Evidensbaserad Psykologisk Behandling ST Lkarutbildning Mats Jacobson Hammarstrand

Evidensbaserad Psykologisk Behandling ST Läkarutbildning Mats Jacobson Hammarstrand Karin Leg. Psykolog & Leg. Psykoterapeut Leg. Psykolog Certifierad Handledare UP Certifierad Handledare IPT www. verksampsykologi. com

Vad önskar du av denna utbildning? Presentation • Namn • Vad jag önskar av denna utbildning Vi använder era utvärderingar för att se till att ni får ut så mycket som möjligt av utbildningen!!!

Vad önskar du av denna utbildning? • k

Mindfulnessövning: vad kan jag göra för att få ut det jag vill av utbildningen? Privat övning: • Vad brukar hindra mig från att få ut det jag vill? • Hur kan jag hantera det, så att jag får ut så mycket som möjligt av utbildningen? Ett exempel från tredje vågens KBT

Kursupplägg ST-Läkarutbildning Evidensbaserade Psykologiska Behandlingsmetoder, Kombination med läkemedel 2/9, ? ? ? , 21/1 KBT: Unified Protocol (UP) 24 -25/9, 15 -16/10, 29 -30/10, 19 -20/11 Relationella metoder: Interpersonell Psykoterapi (IPT) 8 -9/10, 5 -6/11 Handledning eget patientarbete UP 21/10, 12/11, 25/11, 17/12, 20/1 Handledning eget patientarbete IPT 23/10, 13/11, 11/12, 15/1, 4/2

Evidensbaserad psykologisk behandling Riktlinjerna sa rskiljer psykologisk behandling, som prima rt kan ga lla patologi och behandling av specifika sjukdomstillsta nd, fra n psykoterapi, som ofta fokuserar pa anpassning och personlig utveckling och som inte alltid ryms inom ha lso- och sjukva rdens ansvarsomra de. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010

Evidensbaserad psykologisk behandling Grundar sig i • Aktuell evidens tex psychlitt, pubmed • Forskningsöversikter tex SBU-rapporterna om depression (2004) och ångest (2005) • Riktlinjer tex Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2010, 2016), NICE

Evidensbaserad psykologisk praktik

Sammanfattning rekommendationer depression Depression B&U Depression vux Svårighetsgrad Behandling Prio lindrig KBT 3 medel KBT + Läk 2 KBT 3 PDT 10 Svårighetsgrad Behandling Prio lindrig KBT 3, 4 IPT 4 PDT 5 Läk 10 KBT 2 IPT 2 PDT 3 KBT + Läk 10 medel

Sammanfattning rekommendationer ångest B&U Ångestsyndrom Diagnos Behandling Prio GAD, Separationsångest, Soc. fobi KBT 1 KBT + Läk 3 PDT 9 KBT 1 Läk 3 Tvång INTE PDT INTE Stressreduc. PTSD KBT 2 PDT 9 Läk 10

Sammanfattning rekommendationer ångest vuxna Ångestsyndrom Diagnos Behandling GAD, Panik, Soc. fobi KBT Prio 1 Läk 2, 3 PDT 10 INTE Benzo Tvång PTSD KBT 1 Läk 2, 3 KBT + Läk 10 KBT 1 EMDR 2 Läk 3 INTE Debriefing

Sammanfattning rekommendationer psykiatri Psykiatri Diagnos Behandling Prio Bipolär manisk Läk 1 Bipolär depressiv Läk 1 Bipolär återfallsprev Läk 1 KBT + Läk 2 Schizofreni Läk + multimod. 1 Schizofreni kvarst KBT 3 PDT 10

