Din tillvxtpartner inom stl och metall Samlad kompetens

Din tillväxtpartner inom stål och metall

Samlad kompetens ger rikare skörd Tibnor är den ledande distributören av stål- och metallprodukter i Norden. Ett brett och lättillgängligt sortiment Effektiva processer för inköp, produktionsanpassning och distribution. Ett kundnära samarbete vid val av material, utförandeform och logistiklösningar.

Välj ett nätverk! Välutvecklat nätverk av kompetenta partners Flexibel kapacitet som kan anpassas till konjunkturen Snabb nyetablering av hela produktionssystem utomlands Egna anläggningar och intrimmad logistik ger leveranssäkerhet

TIBNORFAKTA Exempel på leverantörspartners: SSAB Tunnplåt, SSAB Oxelösund, Rautaruukki, Imatra, Ovako, Fundia, Arcelor, Salzgitter, Outokumpu, Thyssen. Krupp. Nirosta Hydro Aluminium Exempel på produktionspartners: Dickson SSC, EME Eriksson, Ib Andresen, Bandstål B Nilsson, Atcab

Tibnors spridning Norge Specialstål Finland Hela sortimentet av stål och metall Sverige Hela sortimentet av stål och metall Danmark Hela sortimentet av stål och metall Polen Hela sortimentet av stål och metall

Råmaterial • I 30 år har tillväxten inom stålproduktion varit ca 1% per år • Mogen bransch => låg investeringstakt • Prognosen för ny takt: 5 -6 % per år i 10 -20 år • Hinner leverantörer av råmaterial med?

Mton 1300 Världsproduktion av råstål 1200 1100 1000 900 800 700 600 1970 1980 1990 2000 2010

ÖVRIGA USA CIS Produktionsökning 2006 Asien exkl Kina EU 25 Världsproduktionen av råstål ökade med 100 Mton Kina (65 Mton) Källa: IISI

Världens tio största råstålsproducenter 2006 Total produktion 1240 Mton Kina 400 300 0 Källa: IISI, 22 jan -07 lie Br as i Ita lie n n na ai Uk r Ty sk la nd In di en ea d Sy dk or an Ry ss l 100 US A Ja p an 200

Råstålsproduktion, Asien Mton 400 300 Kina 200 Japan 100 0 Taiwan Indien 1985 Källa: IISI, 22 jan -07 1990 1995 Sydkorea 2000 2005

Råstålsproduktion, EU 25 Procentuell förändring 2006/2005 % 20 15 10 a ge ern nd rlä eri Sv e rik ter rik nk Fra ien an Sp e ien nn ita rbr Sto Källa: IISI, 22 jan -07 d lan Stater med produktion >3 Mton sk d -10 Ty lan n lie ien ck Fin Ita Tje n kie en lgi Be va Slo len -5 Po 0 de Ne Ös 5

Mton 7 Svensk råstålsproduktion 6 5 4 3 2 1 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Tillförsel av handelsfärdigt stål i världen Mton 1 200 Världen exkl Kina 1 000 800 600 400 200 0 1997 1998 Källa: IISI, sep 2006 * ) uppskattning 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006*

Tillförsel av handelsfärdigt stål i världen Årlig procentuell förändring % 12 8 4 0 -4 1998 1999 Källa: IISI, sep 2006 * ) uppskattning 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006*

Tillförsel av handelsfärdigt stål Mton 400 350 Kina 300 250 200 Asien exkl Kina EU 25 150 100 USA 50 0 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: IISI, sep 2006 * ) uppskattning 2002 2003 2004 2005 2006*

Tillförsel av handelsfärdigt stål Fördelning i världen 2006, totalt 1120 Mton Övriga världen Kina EU 25 USA Källa: IISI, sep 2006 * ) uppskattning Asien exkl. Kina *

Svensk stålexport, värde Jan-okt 2006: 46 GSEK (inkl göt och ämnen)

Svensk stålimport, värde Jan-okt 2006: 26 GSEK (inkl göt och ämnen)

Stålproduktion 2006

Rörproduktion, världen, 2005

Vad har drivit priserna? • • Ny balans mellan utbud och efterfrågan Efterfrågan i Asien, speciellt Kina Råvarusituationen, speciellt skrot Konsolideringen av stålindustrin

