Ersttningsmodell och pris 2015 Grunderna Samarbetet har som

Ersättningsmodell och pris 2015

Grunderna • Samarbetet har som mål att: – Stärka norra sjukvårdsregionen som samverkansområde för att tillgodose regioninvånarnas behov av vård av hög kvalitet och att främja och bidra till hälsa i regionen. – Främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård inom hela regionen. • Samarbetet ska kännetecknas av: – insyn, – påverkansmöjlighet och – ansvarstagande.

Utgångspunkter • Ersättningsmodellen ska: – ge en skälig kostnad och en skälig ersättning (Riksavtalet § 8. 1) – bidra till förutsägbarhet – skapa incitament för produktivitet – vara transparent

Byggstenar • DRG – baserad • En fast och en rörlig del • Omfattar sluten- och öppenvård – så få undantag som möjligt – abonnemang bibehålls

DRG – baserad • DRG = Diagnosrelaterade grupper • Ett system för att beskriva sjukvården • Patienter med likartad diagnos och resursförbrukning grupperas i en och samma grupp – Slutenvård ca 750 grupper, Öppenvård ca 400 grupper

Nationell viktlista • Socialstyrelsen tar fram en nationell viktlista baserat på DRG och KPP (kostnad per patient) • Viktlistan tas fram med en nationell kostnadsdatabas som underlag – De flesta sjukhusen i landet ingår • En kostnadsvikt beräknas för varje enskilt DRG – Beräkningen av DRG - vikten utgår från genomsnittskostnaden för alla vårdtillfällen i databasen och anges som DRG - vikt 1, 0 – Vikten för varje diagnosgrupp tas fram genom att man dividerar medelkostnaden med den kostnad som motsvarar DRG - vikt 1, 0

DRG - pris • Vi bestämmer ett pris för DRG - vikten 1, 0 i den nationella viktlistan – NUS DRG - pris 2014: 44. 164 kr • Tex: – A 03 E Intrakraniell kirurgi för tumör Vikt: 3, 6568, Kostnad 3, 6568 * 44. 164 kr = 161. 499 kr – A 62 E Hjärnskakning Vikt: 0, 3240, Kostnad 0, 324 * 44. 164 kr = 14. 309 kr

Fast och rörlig del • En fast och en rörlig del ökar förutsägbarheten för både säljare och köpare • Under den första treårsperioden föreslås den fasta delen uppgå till 50 procent av de sammanlagda kostnaderna • Den rörliga delen fakturas löpande

Årlig uppföljning • För att öka förutsägbarheten sker en årlig avstämning av NUS kostnader (KPP) mot det köparna betalat • Detta underlättar landstingens planering

Årlig uppföljning, exempel

Årlig uppräkning och reglering vart tredje år • Den årliga uppräkningen av priset – LPIK exkl. läkemedel eller – LPIK exkl. läkemedel + något • Reglering ska ske vart tredje år • Riskdelning – Eventuella under/överskott regleras med 1/3 av den totala differensen för tre år

Reglering, exempel

Prisjustering efter tre år • Efter tre år justeras priset om så är motiverat • Baserat på samma underlag som regleringen dvs genomsnittet av NUS kostnader för såld regionvård de senaste tre åren • Villkor - produktivitet

Produktivitet • Kostnaderna för NUS produktion jämförs med andra universitetssjukhus

Kravnivå på produktivitet • Kravet på NUS produktivitet kan till exempel vara: – bättre än genomsnittet för alla universitetssjukhus – lika med genomsnittet för valda universitetssjukhus • Om NUS uppfyller kravet ska prisnivån för nästa treårsperiod läggas i nivå med NUS kostnader • Om NUS inte uppfyller kravet ska priskorrigeringen begränsas för nästa treårsperiod

Utveckling av mått • Benchmarking – Produktiviteten för de områden där regionvården är mest omfattande ska jämföras områdesvis med andra sjukhus • Kvalitetsuppföljning – Utvecklingen av ytterfall ska följas och analyseras årligen

Samlad effekt av modellen • Effekten för säljare och köpare beror av hur modellens komponenter samverkar • Om man förändrar en komponent påverkas den samlade effekten • Balans i modellen mellan köpare och säljares behov

Komponenter • Storleken på den årliga uppräkningen – LPIK + X • Kravet på produktivitet – Jämföras med alla andra eller med ett urval • Riskdelningen – Skälig fördelning av risken