Digitalisering ur ett sprkutvecklande perspektiv Ann Wahlstrm Madelene

Digitalisering ur ett språkutvecklande perspektiv Ann Wahlström Madelene Forsmark 181128 orebro. se

Dagens innehåll - Knyta ihop språk och kunskapsutvecklande arbetssätt med digtalisering - STL – Skriva sig Still lärande - Annika Agelii Genlott, Örebro universitet - Ett kritiskt språk och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum - Lisa Molin Göteborgs universitet - Hur ser arbetet ut hos er just nu? orebro. se

Exempel språkutvecklande arbete - digitalisering Annika Agelii Genlott • Forskare Örebro Universitet • Projektansvarig Nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) • Kommunövergripande skolutvecklare/forskare Sollentuna kommun orebro. se

Nationell digitaliseringsstrategi 2017 -2022 orebro. se

Skolan – en bärare av tradition och kultur, på gott och ont Vad är värt att bevara? Vad ska släppas? När ska vi använda vad? orebro. se

Från ”digitalized” till ”digital” För att komma till lyckosam utveckling och förändring behöver den digitala tekniken integreras i undervisningen orebro. se • En förändring från första till andra ordningen • Transformation av traditionell undervisning

Förändring av första ordningen • Ingenting av egentlig vikt förändras • Gamla tankegångar, arbetssätt och strukturer fortgår som vanligt • Verktyg byts ut men grunden för undervisning är densamma orebro. se

Förändring av andra ordningen • utmanar invanda rutiner och uppfattningar • innefattar utvecklande av ny kunskap • sker inte av sig självt • kräver aktivt stöd av både ledning och organisation orebro. se

Digitala möjligheter i språkutvecklande arbete Möjligheter med digital kommunikation: • Utbyte av idéer • Allas deltagande blir viktigt och att andra läser blir en drivkraft • Yta för samarbeten som inte sker naturligt Möjligheter med digital kommunikation: • Drivkraften i att läsa och kommentera till sina kompisar finns redan. • Vi i skolan behöver använda den! orebro. se

Skriva sig till lärande (STL) – vad är det? STL – en helhetslösning som förenar framgångsfaktorer för lärande och digitala verktyg i ett sammanhang, med möjlighet att anpassa utifrån grupp, individer och lärare. orebro. se

Skriva sig till lärande – varför då? Skriftlig, formativ återkoppling mellan elever – en guldskatt som drivkraft Kommunikationen är värdefull och betyder mycket för eleverna Eleverna vill hjälpa varandra och få hjälp av andra Utbyte av idéer Allas deltagande blir viktigt och att andra läser blir en drivkraft Yta för samarbeten som inte sker naturligt orebro. se

Skriva sig till lärande - modellen • Strukturerad modell för att integrera digitala verktyg i undervisningen • Tydlig koppling till Lgr 11 • Bygger på samarbete och formativ återkoppling mellan elever • Elevarbeten publiceras digitalt för flera reella mottagare orebro. se

Skriva sig till lärande - modellen Den pedagogiska modellen för STL bygger på en undervisning som är väl förankrad i kunskapskraven i Lgr 11. Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av formativ återkoppling på digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik möjliggör för samtliga elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att via teknikens kompensatoriska möjligheter fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater. STL används inom samtliga ämnen från åk 1 -9 samt idag även upp i gymnasiet. Eleverna återkopplar formativt på sina klasskamraters texter och arbeten, vilka slutligen publiceras digitalt på gemensamma klassajter. STL syftar i grunden till att skapa en grundläggande förståelse för såväl lärprocessen som det metakognitiva lärandet. SKL https: //skl. se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/digitaliseringskola/metoderochvagledningar/skrivasigtilllarande/femanledningartillutbildn ingenskrivasigtilllarande. 11610. html https: //tidningengrundskolan. se/stod-i-forskningen-for-bada-metoderna/ orebro. se

Exempel • orebro. se http: //www. ulricaelisson. se/tag/stl/#

Analogt vs digitalt? orebro. se • https: //www. oru. se/nyheter/nyhetsarkiv 2016/ratt-digitalteknik-ett-lyft-for-tredjeklassare/ • https: //ovdelar. wordpress. com/author/ovgrmike/

Analys – den svåraste delen för lärare • Vad var din upplevelse av att använda analysmallen? • Hur gjorde du rent praktiskt när du använde den? • Vilken del var enklast att fylla i? 1) vad tror du det beror på? 2) går det att dra någon slutsats av det? • Vilka utmaningar/fördelar/nackdelar ser du med att en kollega skriver en formativ återkoppling på din analys som ett led i ett professionellt kollegialt lärande? Analysmall STL Område/moment Elevgrupp Datum Lärare Lgr 11 Vilket syfte utifrån Lgr 11, har jag med arbetsområdet? Vilka kunskapskrav enl Lgr 11 har jag valt att arbeta mot? Texttyp, skrivstrategier Så här arbetade jag med texttyper/strategier Skrivande Hur formulerades uppgiften och i vilken media arbetade eleverna med uppgiften? Publicering och återkoppling Beskriv återkopplingsarbetet (elev, lärare-elev, elev-lärare) Bedömning På vilket sätt gjordes bedömningen? Analys och reflektion 1. Hur gick det? 2. Vilka aha-upplevelser gjorde jag? orebro. se Konsekvenser/nya mål 1. Vad lärde jag mig och vilka konsekvenser får det jag lärde mig i mitt vidare arbete? 2. Vilket är mitt nästa mål i arbetet med eleverna

Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum Lisa Molin Göteborgs universitet Bakgrund som lärare i svenska och engelska i skolans äldre år. Arbetar idag som lektor i literacy och skolans digitalisering vid Center för Skolutveckling i Göteborg. Hennes pågående avhandling handlar om kritiskt textarbete i digitaliserade klassrum. orebro. se

Vad är digital kompetens? Digital kompetens i styrdokumenten: • Förstå digitaliseringens påverkan på samhället • Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier • Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt • Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling orebro. se Digital kompetens – en demokratifråga!

The Five Resources Model (Hinrichsen and Coombs 2014) Fem praktiker att involvera eleverna i vid arbete med digitala texter: 1. Avkoda – HUR är texten skapad? 2. Skapa mening – VAD vill texten säga? 3. Analysera – KRITISK analys 4. Använda – PRODUKTION 5. Persona – IDENTITET på nätet orebro. se

”The post-truth-era” – den digitala värld vi lever i Alla är både konsumenter och producenter av texterna … en objektiv sanning är inte alltid det mest centrala eller viktigaste, snarare känsla eller eget tyckande viktigare (ex man litar mer på vad en vän delar än t ex vetenskap). Allt går att manipulera! Vems röst hörs? Vems röst hörs inte? orebro. se Vem som helst kan publicera vad som helst, när som helst, var som helst och hur som helst Vad kräver det av den som läser/konsumerar?

Dekonstruera text – ett sätt att urskilja positionering och perspektiv på makt Vad är det jag behöver kunna, vilken läskompetens behöver jag för att förstå texten? Exempel: • Trumps Twitterinlägg • Manipulereade bilder och läppsynkronisering • Mash-ups (Gapminder, Wikipedia) • Bloggar, vloggar, sociala medier mm https: //www. youtube. com/watch? v=Vn 9 BUf. UCL 4 I https: //www. gapminder. org/tools/#$chart-type=bubbles orebro. se

Teknik utan pedagogisk förankring ger inte per automatik bättre resultat orebro. se

”It doesn´t matter how strong your opinions are. If you don´t use your power for positive change you are indeed part of the problem” Coretta Scott King orebro. se