Prisutveckling 1993 -2007 - Stål från lager 199 4 199 5 199 6 199 7 199 8 200 9 200 0 200 1 200 2 200 3 200 4 200 5 200 6 7 K/v plåt 100 107 113 106 114 106 115 127 125 138 146 198 191 213 Vfz plåt 100 106 113 109 115 111 118 125 120 138 181 174 225 Stångstål 100 107 101 113 110 116 120 126 134 144 205 204 250 UNP-balk 100 104 109 105 111 108 116 122 128 134 147 207 211 266 IPE-balk 100 104 110 105 111 109 113 120 127 132 146 209 212 270 HE-balk 100 104 110 105 111 109 117 124 132 138 150 212 216 278 Sträckmetall 100 108 115 115 123 149 149 Perf plåt 100 100 90 90 116 137 V/v bandplåt, obetad 100 116 124 109 118 110 117 123 122 137 146 207 200 229 Kvartoplåt (mild) 100 115 121 115 120 120 132 135 140 146 224 218 248 VKR 100 108 117 102 109 103 110 115 116 124 128 177 172 193 KKR 100 109 118 106 111 106 113 120 129 135 198 190 218 Automatstål 100 124 136 133 140 144 153 156 162 166 259 238 276 Leg konstr stål 100 124 133 129 140 136 140 152 155 163 173 250 254 264 520 M/S 355 J 2 100 126 132 126 137 134 137 148 153 159 168 239 235 259 Svets prec rör 100 114 130 115 127 119 125 138 135 148 158 234 211 246 (Index: Prislista nr 83 av 931004 = 100) Priser gällande januari respektive år.

Prisutveckling 1993 -2007 - Stål från lager

Världens tio största producenter av rostfritt stål Mton 5 2006 4 3 2 1 Källa: CRU, dec 2006 nd nl a Fi B el g ie n an Ta iw la n d n Ty sk Ita lie n di e In ea Sy dk or SA U n Ja pa K in a 0

Världsproduktion av rostfritt stål Mton 30 25 20 15 10 5 0 1970 Källa: CRU, dec 2006 1980 1990 2000 2010

Svensk produktion av rostfritt stål kton 800 600 400 200 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Andelen legerade stål ökar Andel av totalt producerade göt och ämnen i Sverige 100% Olegerade stål 75 64% 50 Legerade stål 25 0 1995 2000 2005

Kinafaktorn • 2003 importerade Kina 148 Mton järnmalm +30% mot 2002 • 50% av behoven av järnmalm importeras • 2004 -2006 beräknas produktionskapaciteten öka 90 Mton!

Kinas utrikeshandel Handelsfärdigt stål inkl göt och ämnen Mton 40 Import 30 20 10 Export 0 2001 2002 2003 Källa: Swan. Data China Customs 2006: Uppskattning baserad på 10 mån 2004 2005 2006

Svenskt stålskrot, prisutveckling Klass 11 SEK/ton 2000 1600 1200 800 400 0 1995 Källa: Järnbruksförnödenheter 2000 2005

Oljeprisutveckling Råolja USD/fat 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 Källa: Spas 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Exempel på effektivisering inom svensk stålindustri Mantimmar per ton handelsfärdigt stål 130 år 1900 OBS! Ökad förädlingsgrad! 7 år 2000

Svensk stålproduktion år 2001 Att producera 5 Mton stål med 1850 års produktivitet skulle kräva en insats av nästan halva Sveriges befolkning (4 miljoner) istället för de 20 000 som idag arbetar i den svenska stålindustrin.

Utbytesförbättring av stål – eller åtminstone utveckling Eiffeltornet, Paris, invigdes till världsutställningen i Paris 1889 och skulle enligt de ursprungliga planerna rivas efter utställningen. Som bekant har beslutet ännu inte verkställts. Totala mängden stål i tornet är c: a 6300 ton och konstruktionen består av s k mjuka stål. Om Eiffeltornet hade byggts idag och då i höghållsfast stål, skulle totala kvantiteten kunnat begränsas till c: a 2000 ton. *** ”Volkswagenbubblan” i gamla versionen innehöll c: a 700 kg stål. Den ersattes av VW Golf, som i första versionen innehöll drygt 400 kg stål.