Diskdesinfektorer i tandvrden 4 1 6 SBN 978

Diskdesinfektorer i tandvården 4. 1. 6 SBN 978 -91 -633 -8059 -4 SODA februari 2009

Diskdesinfektorer i tandvården • Smittrening genom värmebehandling är alltid att föredra. • Värmedesinfektion sker enklast i en diskdesinfektor, som både rengör och desinfekterar godset. Temperaturen under rengöringsfasen skall vara under 45 o C. • Temperaturen på det heta vattnet under desinfektionsfasen ska vara en kombination av tid och temperatur: – +80 o C i tio minuter eller – +90 o C i en minut eller – +93 o C i en halv minut • Diskdesinfektorn är förstahandsval för rengöring och desinfektion av instrument. 1 SODA februari 2009

Mikrobiell riskgruppering i tandvården • Sterila instrument (ska vara sterilförpackat och steriliseras i kontrollerad B-process) • Endodonti • Kirurgi det vill säga alla instrument som är avsedda att penetrera in i steril vävnad eller enklare avsedda för ingrepp som skapar ”slutna sår” • Artiklar som används sällan (sällan använda instrument förpackas och steriliseras inte för att vara sterila utan för att kunna hållas höggradigt rena längre tid än en vecka) 2 SODA februari 2009

Mikrobiell riskgruppering i tandvården • Höggradigt rena instrument (skall enbart köras i disdesinfektor – vid behov efter förbehandling i t. ex. ultraljudsbad) Värme- och/eller fuktkänsliga instrument rengörs manuellt, alternativt i ultraljudsbad, och desinfekteras därefter med kemiska desinfektionsmedel avsedda för instrumentdesinfektion. • Undersökning • Kariesbehandling, borr • Protetik • Ortodonti • Extraktionstänger och hävlar som inte är avsedda att användas vid operativt avlägsnande av tänder • Depuration, tandhygienistinstrument det vill säga alla instrument som inte är avsedda att penetrera in i steril vävnad eller enklare avsedda för ingrepp som skapar ”öppna sår” 3 SODA februari 2009

Sterilisering – apparatur i tandvården Typ av apparatur: Vanligast förekommande: • Ångautoklav med Bprocess enligt SS-EN 13060 • Getinge 4 SODA februari 2009 • Melag • W&H

Diskdesinfektion – apparatur i tandvården Diskdesinfektorer som uppfyller kraven i SS-EN Specialanpassad apparatur för smittrening och 15883 desinfektion av rörformiga instrument med inre håligheter, typ turbiner, hand- och vinkelstycken samt ultraljudsinstrument Vanligast förekommande: • Franke • Getinge • Ken • Miele • Steelco 5 SODA februari 2009 Vanligast förekommande: • Assistina • DAC Universal • Life. Time

Diskdesinfektion – apparatur i tandvården • Hand- och vinkelstycken, turbiner samt ultraljudsinstrument ska smittrenas och anoljas mellan varje patient. Detta sker i tre steg: • Rengöring och desinfektion i typgodkänd diskdesinfektor alternativt annan process. Det är viktigt att det sker en rengöring och desinfektion av såväl yttre ytor som inre håligheter. • Anoljning under samtidig rotation av instrumentets rörliga delar. • Autoklavering av de roterande instrumenten i speciell process eller genom autoklavering i steriliseringsutrustning med typ B process (för- och eftervakuum). 6 SODA februari 2009

Kemiska desinfektionsmedel vid manuell desinfektion av instrument och artiklar i tandvården ü I första hand alkoholbaserat ü Ska innehålla tensid (”tvållösning”) ü Ska innehålla korrosionshämmare ü MEKANISK RENGÖRING ÄR DET VIKTIGASTE MOMENTET !!!! ü Följ bruksanvisning och beakta inverkningstider 7 SODA februari 2009

Att tänka på vid val av kemiska desinfektionsmedel i tandvården • Till vad ska det användas? Typ av instrument eller artiklar ? • Typ av desinfektion? Höggradig desinfektion, rengöring och desinfektion, snabb effekt, långvarig kvardröjande effekt ? Aktiv mot vilka mikroorganismer ? • Vilka miljöeffekter? Sidoeffekter, arbetsmiljöeffekter, nedbrytningstid, handhavande, risker? • Dokumentation? Vilka kemiska preparat innehåller produkten? Vilka utvärderingar har gjorts? Uppfyller produkten gällande normer och standard? 8 SODA februari 2009

Alternativa rengöringsmetoder i tandvården • Manuell rengöring. Ska undvikas ! Tandvårdspersonal ska inte hantera kontaminerat gods manuellt. Manuell rengöring kan aldrig bli lika effektiv som diskdesinfektion. • Diskmaskin. Ska undvikas ! Hushållsdiskmaskiner är ej avsedda att användas för medicinska instrument. • Ultraljudsbad. Är ett komplement till diskdesinfektorn för svårt nedsmutsade instrument, t. ex borr och rotkanalsfilar. För att förbättra diskdesinfektion av denna typ av instrument görs en första rengöring i ultraljudsbad. 9 SODA februari 2009

När dör mikroorganismer HIV +56°C Oral mikroflora +63°C ― +65°C Mykobakterier +72°C Hepatit B-virus +85°C Endosporer +121°C (Strepto-, stafylokocker) (Tuberkulos – TBC) (HBV) (Bacillus stearothermophilus) 10 SODA februari 2009

Diskdesinfektion Det är inte bara desinfektionen som är viktig, utan diskdesinfektor skall även avlägsna allt biologiskt material. SS-EN ISO 15883 11 SODA februari 2009

Temp grader C Processen i diskdesinfektorn 100 80 60 40 20 Tid minuter 5 10 Dekontamination 12 SODA februari 2009 15 20 Rengöring - 25 30 35 Desinfektion 40 Torkning 45

Dekontamination Fördesinfektion Rengöring Efterbehandling Desinfektion Efterbehandling Förpackning Sterilisering Resultat Skölj i rinnande vatten Kemisk Manuellt Skölj i rinnande vatten Kemisk Skölj med sterilt vatten Sterilemballage Hetluft Sterilt gods Fuktig värme Automatisk process Torka av Fuktig värme Ultraljud Lägg i blöt Hetluft Torka av Lägg i blöt Ultraljud Ångautoklav Dekontamination- och desinfektionsprocess måste inkludera alla steg. Alla stegen finns med i diskdesinfektorns process enligt SS-EN ISO 15883. Vid manuell hantering av instrument och artiklar måste alla stegen utföras separat. 13 SODA februari 2009 Ångautoklav Autoklav

Checklista • Kontroll av slangar samt pump till diskmedelsdosering. • Diskkemikalier (disk- och sköljmedel) – kontrollera dagligen att förbrukningen är tillräcklig. • Val av diskkemikalier – enligt tillverkarens rekommendation. Är diskkemikalierna avsedda för medicinska instrument ? • Spolarmar, dysor – kontrollera dagligen att spolarmarna snurrar fritt och att dysorna inte är tilltäppta. • Silar ska tas ut och rengöras dagligen. • Program – vid varje körning kontrollera att rätt program används. 14 SODA februari 2009

Funktionskontroller diskdesinfektor • Temperaturkontroll utföres vid varje körning. • Kontroll av rengöringsförmåga efter varje körning. Instrumenten skall synas och vara ”för ögat rena”. • Kontroll av rengöringsförmåga skall utföras regelbundet med så kallade processindikatorer (PCD – Process Challange Device). För bästa resultat bör minst en processindikator finnas med i varje körning. • Rengöringsförmågan kan med fördel även kontrolleras med proteinresttester. • Årlig funktionskontroll och prestandakvalificering med klinikens egna referenslaster. Utförs av servicetekniker. • Dokumentation skall sparas. 15 SODA februari 2009

Validering • Installationskontroll - IQ • Funktionskontroll - OQ • Processkontroll - PQ 16 SODA februari 2009

