Ett strkande bemtande Migration och psykisk hlsa fr
Ett stärkande bemötande Migration och psykisk hälsa - för elevhälsan 15 november 2016
Om Uppdrag Psykisk Hälsa
Film om Hälsa i Sverige
Översikt av talarstöd Hi. S 10 • Föreläsning 1: Kunskapsspridning • Föreläsning 2: Ett stärkande bemötande (SKL, Rädda Barnen) • Föreläsning 3: Föräldrastöd för utlandsfödda (SKL, Studiefrämjandet, SDF Tensta/Rinkeby) • Föreläsning 4: Information om hälsa och migrationsstress (SKL, BUP Skåne) • Föreläsning 5: Sexualkunskap för nyanlända (SKL, Sex och samlevnad för nyanlända)
Hur kan jag göra? Vad är ett gott bemötande?
Allmänna saker att tänka på: • • Var lugn Ta dig tid att lyssna Våga göra olika Våga vara kvar i situationen
• UNICEF, 2016 • - Vad kan du göra? Medmänniska Bemöt som andra barn Leta efter friskfaktorer Se till att barnet får hjälp vid behov
Vad behöver barn och unga som har trauma bakom sig? • Viktigt för alla som möter nyanlända barn och unga att veta • Som personal är det lätt att känna sig otillräcklig • Utsatta barn och unga behöver trygghet, relationer och coping. • Utsatta barn behöver vuxna som förstår trauma
Traumaförståelse • Barn kan ibland bete sig på sätt som är svåra att förstå • Det är viktigt att inte förstärka den negativa cykeln genom att den vuxna själv reagerar känslomässigt • Ett hälsofrämjande arbete förutsätter att vuxna runt omkring har traumaförståelse • Alla vuxna som barnet möter är viktiga!
Vad påverkar utvecklingen av trauma? • En persons välmående är ett samspel mellan friskfaktorer, samt vilken typ av trauma man har utsatts för och i vilken grad av exponering • Faktorer som inspelar: • • • Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av den egna rollen Föräldrars stöd och reaktioner Graden av socialt stöd
”Traumats kärna är en känsla av att vara övergiven och avskuren från alla andra människor” –van der Kolk
ACE-studien: Adverse Childhood Experiences Dysfunktionell hemmiljö: Missbruk Förlust av förälder Psykisk sjukdom Våld i hemmet Kriminalitet Misshandel: Psykisk Fysisk, sexuell Försummelse: Känslomässig Fysisk (Felitti m. fl. , 1998)
Tedtalk om ACE- Nadine Burke Harris
Frågor att diskutera med gruppen • Hur har vi förstått beteenden tidigare och vad har vi trott att det grundar sig i? • Hur kan vi hantera beteenden där trauma tycks ligga till grund? • Är det lättare eller svårare att hantera ett undandragande eller utåtagerande beteende? • Hur kan vi inom personalen hjälpa och stötta varandra med detta? • Har vi inom personalen olika kompetenser som kompletterar varandra på ett sätt som vi kan dra nytta av? • Hur kan vi enkelt kommunicera med varandra när vi behöver hjälp och stöd med en svår situation?
Typer av trauma • Typ I: avgränsad psykisk traumatisering (t. ex. misshandel, bilolycka, våldtäkt) • Typ II: långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan (t. ex. långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig)
Hur formas vår hjärna vid stress och trauma • Hjärnan utvecklas i samspel med omgivningen • Hjärnan påverkas av hur den används - Amygdala: alarmcentralen - Hippocampus: kopplingsstation - Prefrontala cortex: regleringssystemet
Relationstrauma • ”…när barnet vid upprepade tillfällen blir exponerad för traumatisk stress och barnet själv blir lämnad till att reglera rädslan själv genom att omsorgsmiljön brister”. (Dag Nordanger, 2014)
Frågor att diskutera med gruppen • Hur klarar våra ungdomar av självreglering? • Hur kan vi använda oss av kunskapen om reglering för att hjälpa barn och unga i vårt arbete? • Är detta något vi kan inkludera i vårt dagliga arbete? • Är åsikter och uppfattningar lika inom vår arbetsgrupp? På vilket sätt lika och på vilket sätt olika? • Hur kan vi bearbeta de skillnader som sätter hinder och nyttja de som är positiva?
