Digitala krnkningar och ntmobbning Rebecka Cowen Forssell Ph

Digitala kränkningar och nätmobbning • Rebecka Cowen Forssell, Ph. D Urbana studier • Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) • Malmö Universitet • Finansiering av FORTE CTA

Syfte med avhandlingen: Att utveckla ny kunskap om hur nätmobbning i arbetslivet kan förstås och förklaras

Upplägg för presentation • Definera nätmobbning och ge en bakgrund till fenomenet • Vad karaktäriserar digital kommunikation • Teori och metod för avhandlingen • Avhandlingens övergripande resultat • Summering och framåtblick • Frågor

Definition – nätmobbning i arbetslivet “all negative behavior stemming from the work context and occurring through the use of ICTs, which is either (a) carried on repeatedly and over a period of time or (b) conducted at least once but forms an intrusion into someone’s private life, (potentially) exposing it to a wide online audience. This behavior leaves the target feeling helpless and unable to defend” (Vranjes, Baillien, Vandebosch, Erreygers, and De Witte, 2017)

Debatten om näthat

Arbetsrelaterad mobbning - när, med vem, och hur? • Nätmobbning utmanar tidigare antaganden om när mobbning är arbetsrelaterat • Nätmobbning utmanar tidigare antaganden om vem/vilka som är aktörer i mobbning • Den digitala kommunikationen påverkar hur vi kommunicerar i situationer av nätmobbning

Det digitala och gränslösa arbetslivet E-post • Nästan alla internetanvändare (97 %) använder e-post och drygt två tredjedelar (68 %) gör det dagligen (Svenskarna och Internet, 2018) • Drygt hälften (53 %) läser arbetsrelaterad e-post under semestern (Svenskarna och internet, 2018) • Vad fjärde svensk arbetstagare upplever förväntningar av att vara tillgänglig efter arbetstid (Ottosson & Rosengren 2015) Facebook • 53 procent använder Facebook dagligen (Svenskarna och Internet, 2018) • 18 % av Sveriges arbetstagare som är medlemmar på Facebook inkluderar arbetsrelationer i deras sociala nätverk (Svenskarna och internet, 2013)

Utmärkande för nätmobbning • Anonymitet • Ansiktslös kommunikation • Spridning – ”non-stop bullying” • Utmanar gränser i arbetslivet

Teoretiska utgångspunkter • Rum och rumsliga praktiker (Kitchin and Dodge, 2011, Goffman, 1959). • Sociala medier forskares förståelse för sociala livet online (e. g Baym, 2015). ‘Context collapse’ (Marwick and boyd, 2011), ‘imagined audience´ (Litt, 2012) • Tidigare forskning om nätmobbning i arbetslivet (D’Cruz & Noronha, 2013; Farley et al. , 2017; Heatherington & Coyne, 2017) och traditionell arbetsplatsmobbning (Einarsen, 2000, Leymann, 1996 etc. ).

Mixed methods reserach Studiens design: I. Pilotstudie: Intervjuer Arbetsmiljöverket samt en webenkät II. Enkätundersökning: 3371 respondenter mellan 25 -65 år bosatta i Skåne. III. Intervjuer med personer utsatta för nätmobbning.

Tre övergripande teman för avhandlingen • Maktdynamiker i nätmobbning • Mediaspecifika uttryck i nätmobbning • Konceptuella utmaningar i studiet av nätmobbning

Maktdynamiker i nätmobbning • Chefer mer utsatta än ickechefer av nätmobbning

Maktdynamiker i nätmobbning • Maktdynamiker påverkas av asynkron och ansiktslös kommunikation • Möjligheten att uttrycka makt genom kroppsspråk och tonläge reduceras i den textbaserade digitala kommunikation • Med asynkron kommunikation har användare mer kontroll över hur jaget presenteras. • Digital kommunikation gör det möjligt för människor utanför arbetsorganisationerna att bli utövare av arbetsrelaterade nätmobbning.

Maktdynamiker i nätmobbning “So, I actually stood there and answered her message on the smartphone because I didn’t want to talk to her. I didn’t know how to address her. It’s because it was so aggressive. Of all the posts, hers was the most aggressive. ” (Eric)

Mediaspecifika uttryck av nätmobbning • Nätmobbning bör förstås som plattformspecifik • Övervägande passiva och exkluderande beteenden via epost och särskilt aggressiv och explicit mobbning på Facebook och blogg • Den digitala kanalens inbäddning i arbetsorganisationen samt närvaro av en publik kan influera människors beteenden och praktiker

Publikens roll i nätmobbning på Facebook “When I got back from sick leave I realized what it could be like on Facebook and how vulnerable you can become. Because when a manager is bullying an employee, and no one dares to stand up for you, you become very lonely. […] There were several in that group who didn’t respond to my friend requests and I can see that they are friends with like 60 people including work colleagues. It becomes so obvious on Facebook, this power play. ” (Lena)

Konceptuella förändringar i studiet av nätmobbning • Rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och mobbning ansikte-mot-ansikte • Överlappningar mellan nätmobbning och mobbning ansikte-mot-ansikte har implikationer för hur mobbning förstås och hur det studeras i forskning.

Konceptuella förändringar i studiet av nätmobbning “I met one of these dads yesterday in connection with another meeting. I actually pretended not to see him and went aside. Because I felt that I didn’t have the strength. What am I supposed to say? When he sits there ‘liking’ that comment about me, that I am a certain kind of person. It’s just too hard for me. ” (Eva)

Summering och framåtblick • Digital kommunikation och sociala medier bidrar positivt till arbete och samhälle. Med digital kommunikation och sociala medier uttrycks mobbning på nya sätt och har nya konsekvenser. • Olika plattformar möjliggör för olika typer av interaktioner och negativa beteenden med nya typer av konsekvenser för individ och organisation. • Å ena sidan har nätmobbning egna karaktärsdrag och konsekvenser, å andra sidan är nätmobbning och mobbning ansikte -mot-ansikte överlappande och bör inte betraktas som fullt åtskilda. • Policys, rutiner och diskussioner på arbetsplatser! - Nya situationer, nya konsekvenser, nya relationer

TACK! rebecka. forssell@mau. se