Kritik mot socialstyrelsens riktlinjer • KBT favoriserat i förhållande till PDT Fler studier med hög evidensgrad (dvs RCT studier) finns för KBT PDT har tidigare huvudsakligen använt kvalitativa/humanistiska forskningsmetoder till skillnad från tex. KBT och IPT som använder kvantitativa mått, söker replikerbarhet, använder DSM diagnoser och är lättare jämförbara medicinsk forskning • Behandlingsrelationen och patientens motivation viktigare än metoden Metastudier (Wampold mfl. ) visar att de flesta seriösa metoder uppnår likartad effektstorlek, c: a 60% av patienterna förbättras signifikant. Det är större skillnader i utfall mellan olika patienter och mellan olika terapeuter med samma metod än mellan metoderna. Metastudierna har dock kritiserats för att genom sin design dölja faktiska metodskillnader. • Ingen metod passar alla 40% av patienter uppnår inte signifikant förbättring oavsett metod, men de som inte förbättras av en metod borde få möjlighet att pröva en annan behandling, därför behövs ett flertal alternativ

Specifika tekniker v/s Gemensamma faktorer Teknik Allians Förväntan/Placebo Patientfaktorer Lambert & Barley 2002, 2013 OBS! Denna fördelning är endast en kvalificerad uppskattning av Lambert och Barley, det finns inte något kvantitativt forskningsstöd!!!

Specifika tekniker • Genom RCT studier vet vi att ett psykologiska behandlingspaket är verksamma på gruppnivå • Vi vet däremot inte vilka som är de verksamma mekanismerna • Evidensbaserade terapipaket kan ha väldigt olika teorier om de verksamma mekanismerna, och väldigt olika behandlingstekniker (KBT/PDT) • Teknikfaktorn (effektstorleken) är större vid vissa diagnoser, tex Tvång • Förhoppningar om att större metodstringens hos behandlare och evidenskrav också på teorin bakom metoden skall tydliggöra teknikfaktorn

Terapeutisk allians • Patient och terapeut överens om mål och medel • Patienten upplever att terapeuten förstår hens problem • Patienten upplever att terapeuten bryr sig om henne • Patienten upplever bra samarbete • Viktigt att arbeta med alliansbrott oavsett metod OBS! Det är endast patientens bedömning av alliansen som förutsäger utfall!!

Förväntan/Placebo • Patienten har tilltro till att förändring är möjligt och att behandlingen kommer hjälpa • Beror på kultur och patientens kontext • KBT effekt minskat över tid – beror det på att interventioner blivit ”kliche” och pat. därför inte engagerar sig i dem? Förmodligen en generell effekt, men har inte studerats då det endast finns tillräckligt många studier på KBT

Patientfaktorer • Patientens motivation att göra konkreta förändringar • Viktigt att arbeta med patientens motivation oavsett metod • Patientens möjligheter att göra konkreta i förändringar i nuet (Sociala och ekonomiska förutsättningar, etc. ) • Patientens sårbarhet

KBT är inte en metod utan flera Teoriparadigm Fokus Metod Våg 1: Beteendeterapi Exponering med responsprevention, Funktionell analys Beteendeaktivering BT Våg 2: Kognitiv Beteendeterapi Kognitiv omtolkning, Kognitiv analys, Inre scheman KBT, Schematerapi Våg 3: Mindfulness och Mindfulness, Kontextuell Acceptans, Motivation, Beteendeterapi Utvidgat exponeringskoncept, Undvikande av känslor UP, DBT, ACT, MBSR, MBCT, CFT

PDT är inte en metod utan flera Teoriparadigm Fokus Metod Våg 1: Freuds driftpsykologi Fria associationer, Tolkning inre konflikter, Insikt Pykoanalys Våg 2: Objektrelationsteori Inre konflikter, Objektrelationer, Överföringstolkning PDT Våg 3: Interpersonell terapi Aktuella yttre relationer, Sociala färdigheter, Ändra faktiskt beteende IPT, Supportive. Expressive Våg 4: Anknytningsteori och mentalisering Anknytning, Mentalisering MBT Våg 5: Psykodynamisk Undvikande av känslor ISTDP

Trender inom psykologisk behandling Aktuella problem • Fokus på aktuella problem istället för historia • Fokus på vad patienten konkret gör och de konsekvenser detta leder till Känsloreglering Mindfulness • Utvidgad exponeringstillämpning • Känslomässigt undvikande • Känsloreglering • Relationer • Mentalisering • Perspektivtagande • Acceptans • Förhållningssätt • Medkänsla