De tre grundstenarna i ett stärkande bemötande • Trygghet: en trygg omgivning och miljö • Relationer: Goda relationer till vuxna • Coping: strategier för att hantera svåra känslor
Trygghet är en förutsättning för att läka: • • Fysisk trygghet Relationell trygghet Känslomässig trygghet Kulturell trygghet
Relation • Relationer är viktiga för att skapa trygghet • Att skapa sig nya, positiva erfarenheter av relationer • Att lära sig att framkalla positiva reaktioner • Hur skapar vi oss relationer? • Relationer och återhämtning
Coping • Barn som har varit med om svåra saker har ofta svårt att lugna sig själva • Vuxna kan hjälpa med reglering • Vuxna kan hjälpa barn att finna konstruktiva copingstrategier • Samreglering
Alla vuxna som möter barn och unga är viktiga vuxna Kompetens hos viktiga vuxna: - Förstår sambandet mellan svåra händelser, känslor och beteende - Att vi ser barnet och barnets behov oavsett på vilket sätt barnet förmedlar sina behov - Förstår att vi är det verktyg som kan göra skillnad - At vi tränar på att hantera våra egna känslor - Att vi själva söker stöd - Att vi har tålamod
Värderingar: • • Barn/ungdomar gör så gott de kan, alla barn vill lyckas Barn/ungdomar är inte svåra, de har det svårt Barn/ungdomar manipulerar inte, de skyddar sig Barn/ungdomar hittar inte hela tiden på nya historier, de blandar minnen • Barn/ungdomar berusar sig inte för berusningens skull, de dämpar psykisk smärta • Barn/ungdomar skadar sig inte för uppmärksamhet, de reglerar känslor
Filmklipp från en skola i Boston, USA Övning • Boston 24/7 with Principal Mc. Affee • Bra diskussionsunderlag: Vad händer i klippet? Vilka bemötande var bra, mindre bra? Hur hade situationen kunnat hanteras annorlunda?
Frågor att diskutera med gruppen • Hur arbetar vi med att skapa trygghet? • Hur arbetar vi med att stärka förtroende mellan vuxna och elever? • Hur arbetar vi med att stödja barn och unga att utveckla copingstrategier? • Hur kan vi implementera ovanstående bitar i vår dagliga verksamhet? • Finns det situationer eller förhållningssätt i vår miljö som förvärrar rehabilitering eller återanpassning för barn och unga? • Hur kan vi stödja och lära av varandra i detta arbete?
Att möta barn på flykt • Rädda Barnen har information om hur du möter barn med svåra upplevelser • Fyra korta filmer om mötet: v Så påverkas barn som är utsatta för påfrestningar v Barns behov av trygghet v Barns behov av goda relationer v Att hantera svåra känslor https: //www. raddabarnen. se/vad-vi-gor/barn-pa-flykt/sa-kan-du-stodja-nyanlanda-barn/bemotabarn-pa-flykt/
www. informationomsverige. se http: //www. omsvenskaskolan. se/
Invandringens psykologi Elsie Söderlindh, 1984 • Spegelbilden går förlorad • Den kollektiva bilden ger inget utrymme för individuella uttryck och känslor
Vad innebär det att vara integrerad? ”Ja, att man inte är utanför. Att man inte känner sig utanför – som man hör om ibland. Som man tänker på om mitt jobb, ibland känner man sig utanför. När man märker att ingen pratar med de somaliska kvinnorna, när man ser att man väljer prata med de svenska, då blir man ledsen faktiskt. Då tänker jag: nej, vi blir aldrig del av det här, man känner sig nästan som hemlös, faktiskt. ” (Riana, 24 år, Eritrea/Sudan))
More Than One Story
Talarstöd Ett stärkande bemötande innefattar: • • • Vad är Hälsa i Sverige? Hur kan du göra för att stärka ditt bemötande- film från SKL Att möta barn på flykt, handbok från UNICEF Vad är trauma och hur påverkar det hjärnan? Rädda Barnen Hur kan vi stärka vårt bemötande gentemot nyanlända barn och unga? Rädda Barnen, traumamedveten omsorg • Vikten av integration- kortspel More Than One Story
- Slides: 37