Ekonomisk geografi q Hur fungerar olika delar av
- Slides: 21
Ekonomisk geografi q Hur fungerar olika delar av ekonomin? q Var bör olika verksamheter lokaliseras? q Varför lokaliseras verksamheter/näringslivssektorer till olika platser? q Vad bestämmer lokaliseringen av en skola? q Hur skall arbetsmarknadspolitiken planeras?
Ekonomisk geografi: Rumslig geografi RUMSLIG GEOGRAFI
Ekonomisk geografi: Näringslivssektorer
Sektorernas storlek i Sverige 1900 -2000 ”Tjänster” (+ forskning) ”Industrin” ”Jordbruket”
Sektorernas storlek i Sverige Sektorernas storlek Sektorernas utveckling
Sektorernas storlek i Sverige
Ekonomiska system Systemtyper Självhushållningsekonomin Marknadsekonomin (kommersiell) Planekonomin (kommandoekonomi)
Självhushållning: Jordbruk
Intensivt/extensivt jordbruk
Självhushållning: Fattigdom
Primär sektor: Fiskevatten
Primär sektor: Lokaliseringsteori Jordbruksproduktionens lokalisering: von Thünens lokaliseringsteori 300 km Avståndszoner 200 km 100 km 5. 4. 3. 2. 1. ( 0) Marknaden ) 1) Frukt/grönsaker 2) Mejeriprodukter 3) Intensivt jordbruk: ”Cash crops” 100 km 200 km 300 km 4) Blandjordbruk t. ex. spannmål till djur 5) Extensivt jordbruk (köttproduktion), mineralutvinning, skogsbruk och fiske
Primär sektor: Lokaliseringsteori Jordbruksproduktionens lokalisering: von Thünens lokaliseringsteori Frukt/grönsaker t. ex. potatis 300 km Avståndszoner 200 km 100 km 5. 4. 3. 2. 1. ( 0) Marknaden ) Intensivt jordbruk t. ex. mejeriprodukter Extensivt jordbruk t. ex. spannmål (ex. vete) 1) Frukt/grönsaker Extensivt jordbruk, köttproduktion 2) Mejeriprodukter 3) Intensivt jordbruk: ”Cash crops” 100 km 200 km 300 km 4) Blandjordbruk t. ex. spannmål till djur 5) Extensivt jordbruk (köttproduktion), mineralutvinning, skogsbruk och fiske Avståndszoner
Primär sektor: Lokaliseringsteori 5. 4. 300 km 200 km 100 km 200 km 300 km 2. 1.
Sekundär sektor: Weber’s Lokaliseringsteori
Lokaliseringsteori: Styrande faktorer MARKNADSORIENTERING Färskvaror Motverkande faktorer de an mm ry r Sk te q Hållbarhet Ex. bilindustrin q Tröghet pga stora och dyra anläggningar q Arbetskraft er Ex. timmer och papper Ex. dryckesvaror q Befintliga nätverk (företagskluster) q Energi Ex. ris och majs Färskvaror RÅVARUORIENTERING fö kt Ex. frysvaror (fisk) och konserver Vi de an m ym rlu st r Sk K O S T N A D E R q Politik t. ex. arbetsmarknadsq Transporter politik, skatter, handelspolitik osv. ns vi kt Vi Ex. bageri- och mejeriprodukter q Humankapitalets q Råvaror (utbildning) kvalité q Sociala skäl t. ex. trivselfaktorer
Lokaliseringsteori: Styrande faktorer
Sekundär sektor: Industriregioner
Sekundär sektor: Industriregioner i Sverige Sysselsättning och lokalisering av svensk industriproduktion
Tertiär sektor: Storlek i länder
Kvartär sektor: Innovationer
- Beskriv cellandningen
- Fellingsreaksjoner tabell
- Kattöga cykel
- Badmaste
- Mikrovågsugn hur fungerar den
- Kombinationer med 3 tal
- Ungefär hur många olika atomslag finns det?
- Ekonomisk grundkurs
- Vad menas med ekonomisk hållbarhet
- Jelaskan kedudukan geografi dalam geografi pertanian
- ögats delar
- Pärlknut
- Utredande texter
- Alkoholförgiftning 1177
- Beta plus sönderfall
- Tårpunkt
- Perkardit
- Del av hjärna
- Affärsidens fyra delar
- Magsäck delar
- Olika typer av tabeller
- Olika sorters källor