FILOSOFI 1 Vad r filosofi Filosofins huvudomrden FILOSOFI

FILOSOFI 1 Vad är filosofi? Filosofins huvudområden

FILOSOFI börjar med undran söker efter sanning är aktiv verksamhet är skapande, förklarande och förkastande av idéer • är arbete med en själv • ingår i alla vetenskaper • ger inga slutgiltiga svar med försöker formulera bra frågor (se överst i listan) • •

NÅGRA FILOSOFER

OCH NÅGRA TILL

FILOSOFINS DELOMRÅDEN § Ontologi och metafysik § Läran om varat och verklighetens grundläggande väsen, Vad är verkligt? Vad existerar? Vad styr världens gång? § Kunskapsteori och vetenskapsfilosofi § Vad är kunskap? Vad kan vi veta? Hur ska man bedriva vetenskap? Kan vi bevisa en teori? § Etik § Vad är etiskt gott? Hur bör vi leva? § Filosofisk antropologi § Vad kännetecknar människan? Theory of mind, hjärnan § Samhällsfilosofi § Vad kännetecknar ett gott samhälle? Individens frihet kontra samhällets trygga ordning § Religionsfilosofi § Finns det andliga eller gudomliga varelser? Hur kan vi definiera Gud? § Estetik § § § Vad är skönhet? Vad är konst? Logik Vad följer ur premisserna? Vad är logiskt nödvändigt? Kan problem och paradoxer lösas?

FILOSOFINS HISTORIA 1/6 § 500 f. Kr. Grekland: försokratiker och naturfilosofer grubblade på ontologiska och metafysiska frågor § 400 – 300 f. Kr. Grekland: Sokrates, Platon och Aristoteles lade grunden för etik, samhällsfilosofi, estetik och logik samt grubblade vidare på ontologiska och metafysiska frågor § 300 f. Kr. – 300 Grekland, Rom: livsfilosofierna epikureismen och stoicismen; nyplatonismen och kristendomen börjar påverka filosofin

FILOSOFINS HISTORIA 2/6 § 900 – 1100 Arabien och Persien: Ibn Sina (Avicenna) och Ibn Rush (Averroes) förenar religionsfilosofi med Aristoteles tankar § 1100 – 1500 Europa: skolastiken som förening mellan kristen teologi och Aristoteles tankar; Thomas av Aquino, Wilhelm av Ockham

FILOSOFINS HISTORIA 3/6 § 1400 – 1500 Den moderna empiristiska naturvetenskapens födelse; Galileo Galilei, Francis Bacon: ”Kunskap är makt” § 1600 -t Rationalismen; René Descartes: ”Jag tänker, alltså finns jag till. ” Thomas Hobbes och John Locke utvecklar samhällsfilosofin; Locke, Hume och Berkeley utarbetar sina metafysiska teorier; David Hume stöder empirismen som kritik mot rationalismen

FILOSOFINS HISTORIA 4/6 § 1700 -t Upplysningsfilosoferna argumenterar för vetenskaplighet och ett värdigt människoliv. Jean. Jacques Rousseau: ”Människan föds fri, men överallt är hon i bojor. ” § samhällsfilosofin kännetecknas av liberalism och Hume argumenterar för att moralens ursprung är i känslorna § Immanuel Kant gör en syntes mellan rationalism och empirism, skriver moralfilosofi (det kategoriska imperativet) samt estetik § Jeremy Bentham presenterar den utilitaristiska etikens grundtanke: största möjliga lycka åt största möjliga antal

FILOSOFINS HISTORIA 5/6 • 1800 -t Hegels samhällsfilosofi förenas med etik (staten högsta formen av etiskt liv); historien styrs av världsanden; Comtes vetenskapliga positivism är en kritik mot religion och metafysik • Karl Marx skriver samhällsfilosofi • John Stuart Mill försvarar utilitarism, liberalism, yttrandefrihet och könens jämlikhet • Sören Kierkegaards religiösa existensfilosofi undersöker villkoren för att vara människa medan Friedrich Nietzsche förkunnar att Gud är död, övermänniskan segrar

FILOSOFINS HISTORIA 6/6 • 1900 -talet: den analytiska filosofin sysslar med logik och språkfilosofi; Ludwig Wittgensteins Tractatus och språkspel • Carnaps logiska positivism vill rensa filosofin från all metafysik • Jean-Paul Sartres existentialism går ut på att människan ansvarar över sin frihet • Simone de Beauvoir skriver feministisk filosofi • Simone Weil skriver om att vara etisk människa • samhällsfilosofin får nya dimensioner, bl. a. ekofilosofin uppstår

KINESISK FILOSOFI • Konfucius (Kongzi 551 -479 f. Kr. ) grundade sin egen skola med lärjungar. Han tyckte som Herakleitos att ”allt flyter”. Han skrev mest samhällsfilosofi, men gav också råd till ett värdigt liv. Det mest grundläggande förhållandet är mellan far och son, och att högakta familjen lär en att leva i samhället. • Mencius (Mengzi 372 -289 f. Kr. ) hade studerat Konfucius filosofi. Han var en moralisk idealist och ansåg att människan i grund och botten är god; därmed är folket viktigare än härskaren och familjerelationerna viktigare än staten (och i vissa fall även lagen).

KÄLLOR • Fäldt & Fäldt (2012) Tankar. Filosofi 1 och 2. Lund: Studentlitteratur. • Gerholm & Magnusson (1966) Idé och samhälle. Den kulturella evolutionen i västerlandet. Lärobok i idéhistoria för gymnasiet. Stockholm: SÖ-förlaget. • Klockars et. al. (2007) Öppna frågor 1. Introduktion till filosofiskt tänkande. Helsingfors: Söderströms. • Wen Haiming (2012) Chinese Philosophy. Cambridge: Cambridge University Press.