Etnografi n Kllor n n n Syfte n

Etnografi n Källor: n n n Syfte: n n n 1 Blomberg (kursboken kap 8) Nardi (antropolog); ”The Use of Ethnographic Methods in Design and Evaluation”, Handbook of Human-Computer Interaction, Ch. 15, Elsevier Science B. V. Ta reda på hur människor verkligen gör när de arbetar eller leker. MDI: utveckla förståelse för dagligt arbete och teknologier som används i dagligt arbete. Används av både sociologer och antropologer 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Etnografi n De dominerande etnografiska metoderna är: n n n Intervjuer Observationer Deltagande-observationer Innebär att tillbringa mycket tid med och delta i vardagligt liv hos de personer man studerar n Utvecklades under sent 1800 -, tidigt 1900 -tal n n 2 Flexibel forskningsdesign: Studien tar form allteftersom och man kan följa upp oväntade, intressanta händelser 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Antropologi och etnografi n n n 3 Etnografi utvecklades som en metod att utforska livet i ”främmande” samhällen Antropologer tar numera också hänsyn till att deras egna personliga referenser färgar analyser av det de ser i studierna Centralt i antropologi är den holistiska synen att alla aspekter i en kultur är relaterade – ofta i relationer som kännetecknas av konflikt och motsägelser. 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Sociologi och etnografi n n n Fokus på sub-grupper i samhället Etnografi har här utvecklats som ett alternativ till enkäter Etnometodologi n n n 4 Utvecklats inom sociologi sub-grupp av etnografi Speciellt analytiskt perspektiv 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Gemensamt n n n 5 Fånga ”tyst kunskap”: observationer som komplement till intervjuer Observationerna måste ske i den verkliga miljön Sammanhang mellan aktiviteter 2004 -01 -30 Helena Lindgren

MDI och etnografi n n Började användas på 80 -talet Varför? n n n 6 Förståelse av människa-maskin-interaktion kräver information om MMI i relation till situationen där det sker Framväxande konsensus om att mänsklig intelligens är socialt befäst och kräver samspel med sin omgivning för att formas – kan inte enkelt återskapas i en dator Växande intresse av att utveckla system som stödjer människor som arbetar tillsammans 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Etnografi och systemdesign n n 1) Studier av arbete 2) Studier av teknologier i användande 3) Participatorisk / arbetsorienterad design Svårigheten: n n Hur använda resultat från etnografiska studier i en designspecifikation? Resultat presenteras traditionellt i text. Alternativ: n 7 Filmer av arbetssituationer, prototyp / mock-up i användande, foton. . . 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Ex: Participatorisk design n 1) Designer auskulterar, observerar, pratar med anv. (dagar) 2) Modellering 1. Visualisering av arbetssituationen. 3) Modellering 2. Visualisering av möjlig arbetssituation: n n n 4) Scenarios 5) Prototyping: presentation och utvärdering av konkreta alternativa lösningar n n 8 Anv. lär om teknologi av designern (prototyper, mock-ups) ”Framtids-workshops” (kritik, fantasi, implementation) Organisatoriska spel (förändrade roller, kommunikationssätt) Simulering av arbete genom mock-up design, cooperative prototyping Mål: förbättrad arbetsplats. Konsensus design och användarna deltar kontinuerligt. 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Etnografi och systemdesign – När? n Användbart i flera faser i design-cykeln men Nardi identifierar speciellt två tillfällen: n n n 9 1) Innan designen har tagit form 2) När en robust prototyp finns att testa Ringar in intressanta områden som kan följas upp i en kvantitativ studie där vissa mätbara aspekter kan undersökas och ge statistiska resultat. 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Etnografen n Som medlem i ett designteam: n n n Genomföra specifika studier för ett givet projekt eller produkt Projektledning Agera som ”förste användare” av en prototyp Hålla sej uppdaterad med litteratur Tillföra användarens perspektiv under hela projektets gång n 10 ”Programmers have many wonderful gifts and talents, but in the heat of coding, it is easy to forget how unlike they themselves end users are. ” Nardi 1997 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Etnografen n Krävs träning för att kunna genomföra en bra etnografisk studie n n n Vanligt misstag i etnografiska studier: n 11 hantera stor mängd data Krävs medvetande om sina egna ”biases” Krävs känslomässiga resurser för att hantera det obekanta / det som skiljer sej från egna värderingar objektivitet utvecklas över tid generalisering utöver studiepopulationen 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Etnografi och konversationsanalys n n 12 Kompletterande tekniker Olika nivåer av analys 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Konversationsanalys n n 13 Del av etnometodologin Växte fram under 60 -70 talen Primära källorna är ljud- och ljud+bildinspelningar av verkliga interaktioner Ibland kompletterad med fältobservationer men det diskuteras om trad. etnografiska metoder kan inkorporeras i konversationsanalys 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Vad studeras? n n n 14 Språket ses som en farkost för social interaktion Social organisation av vanligt mänskligt beteende Vilka resurser människan förlitar sej på när hon ska producera och känna igen social aktivitet Hur turtagning i interaktionen genererar aktivitet, båda delarna oseparerbara från omgivningen i vilket det händer Kontext definieras av de företeelser som spelar in i aktiviteter och interaktioner 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Metod n n 15 Videoinspelningar analyseras i detalj flera varv för att identifiera företeelser Studier sker inte utifrån hypotes – istället används induktiva sökmetoder för att hitta mönster av aktivitet och interaktion Sekvens av händelser där varje händelse är beroende av tidigare händelser och genererar följande händelser ”Moment-by-moment”, ställer krav på en användare, krav som emergerar progressivt 2004 -01 -30 Helena Lindgren

