Etnicitet och Specialundervisning Utgngspunkter Group Based Inequalities in

Etnicitet och Specialundervisning Utgångspunkter

• Group Based Inequalities in Scholastic Achievement • IQ och Testing • What difference does difference make? • Allmänt intresseområde – förmåga att tänka, kultur och aktiviteter, begåvning, det naturliga kontra det fostrade, varför många subkulturer och ekonomiskt marginella grupper leder till problemet förståndshandikapp som inte står i någon som helst proportion till sitt antal;

• France: …………This underachievement at key stage 3 is not specifically due to being foreign or from an immigrant family. Indeed, it disappears when the analysis allows for the influence of social and family characteristics. (Vallet & Caille, 1995, Ministry of Education statistics department, 1995

• Britain: A review of research carried out for the Office for Standards in education (OFSTED): The data suggest that even when controlling for social class, there remain significant inequalities of attainment between different ethnic groups. (…) ethnic inequalities persist even when class differences are taken into account. (Gilbourn & Mirza, 2002: 20 -21). In other words, according to these British researchers social class only accounts for part of educational inequality. The rest is explained by ethnic belonging (the causal effect being attributed by institutional factors, not to any intrinsic ethnic characteristics.

• Sweden: Elever med utländsk bakgrund har som grupp sämre skolresultat än svenska elever. Men om man väger in elevernas socioekonomiska bakgrund försvinner mycket av skillnaderna i betygsresultat. Skolverket (2004). Elever med utländsk bakgrund. Dnr 75 – 2004: 545.

• Poverty and gender had stronger associations than ethnicity with the overall prevalence of SEN. However, after controlling for these effects significant over- and under-representation of different minority ethnic groups relative to White British students remained. The nature and degree of these disproportionalities varied across category of SEN and minority ethnic group and were not restricted to judgmental categories of SEN. (Lindsay, G. , Pather, S. & Strand, S. (2006). Special educational needs and ethnicity: Issues of over- and under-representations. Research report RR 757. Nottingham, England: Department for Education and Skills. )

Begrepp • Etnicitet, en sociobiologisk konstruktion, sammanblandas fortfarande med klass, historia och fysiska drag, begreppsmässigt och i praktiken (Dominquez, 1986). • Här förstås etnicitet som en kategori som inbegriper kontrasterande typer av kultur delade med grupper som skiljer sig åt med hänsyn till historia, språk, övertygelser, fysisk genotyp eller andra socialt dithörande drag. • Här betraktas också etnicitet som en utvecklingsprocess eller som ett karaktärsdrag utmed en serie snarare än som en förstelnad eller dikotom kategori, som man antingen har eller inte har.

Disproportionality in European Special Education: Who is overrepresented and why? General Description; Research problem area Girma Berhanu (Gothenburg); Alan Dyson (Manchester); Mikael Luciak (Vienna)

Forskningsproblemet �Why disproportionality is a concern? �Ojämlik fördelning av elever i särskiljande utbildningsformer i europeiska länder i termer av kön, social klass, etnicitet och migrantstatus � Överrepresentation (Disproportionality) av detta slag har länge varit en utmaning för utbildningssystem som försöker blir mer inkluderande och socialt rättvisa

�Olika förklaringar till varför ’disproportionality’ (över- och underrepresentation) finns och kvarstår �Likheter och skillnader finns i europeiska utbildningssystem angående den ojämlika representationen

Forskningsfrågor �Vilka bevis finns det för överrepresentation i särskilda utbildningssystem i europeiska länder? �Finns det några mönster hos de elevgrupper som är underoch överrepresenterade? �Vilka förklaringar finns det för dessa mönster? �Var befinner sig den europeiska forskningen inom detta område?

