Ekosystem ur balans stersjns problematik problematisering Fr att

Ekosystem ur balans Östersjöns problematik

problematisering • För att förstå hur känsligt det ekologiska samspelet är ska vi fördjupa oss i Östersjön. • Vilka problem som uppstår i ett innan hav • Den biologiska mångfalden • Effekter

Östersjön • Östersjön sträcker sig från Åland till de danska sunden. • Typiskt för Östersjön är dess bräckta vatten. • Havets vatten är skiktat. Ytvatten och djupvatten blandas inte.

Sött och salt • Östersjöns vatten består av sött och salt vatten. • Sött och salt vatten väger olika mycket. Det salta vattnet är tyngre. • Det salta vattnet finns i de djupare skikten. • Sött vatten kommer från tillflöden som älvar och floder. • Det söta ytvattnet strömmar ut i de danska sunden. Ungefär lika mycket vatten som Missisippi

In och utflöden

• Avrinningsområdet är 4 ggr så stort som havet. • Befolkas av 80 miljoner människor med intensivt jordbruk och industri.

Syre • Det ständiga inflödet av sött och syrerikt vatten gör att ytvattnet i Östersjön är rikt på syre. • De djupare skikten som innehåller salt vatten förnyas sällan. • Nedbrytare förbrukar syre och när organiskt material sjunker ned till bottnarna förbrukas mer syre. • Detta leder till syrebrist.

Stora områden med syrebrist • Det är framförallt de djupare områdena av östersjön som drabbas av syrebrist. • Senast det kom ett stort saltvatten inflöde var 2014 och dessförinnan 2003 och 1993

Landsortsdjupet • Landsortsdjupet sträcker sig 459 m ner i havet. • Syrebristen gör att organiskt material som sjunker till botten inte bryts ned. • Istället ruttnar det och svavelväte bildas. • Här lever nästan inga organismer förutom arkebakterier.

Artfattigt • De flesta marina arter är anpassade till antingen sött eller salt vatten. • Detta gör att t. ex. saltvattens arter som lever i östersjön måste använda mycket energi för att behålla rätt saltvattenbalans. • Blåmusslor på västkusten är mellan 6 -10 cm långa • I östersjön blir de bara en tredjedel så stora

Saltvattenstress • Musslorna till vänster är födda och uppväxta i Östersjön. Musslorna till höger är födda och uppväxta i Skagerack Musslorna i mitten är födda i Östersjön men uppväxta i Skagerack

Zoner • Östersjön kan delas in i tre zoner: • Strandzonen • Det öppna havet • Djupbottnarna • Eftersom salt och syrehalten varierar starkt mellan dessa skikt ser även ekosystemen olika ut.

Strandzonen • Strandszonen sträcker sig så djupt som solen orkar lysa ned. (ca 10 m) • Här finns t. ex. trådalger, grönslick och blåstång. • Bland tångruskorna simmar tångkräftor, havsgråsuggor, sandräkor och pungräkor. • Dessutom trivs många fiskar i skydd av tången, bland annat stor- och småspigg samt abborre.

Nyckelart • Blåstången är en primärproducent som genom att den kan omvandla solljus till energi utgör basen i näringsväven. Många djur lever i tångruskornas tjocka band längs klipporna. • Många fiskarter söker sig till blåstången för att leka.

Det öppna havet • Växtplankton • Djurplankton • Plankton ätande fisk Strömming Skarpsill samt ryggradslösa djur t. ex. musslor maneter

Det öppna havet • Toppkonsumenter i Östersjön är t. ex. • Rovfiskar torsk och lax • Säl • Ejder och Havsörn

Djupbottnarna • Märlor • Vitmärlor Tål inte syrefattiga Bottnar • Havsborstmask tål låga halter av syre men inte syrebrist

Enkelt men känsligt ekosystem • Egentliga Östersjöns ekosystem är näringsväven enkel jämfört med andra hav. • Det finns endast få arter inom varje grupp (exempelvis betare, filtrerare eller rovdjur), vilket gör ekosystemet mer sårbart. • Om en art slås ut av någon anledning, är det inte säkert att det finns en ersättare som kan fylla dess funktion i systemet. • Blåstång och torsk är exempel på arter som minskat kraftigt, vilket påverkat hela ekosystemet.