Trender inom psykologisk forskning Integration • Ökad teoretisk integration • Ökad tvärvetenskaplig integration Utvecklad evidens Transdiagnostik • Inte bara evidens av terapipaket (RCT) • Ökad evidens för verksamma mekanismer • Ökad evidens för de teoretiska modellerna • Många diagnoser överlappar • Ett behandlingsprotokoll istället för hundratals • Verksamma beståndsdelar i behandlingen likartade

Vad kommer i de nya riktlinjerna 2016? Sannolikt • Ökat stöd för Mindfulness och Tredje vågens KBT • Ökat stöd för IPT vid Bipolär, Bulimi, (ev. PTSD) • Ökat stöd för PDT vid depression, panik, social fobi …och längre in i framtiden ökad evidens för behandling av olika personlighetsstörningar

Fokus i denna utbildning • Transdiagnostisk exponeringsbaserad KBT (UP) med fokus på känsloreglering • Motivation & allians (MI Motiverande Samtal) • Mindfulness • Det nya exponeringsparadigmet med bäst evidens (Craskes expectancy violation teori) • IPT som får ökande evidens inte bara för depression utan också för ångesttillstånd som PTSD (alternativ verkningsmekanism)

Skäl till fokus på kortare ångest och depressionsbeh. • Praktiskt (hinna genomföra behandling, följa behandlingsprocess) • Ångest och depression i stort sett alltid förekommande • Avgränsad beh. av ångest eller depression oftast möjlig även vid personlighetsstörning och NP problematik • Evidensen bättre för dessa behandlingar (bla pga ekonomiskt och praktiskt lättare genomföra studier) • KBT och IPT kan antas ha delvis olika verkningsmekanismer • Transdiagnostisk KBT (UP) pga praktiska skäl (hinner inte lära ut diagnosspecifik beh. för alla tillstånd, ingående betåndsdelar i diagnosspecik beh. likartade, hög komorbiditet)

Det egna patientarbetet Ångest- och depressionsstörningar utan samtidig personlighetsstörning, tex. enkel fobi, social fobi, panikångest, agorafobi, OCD, GAD, PTSD, och egentlig depression. Unified Protocol är avsett att behandla samtidiga dessa problembilder. IPT är speciellt framtaget för att behandla depression. Nyare forskning visar att IPT även tycks ha god effekt på ångestsymtom, men det är ändå lämpligt under denna utbildningsbehandling att du för IPT behandlingen finner en patient med egentlig depression som huvuddiagnos.

Mer information och material www. verksampsykologi. com

Rekommendationer – egentlig depression hos barn och ungdomar Vid depressiva symtom bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • barn och ungdomar aktiv uppfo ljning i form av en sto djande kontakt och eventuell psykosocial intervention (prioritet 1). Vid lindrig egentlig depression bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • barn och ungdomar psykologisk behandling med KBT, i grupp eller individuellt (prioritet 3 och 4). Vid medelsva r egentlig depression bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda barn och ungdomar la kemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 2) barn och ungdomar psykologisk behandling med KBT, individuellt eller i grupp (prioritet 3). Ha lso- och sjukva rden kan i undantagsfall erbjuda ungdomar psykologisk behandling med familjeterapi (prioritet 8) barn och ungdomar psykologisk psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 10).

Rekommendationer – ångestsyndrom hos barn och ungdomar Vid symtom pa a ngestsyndrom bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • barn och ungdomar aktiv uppfo ljning i form av en sto djande kontakt och eventuell psykosocial intervention (prioritet 1). Vid generaliserat a ngestsyndrom, separationsa ngest och social fobi bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • barn psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) • barn och ungdomar kombinationsbehandling med KBT och antidepressiva la kemedel (SSRI) (prioritet 3). Ha lso- och sjukva rden kan i undantagsfall erbjuda • barn psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 9).