Utmaningar för forskningen kring studieobjektet �Sammantaget en brist på systematisk information, jämförbar statistik och cumulative body of knowledge on the subject �Olika skolsystem (nationella/regionala) � Olika specialundervisningssystem (inkluderande, integrerande, segregerade miljöer (nationella/ regionala) �Olika funktionshinder definitioner/SEN-klassificeringar

�Olika typer, status och kategoriseringar för minoritetsgrupper (etnicitet, medborgarskap, språk) �Ingen central europeisk databas för att studera denna fråga

Metod: �Författares egen forskning om ’disproportionality’ (överrepresentation) � Litteraturgenomgång �Expertintervjuer � Datainsamling från de tyskspråkiga länderna, de skandinaviska länderna, Storbritannien och Central, Syd- och Östeuropa

Definition: � Representation av en viss grupp elever (beroende på kön, social bakgrund, och/eller minoritetsstatus) i särskilda utbildningsprogram eller i specifika funktionshinderskategorier med en annan inlärningstakt än den som finns för de övriga eleverna � Pojkar representerar 2/3 av specialskolans totala elevantal. Antalet elever med invandrarbakgrund eller etniska minoriteter blir diagnostiserade som utvecklingsstörda i dubbelt så hög grad.

Explanatory factors of disproportionality �Utbildningssystemet (selektivitet, differentiering, lack of educational provisions) �Bedömning/klassificering/kategorisering �Socioekonomiska faktorer �Minoritetsstatus och kulturella skillnader � Språkkunskaper

�Relationer mellan hem och skola �Prejudice/rasism/differential treatment �Bredare samhälleliga faktorer

Interpreting disproportionality �En social eller etnisk grupps överrepresentation i specialundervisning visar ofta att gruppen är misgynnad (under served) i det allmänna utbildningssystemet �Frånvaron av överrepresentation i specialundervisning behöver å andra sidan inte nödvändigtvis betyda att en grupp bemöts på rätt sätt i det allmänna utbildningssystemet (t. ex. i tätorter med ett stort antal invandrare)

Case studies: Exempel: tyskspråkiga länder (Österrike, Tyskland, Schweiz)

�Tidig selektion och ett differentierat specialundervisningssystem (specialskolor, specialklasser) �Service provision closly related to disability labelling �Överrepresentation av invandrarelever (särskilt barn till arbetskraftsinvandrare)

�Regionala skillnader och skillnader mellan olika invandrargrupper (vissa grupper är underrepresenterade) �Pojkar är överrepresenterade (t. ex. 2/3 i AT) �En studie (Schweiz) visar på bedömnings-bias (assessement bias). Man kan verkligen se på bedömningspraktiken som en diskriminerande kultur )

Storbritannien � Sammanhållet skolsystem /comprehensive school system) �Service provision dependent on SEN rather than disability diagnoses � After controlling for year group, gender and socioeconomic disadvantage: Some ethnic minority groups overrepresented in specific disability categories, e. g. , Black Caribbean, Pakistani, Traveller of Irish Heritage and Gypsy/Roma �Other ethnic groups less likely to be identified, e. g. Chinese (Lindsay et al. 2006)

De skandinaviska länderna �Sammanhållet skolsystem med minimering av streaming och spårning (Comprehensive school systems with history of minimization of streaming and tracking) �SEN istället för funktionshinderkategorier (disability categories) men opålitliga (icke tillförlitliga) bedömningsmetoder (t. ex. i Sverige)

� Småskaliga studier och OECD-rapporter visar på trenden av överrepresentation av invandrarelever i särskiljande skolformer �I Finland utsätts elever med annat modersmål än finska eller svenska för individualiserad läroplan oftare än infödda �Pojkar överrepresenterade överlag i specialundervisning

Central-och Östeuropa �Tidigare differentierad specialundervisning system i förändring (sedan EU-anslutningen) �Romska elever - särskilt pojkar, är mycket överrepresenterade i specialundervisning, särskilt vad gäller de elever med intellektuella funktionshinder �År 2007 kom EU-domstolen fram till att segregering av romska elever i tjeckiska särskolor kränker överenskommelser om icke-diskriminering i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

Slutsatser �Elever från många (dock inte alla) etniska minoriteter och invandrargrupper är mer benägna att identifieras som i behov av specialundervisning än flertalet jämnåriga (than their majority peers) �Etnicitet och migrationsstatus är inte de enda faktorerna i överrepresentation

� Socioekonomisk status och kön (specifikt att vara fattig och att vara pojke) spelar också en roll. Dessa faktorer kan interagera med minoritetsstatus or operate separately from it � Alltså inga enskilda faktorsförklaringar – utan istället intersektionalitet, bredare samhälleliga faktorer och systemiska (skolan) faktorer.

