Etik vad r det Grundlggande problem och modeller

Etik – vad är det? Grundläggande problem och modeller med utgångspunkt i Inledning till etiken

Dagens fokus är på… n Teorier och begrepp

Varför ska man studera etik? n Finna lösningar på problem n Lära sig att se att det finns olika lösningar på ett problem n Lära sig att olika lösningar är bra beroende på vad man ser som viktigast

Etik och moral n Synonymer, används ofta så n Kommer av grekiskan, resp. latinets ord för sedvänja n Med etik avses reflektionen över moralen, handlingarna Moral – det vi gör. Etik – reflektionen över det vi gör n

Etik och människosyn Antaganden om människan påverkar vad vi anser att hon får eller bör göra och vad vi kan förvänta oss av varandra - ofta metafysiskt grundade n Göra rationella bedömningar? n Hur fria är vi att fatta våra beslut? n Finns det något syndigt i människan som leder henne fel? n

Etiska teorier n Kan delas upp på något olika sätt – andra sätt än Collstes är inte ovanliga n Deontologisk (pliktetik) Konsekvensetik Kommunitaristisk Närhetsetik Dygdetik Narrativ etik n n n

Deontologisk etik/pliktetik n n n Av to deon – det som bör göras Kant är den mest kände pliktetikern ”Ska läraren ge högre betyg än förtjänat-exemplet”

Forts. Deontologisk etik/pliktetik Man ska handla i enlighet med regler som kan göras universella n Se inte till konsekvenserna i det konkreta fallet – ex. att eleven skulle komma in på utbildningen n Den regel man följer ska kunna användas av alla i samma situation n

Forts. Deontologisk etik/pliktetik n n Inte göra det man har ”lust till” Söka efter den regel som gäller i situationen – vilken gäller i ”lärarfallet” Principerna bakom handlandet avgör om en handling är rätt – har jag följt en princip alla kan följa? Betyg ska ges utifrån kriterier alla känner till

Forts. Deontologisk etik/pliktetik n Det kategoriska imperativet Den regel du följer ska kunna upphöjas till allmän lag Behandla aldrig en människa enbart som ett medel, utan också som ett mål

Forts. Deontologisk etik/pliktetik Vilken vägledning ger Kants teori i följande fall – några problem med hans teori? n Du lever i en diktatur och gömmer en politisk fånge som rymt. Polisen knackar på och undrar om du vet var denna är. Vad svarar du? n Du står vid grönsaksdisken och väljer mellan ekologiskt odlad frukt och ”vanlig”. Vad väljer du? n

Forts. Deontologisk etik/pliktetik Löser Kants pliktetik alla våra problem? ? ? n NEJ. n Men den kan vara en hjälp - en väg att granska sitt och andras handlande - hjälp i att få ”upp ögonen” för olika alternativ och tydliggöra vad som är viktigast n

John Rawls n n n Ev. lösning på ”pliktkollisionsproblemet” ”Okunnighetens slöja” - vi vet ej vem vi kommer att vara, man/kvinna, rik/fattig etc. - möjlighet att identifiera sig med de utsatta - ska tillse att nyttigheterna och friheter fördelas på ett acceptabelt sätt Rättvis fördelning kan vara ojämn fördelning

Konsekvensetik/teleologisk etik Telos - mål n Utfallet, eller det förväntade utfallet, av handlingen är det som styr n Handlingen ska ge det bästa utfallet - ”lyckan”, ”lusten” etc. ska maximeras - ”olyckan”, ”lidandet” etc. ska minimeras n Är alla lust/lyckouppleveser lika bra? Vem avgör vad som är bra för mig? n

Forts. Konsekvensetik/teleologisk etik n n Vi ska söka det som ger den största lyckan för de berörda Störst lycka kan alltså uppstå då jag avstår från det som skulle ge mig lycka Regelutilitarism – vilken regel ger de bästa effekterna? Att följa en regel motiveras av känd nytta Handlingsutilitarism – vilken handling ger bäst effekt i just denna situation?

Forts. Konsekvensetik/teleologisk etik Vilken vägledning ger det utilitaristiska perspektivet i följande fall – ev. problem? n Lärarexemplet n Kravfruktexemplet n Nötkött är gott och nyttigt – produktionen ger dock förhållandevis stora utsläpp av växthusgaser. n

Forts. Konsekvensetik/teleologisk etik Vilkas lycka ska vi ta hänsyn till, vilka är de berörda…? n Fungerar Utilitarismen i en globaliserad värld – kan vi överblicka våra handlingars konsekvenser? n

Att ha teorier… n Räcker det? n Vad krävs för att kunna välja rätt handling? n Klokhet!

Klokhet n n n En dygd ”En stabil attityd som sätter oss i stånd att förverkliga det god” (Henriksen & Vetlesen, s. 194) Rättvisa, måttfullhet etc. Varierar med tid och kultur Kan övas upp – vi kan bli mer dygdiga

Klokhet n Klokhet - ger känsla för vad som är det rätta i en viss situation - känslan – gör att vi kan se det relevanta - förnuftet – ”balanserar” känslan, möjliggör reflektion över det egna och andras handlande - det Rätta och det Skäliga – se till situationen! - hur har andra (kloka) gjort, vilka regler bör beaktas? Tänk sedan själv!

Hur blir man klok/vis? n n n Öva den moraliska känsligheten Genom uppfostran, erfarenhet och reflektion I samvaron med andra, helst klokare personer Genom att fråga om råd och lära av andras exempel – vad har varit lyckat tidigare? Kultivera känslorna, få en stabil karaktär Litteratur

Kristen etik Eller kanske kristna etiker… n Främst från NT – Jesus och apostlarnas gärningar n Solidaritet med utsatta n ”Älska din nästa så som dig själv” n Katolsk n Protestantisk n Befrielseteologisk n

Vad är rättvisa? ! n n Likhetsprincipen – Att alla får lika – oavsett behov, eller insats Behovsprincipen – Att den som behöver mest får mest Meritprincipen – Att den som bidrar mest får mest Har alla samma möjligheter, ska flit belönas, vem avgör vad som är rimliga behov…?