diagram 3: 13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas förfall av utestående obligationer Procentuell andel av emitterade värdepapper Diagram 3: 14 Källor: Bankernas resultatrapporter, Bloomberg och

Bankernas in- och utlåning Miljarder kronor Diagram 3: 15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Den lägsta primärkapitalrelationen som någon av storbankerna får i varje enskilt test Procent Diagram 3: 16 Källa: Riksbanken

Exponeringarnas storlek i förhållande till primärkapital Procent Diagram R 11 Källa: Riksbanken

Motpartsexponeringar, andelar av totala exponeringen Procent Diagram R 12 Källa: Riksbanken

SEB: s och Swedbanks kreditrisktäckning år 3 enligt scenariot om försämrad kreditvärdighet i de baltiska länderna Procent Diagram 3: 17 Källa: Riksbanken

Kreditrisktäckning år 3 enligt scenariot om konjunkturnedgång Procent Diagram 3: 18 Källa: Riksbanken

Makrostresstest -global recession

Makrostresstest -resultat

Ökade finansieringskostnader i en tre månaders likviditetskris som andel av ett kvartalsresultat Procent Diagram 3: 19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Bloomberg

EXTRABILDER

1. Hushållens marginaler n Detaljerad information om hushållens ekonomi på mikronivå n n n Disponibla inkomster (DI) Faktiska ränteutgifter (RU) Vi skattar utgifterna n n Levnadsomkostnader (LO) Bostadsutgifter exklusive räntekostnader (BU) èMarginal = DI – RU – LO - BU

2. Osäkra krediter n Vi har identifierat de skuldsatta hushåll som inte förmår att täcka sina löpande kostnader n n Andel hushåll under marginal Vi tar reda på hur stora skulder de har n n Total skuld i hushåll under marginal Andel av den totala skuldsättningen èOsäkra krediter

3. Potentiella kreditförluster n Alla osäkra krediter leder inte till kreditförluster n n Det finns säkerheter i form av tillgångar Vi tar reda på hur stor del av de osäkra krediterna som inte täcks av förmögenhetsvärden n n Osäkra krediter där nettoförmögenheten är negativ Andel av den totala skuldsättningen è Potentiella kreditförluster

4. Kreditrisktäckning enligt scenariot om försämrad kreditvärdighet i de baltiska länderna, andra halvåret 2008 Procent Källor: Bank ernas result atrap porte r och Riks bank en

5. Kreditrisktäckning enligt scenariot om konjunkturvändning, andra halvåret 2008 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken