Ekologi Lran om huset Hur olika arter fungerar

  • Slides: 16
Download presentation
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön

Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.

Grundläggande begrepp • Population • Organism • Individ • Art • Samhälle • Ekosystem

Grundläggande begrepp • Population • Organism • Individ • Art • Samhälle • Ekosystem • Miljö • Biosfär Alla organismer i ett samhälle Djur- eller växtart Enskild organism Organism med möjlighet att få fertil avkomma Alla organismer inom ett visst område bildar ett samhälle Alla organismer tillsammans med miljön de lever i Den del av ekosystemet som inte är en organism Den del av jorden där allt liv finns

Små och stora ekosystem • Ett ekosystem kan vara litet t. ex. ett akvarium.

Små och stora ekosystem • Ett ekosystem kan vara litet t. ex. ett akvarium. • Ett stort ekosystem kan vara en sjö, skog eller ett hav t. ex. östersjön • Organismerna trivs olika bra i olika miljöer. Det kan handla om resurser som ljus, vatten och näringsämnen. • Artsammansättningen påverkas av miljön. • Artsammansättning = biologisk mångfald • Brist på ljus eller näringsämnen kan begränsa den biologiska mångfalden

Konkurrens • Tillgång på mat, näring och vatten bestämmer: • antalet arter • antalet

Konkurrens • Tillgång på mat, näring och vatten bestämmer: • antalet arter • antalet individer av olika arter som kan leva inom ett ekosystem • antal fiender och konkurrenter • Konkurrensen om livsutrymmet avgör storleken på populationerna. • T. ex. ger tillgång på mycket växtföda - fler bytesdjur – fler rovdjur

Konkurrens • Olika arter kan ofta leva sida vid sida i ett ekosystem genom

Konkurrens • Olika arter kan ofta leva sida vid sida i ett ekosystem genom att de t. ex. söker föda på olika höjd • Sådana organismer kallas specialister. • Då konkurrerar de inte längre om samma föda. • De delar av ett ekologiskt system som en viss art utnyttjar kallas för artens ekologiska nisch • Specialister utnyttjar en begränsad del av ekosystemet, en ekologisk nisch.

Balans • Ett naturligt ekosystem reglerar sig självt. • Ingen population växer i all

Balans • Ett naturligt ekosystem reglerar sig självt. • Ingen population växer i all oändlighet. • När populationen ökar blir de naturliga fienderna fler. • När tillgången på mat minskar även antalet rovdjur. • I ett fungerande ekosystem råder balans mellan arterna.

Fotosyntes och förbränning är grunden i ett ekosystem • Genom fotosyntesen lagras kemisk energi-

Fotosyntes och förbränning är grunden i ett ekosystem • Genom fotosyntesen lagras kemisk energi- energirik näring. • I princip behöver alla organismer näring • Undantaget är arkebakterier som kan utvinna energi från andra ämnen t. ex. svavel eller järn. • Nedbrytare, svampar, bakterier och vissa insekter kan bryta ned döda växter och djur och därmed utvinna näring. • Växter får i sig näring via fotosyntesen • 6 CO 2 + 6 H 2 O + Energi C 6 H 12 O 6 + 6 O 2 • Vid förbränningen omvandlas glukos till energi • C 6 H 12 O 6 + 6 O 2 6 CO 2 + 6 H 2 O + Energi

Vatten är råvara och transportmedel • Vatten krävs för att fotosyntesen ska fungera. •

Vatten är råvara och transportmedel • Vatten krävs för att fotosyntesen ska fungera. • Men vatten är även transportsystem för de närsalter växterna behöver. • Vatten löser t. ex. fosfor och kväve. Närsalterna tas upp av växterna tillsammans med vattnet. • Vatten rör sig i ett kretslopp.

Råvarorna i ekosystemet rör sig i kretslopp Kolatomer behövs för att bygga upp organismernas

Råvarorna i ekosystemet rör sig i kretslopp Kolatomer behövs för att bygga upp organismernas olika delar Stärkelse, cellulosa, fett och proteiner består till stor del av kolatomer. Syre- och väteatomer ingår i dessa ämnen. Kväve- och fosforatomer ingår i DNA-kedjan som bygger upp organismernas arvsanlag • Därför måste det finnas kretslopp för alla dessa ämnen: kol, syre, väte, kväve och fosfor. • Bakterier omvandlar kväve till en form som är användbar för växter • Svampar, bakterier och vissa insekter bryter ned döda organismer sk förna och frigör fosfor och andra näringsämnen som växterna kan ta upp. • •

Producenter och konsumenter • Producenter De organismer som kan omvandla energi till kemisk energi.

Producenter och konsumenter • Producenter De organismer som kan omvandla energi till kemisk energi. • Konsumenter Organismer som lever av producenterna • Konsumenter Växtätare (vissa arter är både växtätare och rovdjur) rovdjur (predator) • Toppkonsument Topp-predator sista rovdjuret i näringskedjan saknar fiender

Kedjor, vävar och pyramider • Näringskedja Hur näringen förs vidare från producent till konsument.

Kedjor, vävar och pyramider • Näringskedja Hur näringen förs vidare från producent till konsument. • Näringsväv Flera näringskedjor tillsammans • Näringspyramid Hur biomassan (vikten av organismerna) förs vidare från konsumenter till producenter. • Näringspyramiden visar även hur energin förs vidare i kedjan. • Ca 10% av energin och biomassan förs vidare mellan ”våningarna” i en näringspyramid.

Ett slutet system • I ett välfungerande ekosystem återanvänds alla ämnen. • In kommer

Ett slutet system • I ett välfungerande ekosystem återanvänds alla ämnen. • In kommer energi från solen • I övrigt tillförs inga ämnen • Inget avfall blir outnyttjat • Systemet är i princip slutet • Dock finns det många exempel på mindre fungerande ekosystem…