EURON DE EKONOMISKA ARGUMENTEN Klas Eklund 7 april

EURON: DE EKONOMISKA ARGUMENTEN Klas Eklund 7 april 2003 1

VIGGOS VALUTA? 2

GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR o o o Allt svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden Nationalstaten överspelad i viktiga frågor Skärpta krav på attraktionskraft: “Den gyllene tvångströjan” Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till detta - politiskt och ekonomiskt? Stå vid sidan av? Ta ansvar för gemensamt arbete? Aktivt fundera vilka beslut som bör lyftas över nationalstatens nivå? 3

VALUTASYSTEM OCH MÅL o o Tre mål: Stabilitet, likviditet och självständighet Tre valutasystem n n n o o o Fasta (men justerbara) kurser Rörliga kurser Valutaunion Inget system når alla mål Inget är perfekt - men störst risker med justerbar fast kurs Världen går mot större valutablock, som flyter mot varandra 4

CALMFORSKOMMISSIONEN (1996) o Politisk fördel att vara med n o EMU högre tillväxt n n o Större marknad, ökad handel, stordrifts-fördelar, hårdare konkurrens Ger snabbare produktivitetstillväxt Men stabiliseringspolitiska risker vid övergången n o Viktigare ju större unionen blir EMU inget “optimalt valutaområde” Sverige hade budgetunderskott, inflationshistoria, instabil valuta Risk för arbetslöshet och finansiell stabilitet om Sverige drabbas av “asymmetrisk chock” Slutsats: Gå in senare - när Sverige är redo 5

HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE? o o o Större union ger större politiska vinster och gör det dyrare att stå utanför Större union och ökad handel ger starkare tillväxteffekter - styrks av ny forskning Men större union gör det också svårare att hitta en gemensam penningpolitik n o Även om ökad integration minskar risken för störningar Slutsats: Både större möjligheter och större svårigheter! 6

ÖKAD HANDEL – SÄRSKILT FÖR SMÅFÖRETAG o o Ny insikt: Själva existensen av olika valutor är ett handelshinder Beror på ökad vertikal specialisering När investeringar krävs för att expandera utomlands blir valutaosäkerhet ett stort bekymmer Slutsats: En gemensam valuta borde få gynnsamma effekter n Men det har – tills nyligen – varit svårt att ge empiriska belägg 7

HANDELSEFFEKTER AV VALUTAUNIONER Rose (2000) Frankel & Rose (2002) Engel & Rose (2002) Glick & Rose (2000) Rose & Wincoop (2001) Lopez & Meissner (2001) Levy (2001) Nitsch (2002) Flandreau & Maurel (2001) Klein (2002) ´´ 240% 290% 240% 100% 140% 100% 50% 85% 220% 50% Källa: Alesina, Barro, Tenreyro, NBER 2002 (endast signifikanta resultat) Rose (2002), meta-studie ca 100% 8

VARUEXPORT TILL EMU Index 1998=100 9

EFFEKTER AV ÖKAD HANDEL o Ökad handel ger högre tillväxt n n o o Stordriftsfördelar Hårdare konkurrens Fördubblad handel kan ge 30% högre köpkraft efter 20 år (Frankel och Rose) Ökad valfrihet för konsumenterna Betyder högre välfärd Och ökad samvariation av konjunkturer minskar sårbarheten 10

FÖRDELARNA MED EN STOR KAPITALMARKNAD o Större hemmavaluta ger större stabilitet n o o Lägre riskpremium ger lägre ränta Högre likviditet ger lägre kostnader n o o o Bättre förutsättningar absorbera chocker Kommer att synas även i statsbudgeten. . . Större tillgänglighet till finansiering, inte minst för små företag Påverkar företagsvärderingar positivt Ökade direktinvesteringar 11

SNABBARE STRUKTUROMVANDLING o o Gemensam valuta påskyndar integrationen av marknader Medför mindre prissegmentering Vertikal handel medför fler företagsaffärer och fusioner Kan medföra att EU-kommissionen ändrar synen på hur konkurrens bör analyseras och vad som är hemmamarknad n Jämför Volvo-Scania 12

EURON GER PRISPRESS o o Nationella gränser och valutor segmenterar priser Bättre genomskinlighet för konsument ger långsiktig prispress via skärpt konkurrens Viktigt för Sverige, med en prisnivå 20% över EU-snittet Ändå kortsiktiga prisstegringar vid växlingen: ”Smyghöjningar” på flera tjänster och dagligvaror n o Oklart hur mycket Men den effekten är övergående 13

”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE? ” o Exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas n n o o o Svag krona ger kortsiktig konkurrenskraft - inte långsiktig omvandlings- och tillväxtkraft Minskar trycket på strukturreformer Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet Kronan har varit instabil – trots allt detta! 14

RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND 10 -åriga statsobligationer Första konvergensprogrammet Flytande krona Inflationsmål 15

