Ekonomisk geografi John sth Indelning av ekonomisk verksamhet

Ekonomisk geografi John Östh

Indelning av ekonomisk verksamhet • Idag: – – – Indelningar av olika näringar Lokalisering Teori Arbetskraft Produktcykel Didaktik/tanke

Primära näringar • Alla näringar som producerar råvaror: – Gruvnäring – Jordbruk, jakt/fiske • Hur ser produktionsvillkoren ut? – Extensivt, intensivt? – Kapitalkrävande, kunskapskrävande? • Hur ser den geografiska spridningen ut? – Nära arbetskraft, råvara, marknad?

Sekundära näringar • Alla näringar som bearbetar råvaror: – Industri – Energi • Hur ser produktionsvillkoren ut? – Extensivt, intensivt? – Kapitalkrävande, kunskapskrävande? • Hur ser den geografiska spridningen ut? – Nära arbetskraft, råvara, marknad?

Tertiära näringar • Alla servicerelaterade näringar: – Vård, skola, omsorg – Annan service • Hur ser produktionsvillkoren ut? – Extensivt, intensivt? – Kapitalkrävande, kunskapskrävande? • Hur ser den geografiska spridningen ut? – Nära arbetskraft, råvara, marknad?

Kvartära näringar • Vissa servicenäringar – ”service av service”: – Forskning – Reklam, styrning, lobbying • Hur ser produktionsvillkoren ut? – Extensivt, intensivt? – Kapitalkrävande, kunskapskrävande? • Hur ser den geografiska spridningen ut? – Nära arbetskraft, råvara, marknad?

Förenklad bild av näringsutvecklingen i Europa Näringsutveckling Europa 90% 80% 70% 60% 50% Primära 40% Sekundära 30% Tertiära 20% 10% 2000 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 0% 1000 Procent av arbetskraften 100%

Olika sektorer • ” Vi kan inte leva på att tvätta skjortor åt varandra” (Hans Werthén, Electrolux) – Uttalandet handlar om motsättningen mellan primära/sekundära näringarna respektive tertiära/kvartära sektorerna • närande respektive tärande sektorn – Närande – via produktion ges inkomster… – Tärande – via skattesedeln konsumeras intäkter som den närande sektorn producerat

Olika sektorer • Privat vs offentlig • Tjänstesektorn (privat/offentlig) vs tillverkningssektorn • Tillverknings-, service-, offentlig sektor 1. 6 1. 3 Manufacture Service 2006 2005 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 0. 7 2004 Public 1

Varför har de svenska näringarna förändrats över tid? • Tekniska förbättringar (industrialism, postindustrialism) • Organisatoriska förbättringar (Fordism, lean production…) • Demografiska förändringar • Globalisering – Produktionssidan: ex. komparativa fördelar (D. Ricardo, 1815) • Portugal England (Vin mot tyg) – Konsumtionssidan: ex. globala efterfrågemönster • Vad leder detta till?

Järnhård konkurrens • Primära sektorn – Alla länder kan producera mat, ofta även flertalet råvaror – svårt att konkurrera med annat än priset = försvinner i rika regioner • Sekundära sektorn – Under de senare decennierna under 1900 talet började flera utvecklingsländer utveckla stora och effektiva industrier – de har en fördel = låga löner och ofta mindre industrikrav = försvinner i allt större utsträckning från rika regioner

Järnhård konkurrens • Tertiära sektorn – Service är ofta platsbundet och svårare att utlokalisera men det sker i allt större utsträckning: • Callcenter, dataingenjörer i Indien • Arbetskraftsmigration ”Polish plummer” • Kvartära sektorn – Många rika länder sätter sitt hopp till forskning och kunskapsintensiv industri = unika produkter = egen prissättning – eller till ”branding” av produkter i 1: a, 2: a & 3: e sektorn som annars inte klarat den internationella konkurrensen.

Konkurrens är också en fråga om lokalisering • Alfred Webers klassiska lokaliseringsteori: – Tre faktorer: råvaror, arbetskraft och marknad/agglomeration – Bestämmande för placering var transportkostnaderna – Teorin fungerar ”bra” på primära och sekundära näringar – men transportkostnader har allt mindre betydelse. • Lösch – Lokalisering bestäms efter produktions- och försäljningskostnader

Konkurrens är också en fråga om lokalisering • Von Thünen (1783 -1850) – Placering av näring är beroende av avstånd från marknadens centrum + markpris + markkvalitet + transportkostnader – Samma principer som Ricardo – Samma princip gäller för alla verksamheter i rummet tänk på var vi bor, var industrin ligger, var skyskraporna finns… • Minns även Christaller

Konkurrens är också en fråga om kapital • Adam Smith (1723(? )-1790) – Kapital kan beskrivas som: • • Maskiner, handelsinstrument Byggnader Mark Arbetskraft – arbetsdelning – Becker (1964) • Humankapital – utvecklar idéer om värdet och betydelsen av kunskap och personal