�Lokalt/regionalt sammanhang måste vägas in (considered) för att bättre förstå överrepresentation och vilka åtgärder som bör vidtas �Olika orsaker till överrepresentation av olika grupper, såsom pojkar, minoritet, lägre social klass �Överrepresentation är mest markant i kategorier av specialundervisning som saknar exakta diagnostiseringskriterier (inlärningssvårigheter, beteendeproblem)

�Slutsatsen är att överrepresentation speglar en konstruktion av skillnader (olikhet i utbildningssystemen). Men det att den speglar verkliga skillnader i skolprestation mellan olika grupper, vilket i sin tur är en produkt av större sociala orättvisor. � Utvecklingen av inkluderande utbildningssystem behöver samverka med forskning om bakomliggande faktorer, som placerar specifika sociala- och minoritetsgrupper i underläge.

�Förståelsen av överrepresentation i de europeiska utbildningssystemen kan förbättras genom bättre information och sammanhängande forskningsinsatser (t. ex. genom transnationella organisationer som EU och OECD). Extra anteckning om det finns tid

Sverige: • En decentraliseringsprocess ägde rum på 90 -talet. • Budgetnedskärningar med alla sina medföljande konsekvenser. • Å ena sidan finns det i allmänhet lokalt tillämpade utvärderingssystem som bygger på synnerligen tveksamma kategoriseringar och rubriceringar.

• Å andra sidan finns det personer som hävdar att ökningen av ”specialpedagogiska placeringar” är ett tecken på att placeringar i specialklasser och i särskolor beror på en avdramatisering grundad på att ordinarie skolor och särskolor sorterar under samma skolorganisation. Därför beror ökningen mer på närmare samarbetsförhållanden mellan dessa enheter än motsättningar mellan dem. (Å ena sidan är alla elever likvärdiga och har full rätt att delta i och forma gemenskapen. Å andra sidan ska alla elever uppnå samma mål på samma tid för att klara kravnivåerna och få godkända betyg. Hur ska elevers olikheter värdesättas samtidigt som de alla ska nå upp till samma mål med samma tid till förfogande? Denna målsättning är inte enkel att förena med praktikens villkor i den oerhört komplexa verksamhet som skolan utgör).

• Familjerna hyser enorm respekt för skolmyndigheterna och de varken argumenterar med eller konfronterar skolledarna. Många av föräldrarna har låg skolutbildning och begränsade erfarenheter om hur man skall uppträda mot myndigheterna. De litar i allmänhet på de åtgärder som leder till beslut om placering. Skolan framhåller för dem vad som är bra för deras barn och föräldrarna accepterar utan att fråga. De föräldrar som intervjuades kände inte till konsekvenserna av specialpedagogiska placeringar och vad dessa hade för innebörd för framtiden…. .

• Bristen på holistiska, kontextuella och ekologiska perspektiv visar sig på grund av att åtgärderna att skicka dessa barn till särskolor utgår från att det uteslutande handlar om att lösa elevens kognitiva, emotionella och patologiska problem. • Det är uppenbart att de undersökningar som i allmänhet görs i Sverige inte är tillräckligt specifikt riktade på att undersöka frågor som har att göra med avsiktligt diskriminerande handlingar som beror på uppenbart diskriminerande politik och praktik.

• En svensk undersökning gjord av Sonnander m fl (1993) visade hur barn som inte var diagnosticerade och rubricerade hade klarat både skola och arbetsliv mycket bättre än studerande på liknande begåvningsnivå men som ansågs behöva specialstöd. En fråga är därför varför särskolor skulle finnas över huvud taget, om detta verkligen är sant. Även om det behövs mer forskning finns redan trovärdiga indikationer på att dessa skolor och andra specialpedagogiska arrangemang gör mer skada än nytta.

Vad kan vi göra? Några förslag! • Framtida studier i Sverige borde systematiskt utvärdera följande problemområden: • Finns ett eller flera mönster? • Hur är detta kretslopp igångsatt och hur kan det stoppas? • Vad ligger verkligen till grund för dessa elevers behov?

• Vilka kriterier finns för remittering och specialpedagogiska placeringar? • Vilken roll spelar föräldrarna eller den kulturella rollen i denna process och hur uppfattar föräldrar sitt ansvar? • Frågor som kan leda till lösningar än till att bara identifiera problemen är viktiga.

(The rule of thumb is that a group is considered overrepresented if their enrolment in special education is equal to or greater than 10% of their proportion in general education)