Rekommendationer – tvångssyndrom hos barn och ungdomar Vid medelsva rt tva ngssyndrom bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda barn och ungdomar psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) barn och ungdomar la kemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI, TCA) (prioritet 3). Ha lso- och sjukva rden bo r inte erbjuda • barn och ungdomar psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (icke-go ra) • barn och ungdomar psykologisk behandling med stressreducerande psykoterapier (icke-go ra).

Rekommendationer – posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar Vid posttraumatiskt stressyndrom bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • barn och ungdomar psykologisk behandling med KBT (prioritet 2). Ha lso- och sjukva rden kan i undantagsfall erbjuda barn och ungdomar psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 9) barn och ungdomar familjeterapi (prioritet 10) ungdomar la kemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 10).

Rekommendationer – depression hos vuxna Vid lindrig egentlig depression bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda psykologisk behandling med internetbaserad KBT (prioritet 3) eller individuell KBT (prioritet 4) interpersonell psykoterapi (prioritet 4). Ha lso- och sjukva rden kan erbjuda • psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 5). Ha lso- och sjukva rden kan i undantagsfall erbjuda • la kemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 10). Vid lindrig egentlig depression som tidigare kra vt la kemedelsbehandling bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • la kemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3). Vid medelsva r egentlig depression bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prioritet 2) la kemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2) psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 3). Ha lso- och sjukva rden kan i undantagsfall erbjuda • kombinationsbehandling med antidepressiva la kemedel och psykologisk behandling (prioritet 10). Vid medelsva r egentlig depression med melankoliska drag bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • la kemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1).

Rekommendationer – egentlig depression under graviditet och efter förlossning Vid medelsva r egentlig depression under graviditet bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prioritet 2) • psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 3) • la kemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 4). Vid medelsva r egentlig depression efter fo rlossning bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prioritet 2) psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 3) la kemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 3) personcentrerad counselling (prioritet 4).

Rekommendationer – tillfrisknande efter egentlig depression för vuxna Fo r att fo rebygga a terfall i egentlig depression bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda fortsatt psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) fortsatt la kemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1). Fo r att fo rebygga a terfall i egentlig depression kan ha lso- och sjukva rden i undantagsfall erbjuda • fortsatt elektrokonvulsiv behandling (ECT) (prioritet 10), under fo rutsa ttning att ingen annan la mplig behandling har hja lpt alternativt tolererats.

Rekommendationer – bipolär sjukdom hos vuxna Vid en manisk episod bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda la kemedelsbehandling med litium (prioritet 1) la kemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 1). Vid en depressiv episod bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva och antiepileptika eller antipsykosmedel (prioritet 4) la kemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 4). Fo r att fo rebygga a terfall efter en manisk eller depressiv episod bo r ha lsooch sjukva rden erbjuda la kemedelsbehandling med litium (prioritet 1) la kemedelsbehandling med tilla gg av psykologisk behandling med KBT (prioritet 2) patientutbildning och na rsta endeutbildning som komplement till a ter- fallsfo rebyggande la kemedelsbehandling (prioritet 3). Ha lso- och sjukva rden kan a ven erbjuda la kemedelsbehandling med antiepileptika (prioritet 5) la kemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 5).

Rekommendationer – ångestsyndrom hos vuxna Vid symtom pa a ngestsyndrom bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • snar fo rnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1). Vid lindrigt a ngestsyndrom bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda ra d om egenva rd i form av fysisk aktivitet (prioritet 3) ra d om egenva rd i form av sja lvhja lpslitteratur eller textbaserad behandling med behandlarsto d (prioritet 3). Vid generaliserat a ngestsyndrom, paniksyndrom och social fobi bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) la kemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2 och 3). Vid paniksyndrom med eller utan agorafobi bo r ha lso- och sjukva rden ocksa erbjuda tilla mpad avslappning (prioritet 4) avspa nning som tilla gg till sedvanlig behandling (prioritet 4). Vid paniksyndrom och social fobi kan ha lso- och sjukva rden under vissa fo rutsa ttningar erbjuda • la kemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) (prioritet 10). Den bo r dock inte va ljas som ensam a tga rd och behandlingen bo r endast pa ga under en mycket begra nsad tid. Vid generaliserat a ngestsyndrom, paniksyndrom och social fobi kan ha lso- och sjukva rden i undantagsfall erbjuda • psykologisk psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 10). Vid generaliserat a ngestsyndrom bo r ha lso- och sjukva rden inte erbjuda • la kemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) (icke- go ra).