Roller i Östersjön • Ett ekosystem drivs av solen och består av många grupper av organismer som fyller olika funktioner i näringsväven. Ett exempel på en näringsväv i havet, hämtad från Egentliga Östersjön, kan se ut så här: • Växtplankton och tång fångar solenergi • Djurplankton lever av växtplankton • Blåmusslor och havstulpaner filtrerar vatten • Snäckor, gös och änder betar av växter • Strömming, ejder och säl är rovdjur • Bottenlevande musslor och olika bakterier äter döda växt- och djurdelar.

Artfattigt hav • Ca 180 fiskarter i östersjön • I Medelhavet räknar man med 17 000 fiskarter. • Däremot är Östersjön rikt på växter och alger samt encelliga arter ( bakterier)

Fyra stora riskområden • Östersjöns enkla men sårbara ekosystem hotas av framförallt följande faktorer: • Övergödning • Sjöfarten • Gifter • Fiske

Övergödning • Alla växter behöver närsalterna fosfor och kväve för att kunna växa. • Men för mycket av det goda gör att vissa organismer gynnas och tar över delar av ekosystemet. • I havet ser man t. ex. en ökad förekomst av blågröna alger, cyanobakterier.

Algblomning

Naturliga och onaturliga utsläpp • Dels sker det en naturlig spridning av närsalter i haven. • Från atmosfären • Fosfor har lagrats i sedimenten i bottnarna under mycket lång tid. Vid syrebrist frigörs fosforn. • Kvävefixering av t. ex. cyanobakterier. Kvävet blir sen tillgängligt för växtplankton.

Människans påverkan • I jordbruket används fosfor och kväve som gödningsmedel. Med regn förs dessa gödningsämnen ut i havet. • Vid skogsavverkning läcker närsalter ut i haven. • Moderna reningsverk klarar av att ta hand om kväve och fosfor. Men mindre orter och äldre reningsverk släpper ut stora mängder närsalter.

Utsläpp av gödningsämnen • Industrier släpper ut fosfor och kväve • Från trafiken kommer kväveoxider • Länderna kring Östersjön är olika bra på att ta hand om fosfor och kväve

Utsläpp 2006

Fisket • Fisket har alltid varit viktigt i Östersjön. • På 1980 -talet började man på allvar att se de ekonomiska möjligheterna med fiske. • Specialkonstruerade fartyg med enorma trålar användes för att ta upp enorma fångster ur haven. • Idag uppskattar man att 75% av de viktigaste fiskeområdena är överexploaterade eller fullt utnyttjade.

När torsken försvinner ökar skarpsillen

Överfiske • Den kommersiella fiskeindustrin har framförallt inriktat sig på torskfiske. • Torskbestånden har drabbats hårt. • När toppkonsumenten torsk minskar så ökar istället sekundärkonsumenten skarpsill. • Skarpsill lever framförallt av djurplankton med resultat att mängden växtplankton ökar. • Strömming som konkurrerar med skarpsillen om djurplankton, har minskat drastiskt.

Torskägg • Torsken äter skarpsill som i sin tur äter torskägg. • Torskens minskning har medfört att antalet skarpsillar fördubblats i Östersjön, vilket sannolikt bromsar torskbeståndets tillväxt då ett större antal torskägg nu äts upp av skarpsill.

Effekter av överfisket

Boken • Sid 142 -143 berör lite av denna föreläsning. • Vi ska ha biologiprov v 16 ( torsdag, vi byter plats på matte och No lektion) • Sex och samlevnad med betoning på könsorganens delar. Metoder att undvika graviditet samt könssjukdomar. • Ekologi, två föreläsningar: grundläggande begrepp och ekosystem ur balans.