KRONKURSEN TCW Göran Perssons EMU-tidtabell Calmforskommissionen 16

EUR/SEK OCH ERICSSON 17

RÖRLIG KURS OFTA IRRATIONELL o o Valutans signaleffekt är överskattad Kursen kan hamna långt från ”fundamenta” n n n o o o Osäkra förväntningar Finansiella marknader styr Flockmentalitet Risk att kronan blir “swing currency” vid utanförskap Är Sverige för litet för egen valuta? Investeringseffekter? Risk företagsflytt på sikt? 18

EURON GER ÖKAD STABILITET o o Valutaunionen betyder inte ”fast växelkurs” utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners Nästan hälften av Sveriges utrikeshandel sker med EMU och Danmark. Än mer när kandidatländerna kommer med Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras” Betyder ökad stabilitet företag – och för den ekonomiska politiken 19

SLUTSATS - HITTILLS o o o o Den gemensamma valutan ger en påtaglig ökning av handeln Produktiviteten stiger Mer genomskinlighet ger prispress och valfrihet för konsumenterna Mer likvid kapitalmarknad, lägre riskpremie Bättre tillgång till finansiering, ökade investeringar Stabilare valutarelationer Resultat: Snabbare tillväxt och högre välstånd 20

VAD TYCKER NÄRINGSLIVET OCH EKONOMERNA? o o o 83% 70% 61% 20% 19% n n av svenska börs-VD: ar för euron av småföretagarna av ekonomiprofessorerna ska rösta Ja Nej Vet ej/vill ej svara Politiska fördelar: 57% Politiska nackdelar: 11% Ekonomisk fördelar: 40% (Lägre priser, högre tillväxt) Ekonomisk nackdel: 29% (Risk för arbetslöshet) 21

HUR ÄR DET MED STABILISERINGSPOLITIKEN? o o Räntan ska sättas utifrån hela EMUområdet. En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde. Avgörande: Att Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt Så är det! Betyder att ECBs ränta normalt stabiliserar även Sverige 22

SVERIGE I FAS MED EMU Skillnad mellan outputgap Sverige minus EMU Procentenheter 6 6 4 Prognos 4 SEB 2 2 0 0 -2 -2 -4 -4 -6 78 80 82 84 86 Källor: OECD, SEB 88 90 92 94 96 98 00 02 04 -6 23

FINANSPOLITIKEN KAN STABILISERA o o o Stabilisering via ECB och minskad valutavolatilitet Om vi ändå avviker, t ex via löneinflation Finanspolitiken styrs nationellt n n o o Alltså fel att påstå att vi saknar stabiliseringspolitik Bra med finanspolitik efter brusten bubbla och vid mycket låga räntor Sverige har starka ”automatiska stabilisatorer” Om de inte räcker: Politiska beslut 24

BEHOVET AV STARKARE RAMAR FÖR FINANSPOLITIKEN o o Kan politikerna axla en mer aktiv roll för finanspolitiken? Buffert behövs. Bra med mer ambitiöst saldomål. Men varför särskilda fonder? Möjligt bygga mer robusta institutioner? Lär av penningpolitiken: n n Klart mål för stabiliseringen Tydliga medel Transparens Expertkompetens 25

”MEDFÖR INTE ERM FAROR? ” o Nej! ERM är inte som den gamla fasta växelkursen n n o Övergående period innan kronan försvinner Centralkursen blir sannolikt konverteringskurs Centralkursen sätts med marknadens reaktioner i åtanke Visst utrymme för fluktuationer inom bandet Centralkursen försvaras av både ECB och Riksbanken Inget land har upplevt spekulativa attacker i det nya ERM-systemet 26

”BETYDER INTE ERM HÖGRE RÄNTOR? ” o o Tvärtom! Ränteparitetsvillkoret gäller: Rsv = Rty + vxk + rp Inom ERM styrs räntan av (den fasta) växelkursen Betyder lägre obligationsräntor när riskpremien faller Betyder att Riksbanken kan sänka räntan inte att den måste höja! n n Höjd ränta hjälper ej: Transmissionsmekanismen svagare (både via långränta och valuta) Prognos: Lägre styrränta i ERM än utanför 27

”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI BÖR UNDVIKA EURON” o o Nej, Tysklands problem går djupare än så Problemen är inhemska: n n n o o o Återföreningens kostnader Usel sysselsättning pga stel arbetsmarknad Misskötta statsfinanser Räntesänkning kan lindra våndan - men inte ge långsiktig tillväxt Devalvering utesluten för Tyskland behöver strukturreformer – oavsett EMU 28

TYSKLAND: LÅNGSIKTIGA SYSSELSÄTTNINGSPROBLEM 29

HUR TA ANSVAR? o o Ska Sverige åka snålskjuts eller delta aktivt? Större inflytande i unionen än utanför n o o o Eurorådet och ECB Sverige kan göra nytta i EMU Modernisera ECB Öka transparens och öppenhet 30

SUMMARUM • Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete! o o För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa För: Tillväxt, köpkraft För: Lägre inflation Mot: Stabiliseringspolitiken • Kan stabiliseringspolitiken stagas upp? • Vad är viktigast? • Vill Sverige vara med i integrationsarbetet, ta ansvar och använda euron som verktyg? 31