Ensamkommande barn som frsvinner 1 Att samverka kring

Ensamkommande barn som försvinner 1

Att samverka kring ensamkommande barn som avviker/försvinner Arbetssätt och rutiner i Södermanlands län • Länsstyrelsen fick regeringens uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som avviker/försvinner 2016. • Målet var att berörda och ansvariga myndigheter ska få ett bättre kunskapsunderlag för att vidta lämpliga åtgärder. • Länsstyrelsen i Södermanlands län skapade en arbetsgrupp från några kommunernas socialtjänster, skolor, Landstinget, Migrationsverket, Polisen, Rädda Barnen och ett privat HVB hem 2

Innehåll 3

Barns utsatthet • Migrationsverkets statistik 317 ensamkommande barn registrerades som avvikna under 2017. • • Enligt Länsstyrelsens kartläggning 2015 av människohandel med barn 64 procent av 210 ärenden misstänkt människohandel gällde • av ensamkommande barn. • Sexuell exploatering, tvångsarbete eller tiggeri. • Många barn vågar inte ge sig till känna för myndigheterna p. g. a. att de är rädda och hotade till livet. 4

• Barn lämnar inlärda svar om namn, ålder, nationalitet, språk, anledning till vistelsen Barns utsatthet • En del hamnar utanför myndigheternas mottagningsarbete p. g. a. ändrad lagstiftning, långa handläggningstider, bristande information, bemötande, boendeplacering • Barnet är utan skyddsnät, barnets rättigheter och skydd brister 5

Vad kan hända? 6

Människohandel Missbruk Kriminalitet Psykisk ohälsa Prostitution Svartarbete Sucid Hemlöshet Mord 7

Checklista i förebyggande syfte 8

När vuxna runt barnet bör vara mer uppmärk samma • • • Avslag på asylansökan Barnet närmar sig 18 årsdagen Flytt mellan boenden Förväntat avslag på asylansökan Hög frånvaro i skolan Misstankar om brottslig verksamhet eller om människohandel • Pågående överklagan av asylansökan • Åldersuppskrivning 9

Riskbeteende innan avikkning/försvinnande 10

Riskbeteende innan avvikning eller försvinnande • • • Blir hämtad av okända vuxna En ”anhörig” dyker plötsligt upp Förändrat beteendemönster Har mycket pengar Hög frånvaro i skolan Misstänkt användning av alkohol eller droger Barnet kom till Sverige i grupp eller med någon som uppges vara släkting Undviker kontakt med personal eller andra på boendet Varit aktuell hos polisen Är ofta borta från boendet 11

Stödinsatser vid riskfaktorer/riskbeteende 12

• • • Stödinsatser vid riskfaktorer/ riskbeteende • • • Aktiv fritid Nätverksmöten med berörda parter Om möjligt kontakt med barnets anhöriga/vårdnadshavare Samtalsstöd från elevhälsan i skolan Samverkan med frivilligorganisationer Skapa en bild av barnets nätverk Strukturerad vardag i form av skola eller sysselsättning Tidig och regelbunden samverkan mellan skolan, god man, socialtjänsten hälsosjukvården Utredning av stödinsatser utifrån barnets uppvisade problematik Utsedd/förordnad god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare Utsedd kontaktperson på boendet 13

Kontaktvägar och insatser vid påtaglig psykisk ohälsa 14

Kontakter och insatser vid psykisk ohälsa • Kontakta vårdcentral, • Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning/samtalsmottagning • Asyl och migranthälsan • Elevhälsan • Akut • Kontakta Barn- ungdomspsykiatrisk akutmottagning • Utred ev. behov av omplacering till boende med extra stöd 15