Rekommendationer – förebygga och behandla posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Vid akut stressreaktion och risk fo r posttraumatiskt stressyndrom bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda • psykologisk behandling med KBT (prioritet 2). Ha lso- och sjukva rden bo r inte • erbjuda enga ngsinsatser med individuell psykologisk debriefing efter traumatiska ha ndelser fo r att fo rebygga posttraumatiskt stressyndrom (icke-go ra). Vid posttraumatiskt stressyndrom bo r ha lso- och sjukva rden erbjuda psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) psykologisk behandling med EMDR (prioritet 2) la kemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).

Rekommendationer – psykosociala insatser vid schizofreni Riktlinjerna tar upp fo ljande omra den: tidiga a tga rder fo r nyinsjuknade personer a tga rder fo r att o ka individens deltagande i va rd och omsorg a tga rder fo r att o ka individens inflytande och delaktighet i va rd och omsorg psykopedagogiska a tga rder fo r att ge kunskap om sjukdomen familjeinterventioner fo r att minska stressen i familjen och fo rebygga a terfall sto d i fo ra ldraskap fo r personer med schizofreni psykologisk behandling mot kvarsta ende symtom kognitiv tra ning fo r att fo rba ttra funktionsnedsa ttningar a tga rder fo r att fo rba ttra sociala fa rdigheter a tga rder fo r o kad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och sysselsa ttning boende och a tga rder i form av anpassat sto d samordnade a tga rder fo r att tillgodose kontinuitet i va rd och omsorg.

Rekommendationer – psykosociala insatser vid schizofreni Riktlinjerna tar upp fo ljande omra den: tidiga a tga rder fo r nyinsjuknade personer a tga rder fo r att o ka individens deltagande i va rd och omsorg a tga rder fo r att o ka individens inflytande och delaktighet i va rd och omsorg psykopedagogiska a tga rder fo r att ge kunskap om sjukdomen familjeinterventioner fo r att minska stressen i familjen och fo rebygga a terfall sto d i fo ra ldraskap fo r personer med schizofreni psykologisk behandling mot kvarsta ende symtom kognitiv tra ning fo r att fo rba ttra funktionsnedsa ttningar a tga rder fo r att fo rba ttra sociala fa rdigheter a tga rder fo r o kad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och sysselsa ttning boende och a tga rder i form av anpassat sto d samordnade a tga rder fo r att tillgodose kontinuitet i va rd och omsorg.

Rekommendationer – psykosociala insatser vid schizofreni Att man har flera sjukdomar samtidigt (samsjuklighet) a r vanligt fo rekommande vid schizofreni precis som inom all ha lso- och sjukva rd. Det ga ller ba de vissa somatiska sjukdomar, andra psykiska problem (sa rskilt depression och a ngest) och missbruk eller beroende av alkohol, narkotika och andra droger. A ven livsstilsfaktorer som da lig kostha llning, brist pa motion och ro kning tillho r de vanligt fo rekommande problemen. Socialstyrelsens nationella riktlinjer fo r missbruks- och beroendeva rd (www. socialstyrelsen. se/nationellariktlinjerformissbruks-ochberoendevard) tar upp a tga rder fo r missbruk och beroende men inte sa rskilt fo r personer med schizofreni. Ur riktlinjerna