Installationskontroll – IQ • apparaten är korrekt märkt, • erforderlig dokumentation har erhållits, • bestämmelser för elektrisk och mekanisk säkerhet har uppfyllts, • apparaten kopplats till erforderliga försörjningsmedier, avlopp och ventilation, • det inte förekommer elektromagnetisk interferens till eller från närbelägen apparatur, • de rengörings- och desinfektionsprocesser som apparaten är programmerad för överensstämmer med de i beställningen specificerade, • beskickningsutrustningen och eventuella insatser överensstämmer med beställningen. 17 SODA februari 2009

Funktionskontroll – OQ • rengörings- och desinfektionsförmåga på typlaster, • temperaturmätningar på och i lasten samt kammarväggar, • reproducerbarhet i dosering av tvättkemikalier och sköljmedel, • kontroll av larmfunktioner, • kontroll av mekaniska funktioner 18 SODA februari 2009

Processkontroll – PQ • rengörings- och desinfektionsförmåga på laster som körs rutinmässigt • temperaturmätningar på och i lasten samt kammarväggar, • förbrukning av tvättkemikalier och sköljmedel. • restmängder av tvättkemikalier och sköljmedel. 19 SODA februari 2009

Upprepad processkontroll – UPQ • rengörings- och desinfektionsförmåga på laster som körs rutinmässigt, • temperaturmätningar på och i lasten samt kammarväggar, • förbrukning av tvättkemikalier och sköljmedel. • restmängder av tvättkemikalier och sköljmedel, • riskanalys – diskdesinfektorns ålder och driftsäkerhet, • underhåll- och serviceåtgärder, • personalens vidareutbildning. • upprepad processkontroll utförs årligen 20 SODA februari 2009

Rutinkontroll och övervakning • registrerad tid och temperatur, • kontroll av rengöringsprocess, • kontroll av desinfektionsprocess, • förbrukning av tvättkemikalier och sköljmedel, • inspektion av att godset blir rent 21 SODA februari 2009

Borr till höggradigt rent • Ka. Vo Lifetime - ultraljudsprogram. • Diskdesinfektor. • Desinfektionsmedel med korrosionsinhibitor 10 min – rengöring ultraljudsapparat – därefter desinfektionsmedel med korrosionsinhibitor 10 min. • Desinfektionsmedel med korrosionsinhibitor 10 min – manuell rengöring – därefter desinfektionsmedel med korrosionsinhibitor 10 min (manuell rengöring skall undvikas och endast utföras i undantagsfall. • Kolstålsborr bör anses vara engångs. 22 SODA februari 2009

Rubrik • Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten • Nivå två • Nivå tre • Nivå fyra • Nivå fem 23 SODA februari 2009 PCD – Processindikatorer ”Kan aldrig ersätta visuell kontroll av instrumenten” 24

Ett instrument som inte är rengjort kan aldrig bli sterilt !!! Diskdesinfektion är det absolut viktigaste steget !!! 24 SODA februari 2009

Ett instrument som inte är rengjort kan aldrig bli sterilt !!! Diskdesinfektion är det absolut viktigaste steget !!! 25 SODA februari 2009

Diskdesinfektorn kommer inte att fungera på avsett om den är överlastad. Prestandakvalificeringen kommer att ge svar på hur diskdesinfektorn bäst ska lastas med det gods kliniken vill skall bli rent och desinfekterat… 26 SODA februari 2009

Diskdesinfektorn ska lastas så att det inte uppstår några ”skuggeffekter” och så att vattenstrålar från spolarmar kommer åt alla instrument. 27 SODA februari 2009

Bricksystem och beskickningskorgar möjliggör att optimera diskdesinfektorns rengöringskapacitet. Bricksystem underlättar även klinkens instrument logistik. 28 SODA februari 2009

Ordentligt perforerade bricksystem är väsentligt. Vattenstrålar måste komma åt instrumenten för effektiv rengöring. Instrumenten får inte klämmas fast med anordningar som ligger dikt an instrumenten och på så sätt skapar skuggeffekter. 29 SODA februari 2009

Ordentligt perforerade bricksystem är väsentligt. Vattenstrålar måste komma åt instrumenten för effektiv rengöring. Instrumenten får inte klämmas fast med anordningar som ligger dikt an instrumenten och på så sätt skapar skuggeffekter. 30 SODA februari 2009