Erknnande och omfrdelning Orttvisa och politiska strategier hos

Erkännande och omfördelning Orättvisa och politiska strategier hos Judith Butler och Nancy Fraser

Textunderlag: 1. Nancy Fraser - Redistribution to Recognition – Dilemmas of Justice in a ”Post-socialist” Age (1995). 2. Judith Butler – Merely Cultural (1997). 3. Nancy Fraser – Heterosexism, Misrecognition and Capitalism (1997).

Närma oss texterna genom: - Deras olika teoretiska kontexter (Marxism och poststrukturalism) - Deras argumentation - Deras relevans för dagens politiska landskap

Marxism

Relationen mellan bas och överbyggnad: ”Basen determinerar o verbyggnaden, och det a r sa ledes ekonomin som besta mmer vad ma nniskorna sa ger och ta nker. Det a r ocksa basen som fa r historien att rulla, eftersom fo ra ndring anses vara fo rorsakad av fo ra ndringar i ekonomin” (Winther Jørgensen & Phillips 2000: 38).

Frankfurtskolan om mainstreamfilm: "Den är det investerade kapitalets triumf. Att bränna in dess allmakt som härskarens tecken i hjärtat på de utblottade [. . . ] är meningen med alla filmer [. . . ]”. Horkheimer och Adorno

Poststrukturalism

Poststrukturalism - kulturellt och materiellt Språket skapar världen på olika vis och vi kan inte tänka världen, så som den framträder för oss, bortom språket. Språket tjänar alltså inte syftet att representera och upprätthålla världen, det materiella. Istället skapar språket, på ett performativt sätt, materialiteten och den värld vi befinner oss i.

Fraser 1. Det finns ekonomiskt förtryck och kulturellt förtryck. 2. Det finns en skillnad på kamper för erkännande och kamper för omfördelning. Politiska kollektiv kan vara inriktade på antingen erkännande eller omfördelning. 3. Dessa kamper kan både stärka och försvaga varandra. Kampen för omfördelning och för erkännande kan vara i en intressekonflikt med varandra.

Fraser: ”What is the relation between claims for recognition, aimed at remedying cultural injustice, and claims for redistribution, aimed at redressing economic injustice? And what sorts of mutual interferences can arise when both kinds of claims are made simultaneously? ”

forts. 4. Det finns grupper som är utsatt för dubbelt förtryck. Både ekonomiska orättvisor och kulturell nedvärdering. Detta är bivalenta grupper. 5. Måste hitta en politisk strategi för att kunna frigöra dessa bivalenta grupper, hitta ett sätt att tänka erkännande och omfördelning samtidigt. 6. Här introducerar Fraser affirmation och transformation som alternativa begrepp.

Olika kollektiv och deras strategier 1. Kollektiv som behöver omfördelning (t. ex. klass) 2. Kollektiv som behöver erkännande (t. ex. sexualitet) Omfördelning = upphävandet av specificitet Erkännande = bejakandet av specificitet 3. Bivalenta kollektiv = behöver både och

Bivalenta kollektiv och deras dilemma: ”People who are subject to both cultural injustice and economic injustice need both recognition and redistribution. They need both to claim and to deny their specificity. How, if at all, is this possible? ” Fraser (1997)

Genus som bivalent kollektiv ”The result is a vicious circle of cultural and economic subordination. Redressing gender injustice, therefore, requires changing both political economy and culture. ”

Etnicitet som bivalent kollektiv • Eliminating ‘race’specific exploitation, margi- nalization, and deprivation requires abolishing the racial division of labour—both the racial division between exploitable and superfluous labour and the racial division within paid labour. The logic of the remedy is like the logic with respect to class: it is to put ‘race’ out of business as such. If ‘race’ were nothing but a political-economic differentiation, in sum, justice would require its abolition.

Affirmation och transformation • Affirmation – lösningar som angriper orättvisor utan attackera själva grunden • Transformation – lösningar som attackerar själva grunden för orättvisorna

Butler: • ”Clearly, one more or less implicit presumption in some of these arguments is the notion that poststructuralism has thwarted Marxism, and that any ability to offer systematic accounts of social life or to assert norms of rationality – whether objective, universal, or both – is now seriously hampered by a poststructuralism that has entered the field of cultural politics, where that poststructuralism is constructed as deconstructive, relativistic and politically paralyzing” (s. 1).

Butler ”Although I would agree that a narrowly identitarian construal of such movements leads to a narrowing of the political field, there is no reason to assume that such social movements are reducible to their identitarian formations”.

Vidare: Icke-normativt begär hotar den heterosexuella grund som kapitalismen vilar på, därför är det en kritik av kapitalismen, vilket Butler menar att Fraser inte erkänner.

”The economic, tied to the reproductive, is necessarily linked to the reproduction of heterosexuality. It is not that non-heterosexul forms of sexuality are simply left out, but that their suppression is essential to the operation of that prior normativity. This is not simply a question of certain people suffering a lack of cultural recognition by others but, rather, a specific mode of sexual production and exchange that works to maintain the stability of gender, the hetersosexuality of desire, and the naturalization of the family”

Vidare: • Homosexuella är också utsatta för materiella orättvisor • Butler menar att Fraser baserar sin argumentation på en allt för strikt uppdelning av materiellt och kulturellt.

Frasers svar • Det rör sig om distinktionen mellan ekonomiskt och kulturellt snarare än en mellan kulturellt och materiellt • Samtida kapitalism är inte så homogen som Butler beskriver den, sexualitet är inte så tätt förbundet med kapitalet som Butler menar, varken på ett begreppsligt eller på ett reellt (funktionalistiskt) plan.

Frågor att ta med till seminariet • Vad är skillnaden mellan krav på omfördelning och erkännande? Hur formar det olika gruppers politiska kamp? • Vad innebär Frasers uttryck ”recognition/redistribution dilemma”? • Varför blir detta dilemma extra närvarande för bivalenta grupper, enligt Fraser? • Vilken är Butlers kritik? Hur bygger hon upp den? Vilka blir de viktiga argumenten? • Vad svarar Fraser? Hur bemöter hon Butlers kritik? • På vilket vis aktualiseras teman från Fraser och Butler i texterna ni har fått att läsa till seminariet?