MDI och konversationsanalys n Transkriptioner görs av en situation där varje händelse registreras; n Användare + dator Användaren: musklick, tangenttryck, menyval, . . . n Datorn: respons – dialogrutor, hårddiskljud, pip, rörelse, . . . n n Ex: patient + doktor + dator n 16 vad som sägs, samtidigt tal, pauser, blickriktningar, kroppsrörelser 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Teori n Omöjligt att genomföra etnografiska studier utan ett teoretiskt perspektiv n n 17 Filtrera Fokusera Annars risk att undersökarens ”biases” blandas in Teorier: verksamhetsteorin (activity theory), distributed cognition (ex Hutchins), situated action (Suchman). 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Teori 1 - Verksamhetsteorin n Man studerar. . . n n n 18 Verksamhetens historia Det större sammanhang vari verksamheten ingår De föränderliga mål och syften enskilda har med aktiviteterna Vilka uppfattningar och kunskap de enskilda deltagarna i studien har Hur artefakter används för att distribuera och reglera kunskap och aktivitet 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Teori 2 - Distributed cognition n n 19 Arbetar på systemnivå istället för individnivå Spelar ingen roll hur väl man känner en enskild del i systemet (männsika eller artefakt) om man inte ser hela systemet 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Teori 3 - Situated action n 20 Suchman (etnometodolog) ”moment-by-moment” interaktioner studeras utifrån videoinspelningar (jmfr konversationsanalys) Uppfattningar om världen skapas i social interaktion 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Situated action n 21 ”Plans and Situated Actions – The Problem of Human Machine Communication” - Lucy A. Suchman etnometodolog ”Varje utförande av aktivitet är beroende av dess material och sociala omständigheter” Istället för att abstrahera aktivitet från dess kontext för att hitta meningen i det som händer (ex task analysis), tittar man här på hur aktören använder omständigheterna för att uppnå meningsfull aktivitet. 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Situated action: Syfte n n n 22 Inte hitta formella modeller av kunskap och aktivitet (kognitivistisk approach / applied logics) Utforska kunskaps och aktiviteters relation till omständigheterna / miljön i vilka kunskapen och aktiviteterna utövas Följdaktligen kan inte en aktivitet beskrivas / förklaras med hjälp av kognitiva scheman eller sociala normer – organisationen av aktivitet formas i en ”emergens” av ”moment-by-moment”-interaktioner mellan aktörer och dess omgivning 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Situated action: Planer n n 23 Plan -> aktivitet (”Planning Model of Human Activity”, ex Normans 7 -stegsmodell) Aktivitet -> plan (”Situated Action”) Planer är källor för aktivitet, förutbestämmer inte aktivitet Planer modifieras ständigt och måste ibland helt överges 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Situated action: Idéer n n 24 Planer är representationer av situerad aktivitet Representationerna uppkommer i aktivitet när aktiviteten blir problematisk En objektiv uppfattning om situationen är inte given, den måste formas Språket är centralt i denna process 2004 -01 -30 Helena Lindgren

Situated learning n n n 25 All aktivitet är ”embodied”, kognitiva processer sker simultant på ett dialektiskt sätt med aktivitet, därför är lärande också alltid ”situerad” Kunskap kan inte förflyttas mellan aktiviteter Träna i ”fel” miljö är meningslöst 2004 -01 -30 Helena Lindgren