Humankapital och geografi • Kunskap bland arbetsgivare och arbetstagare anses utvecklas starkare i agglomererade/klustrade miljöer – Se ex A. Malmberg om betydelsen av ”the local and global buzz” – Smith menade att arbetsdelning är nyckeln till vinst. Med ökad global konkurrens krävs mer arbetsdelning. – För att arbetsdelning skall fungera samtidigt som kluster och agglomerationer skall kunna skapa förutsättningar för ”Buzz” krävs en större SKALA – Globalisering ger diversifiering ger större arbetsdelning ger urbanisering ger globalisering…

Arbetsmarknadens geografi • Vi pendlar allt längre – detta ger större lokala arbetsmarknadsregioner • LA, FA (funktionella regionindelningar) • Stora regioner har fler branscher • Pluralism ger Lönespridning. Svårmatchade behov ger mer i plånboken = stort sökområde

Entreprenörer och arbetstagare • Marknader i balans – Sökteorier • Reservationslön, konkurrens • Marknader i obalans – Sökteorier • NIDL, Dual labor market • Vaddå marknader i balans…

Lokalisering lokalt/nationellt • Agglomeration – Flera företag samlas nära. Fördelarna är att kunskap, inspiration, underleverantörer, etc. finns. – Nackdelen är att konkurrensen ökar (om arbetskraft, marknad etc) • Kluster (M. Porter 1990) – Likt agglomeration men beskriver samlokaliseringar av olika typer av företag som finner fördelar i närhet av varandra • Exempel: Life Science kluster in Uppsala. Där finns läkemedelsföretagen, men även vissa riskkapitalister, forskare på universitetet, läkemedelsverket, tekniskt service, branscherfarna jurister, reklamare, etc. • Fördelarna inkluderar: Innovationsklimat, Nyetablering, produktivitet

Lokalisering lokalt/nationellt • Dagens lokaliseringsmönster är också till stor del ett resultat av historien: – Stadsprivilegier, Skrån – Path dependence, segregation, inlåsning • • Brukssamhället Stockholm Tierp Sjuhäradsbygden – Chefens sommarstuga…

Från ax till kaka (till mun) • Produktcykel – Entreprenör/innovationsfas – Första produkten – vinna eller försvinna – Olika lokaler för olika verksamheter – Mognadsfas – kostnadseffektivisering – Avveckling/omlokalisering

Från ax till kaka eller en produkt blir till… • Historiskt exempel: träsko – Fabrikant/skomakare köper läder av garvare, trä från sågverket och nubb från smed/spikfabrikant – alla finns lokalt/regionalt – Fabrikant skapar produkten och säljer den lokalt regionalt. – Liten produktutveckling, liten konkurrens, regional marknad. Val av underleverantörer skiftar i och med industrialism – så även fabrikantens tillverkning – Det mesta av produktionen är arbetsintensiv och ej kunskapskrävande

Från ax till… • Exempel från 1900 -talet – etablerad industri: – – Utveckling av ingenjörer i stad Tillverkning i bruksort, senare småstäder i Sverige Marknadsföring, kapital och marknad i stora städer Efterhand sprids marknaden • Samma exempel 1900 -tal - nystartsföretag – Fas 1. utveckling/produktion/marknadsföring sker i samma lokal – Fas 2. geografisk arbetsdelning – Fas 3. avveckling

Från ax till ”ear”* • Produktutveckling i rikt land, dyrt kunskapsintensivt • Tillverkning i rikt land – efterhand då produktionsmetoderna förfinas/förenklas – produktion flyttas till låglöneland • Marknadsföring globalt • Om produkten går dåligt? – Sänk produktionskostnaderna, utveckla produkten, utveckla marknadsföringen, lägg ner * Ear = ax på engelska

Hur märker vi att den ekonomin är global? • Kriser – Amerikanska husbubblan/krisen 2008 ff – Grekiska statsfinansbubblan (med flera) • Men även – Våra pensionspengar + andra fondbolag + aktieägare har ekonomiska intressen i • Andra delar av världen • Företag som har förgreningar i andra delar av världen

Didaktik • Uppdrag tjäna pengar: – Du skall skapa en egen ”brand” med badkläder. – Hur ser idén ut? – Var skall produkten tillverkas? – Hur skall den marknadsföras? – Vilka produkter/livsstilar skall den associeras med/appellera till? – VAR FINNS DITT FÖRETAG OCH DINA PENGAR?

Didaktik • Skolans dag. Uppdrag samla in så mycket pengar du kan. – Vad skall du göra? – Var skall du stå? – Vilka skall du vända dig till? • Var hamnade du?

The €nd • Nästa gång ni möter mig så är det seminarium