Rekommendationer – psykologisk behandling vid schizofreni Rekommendationer om psykologisk behandling mot kvarsta ende symtom Ha lso- och sjukva rden bo r • erbjuda personer med schizofreni med kvarsta ende symtom individuell kognitiv beteendeterapi (prioritet 3). Ha lso- och sjukva rden bo r endast inom ramen fo r vetenskapliga studier • erbjuda personer med schizofreni med kvarsta ende symtom kognitiv beteendeterapi i grupp (Fo. U). Ha lso- och sjukva rden kan erbjuda personer med schizofreni med kvarsta ende symtom musikterapi, na r behov av icke-verbala terapiformer finns (prioritet 4) erbjuda personer med schizofreni med kvarsta ende symtom bildterapi, na r behov av icke-verbala terapiformer finns och musikterapi inte a r la mplig (prioritet 8). Ha lso- och sjukva rden kan • i undantagsfall erbjuda personer med schizofreni med kvarsta ende symtom den ursprungliga metoden fo r psykodynamisk psykoterapi (prioritet 10). Ha lso- och sjukva rden kan • i undantagsfall erbjuda sto dterapi i syfte att minska kvarsta ende symtom vid schizofreni (prioritet 10).

Rekommendationer – kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar vid schizofreni Rekommendation om kognitiv tra ning fo r att fo rba ttra funktionsnedsa ttningar Ha lso- och sjukva rden bo r • erbjuda personer med schizofreni som har kvarvarande psykossymtom, kognitiva funktionsnedsa ttningar och nedsatta sociala fa rdigheter Integrerad psykologisk terapi – kognitiv tra ning (prioritet 1).

Rekommendationer för missbruks och beroendevård Riktlinjerna ger rekommendationer om a tga rder inom fo ljande omra den: • bedo mningsinstrument • medicinska test • la kemedelsbehandling • psykologisk och psykosocial behandling • psykosociala sto dinsatser • behandling vid samsjuklighet • psykologisk och psykosocial behandling fo r ungdomar.

Rekommendationer – missbruk eller beroende av alkohol Rekommendationer Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten bo r • erbjuda MET till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 1) • erbjuda KBT eller a terfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling eller SBNT till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 2). Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten kan • erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 4). Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten bo r endast inom ramen fo r forskning och utveckling • erbjuda webbaserad behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol (Fo. U).

Rekommendationer – långvarigt bruk av bensodiazepiner Rekommendation Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten bo r • erbjuda KBT som tilla gg till nedtrappning av bensodiazepin till personer med la ngvarigt bruk av bensodiazepiner da r sedvanlig utsa ttning inte a r mo jlig (prioritet 2).

Rekommendationer – missbruk eller beroende av cannabis Rekommendationer Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten bo r • erbjuda KBT eller a terfallsprevention med tilla gg av MI eller MET till personer med missbruk eller beroende av cannabis (prioritet 3).

Rekommendationer – missbruk eller beroende av centralstimulantia Rekommendationer Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten bo r • erbjuda tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet eller CRA med tilla gg av fo rsta rkningsmetod till personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (prioritet 3) • erbjuda KBT eller a terfallsprevention till personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (prioritet 4).

Rekommendationer – missbruk eller beroende av opiater Rekommendationer Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten bo r • erbjuda KBT eller a terfallsprevention till personer med opiatberoende i la kemedelsassisterad behandling (prioritet 3) • erbjuda CRA till personer med opiatberoende i la kemedelsassisterad behandling (prioritet 4). Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten kan • erbjuda fo rsta rkningsmetod eller psykodynamisk terapi till personer med opiatberoende i la kemedelsassisterad behandling (prioritet 5).

Rekommendationer – missbruk eller beroende av opiater Rekommendationer Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten bo r • erbjuda KBT eller a terfallsprevention till personer med opiatberoende i la kemedelsassisterad behandling (prioritet 3) • erbjuda CRA till personer med opiatberoende i la kemedelsassisterad behandling (prioritet 4). Ha lso- och sjukva rden och socialtja nsten kan • erbjuda fo rsta rkningsmetod eller psykodynamisk terapi till personer med opiatberoende i la kemedelsassisterad behandling (prioritet 5).