DET INDUSTRIALISERADE SAMHLLET OCH DEN SOCIALA FRGAN Dagens

DET INDUSTRIALISERADE SAMHÄLLET OCH DEN “SOCIALA FRÅGAN” Dagens teman: Vad menas när vi talar om en välfärdsstat? Hur försökte tidigmoderna samhället adressera/hantera socioekonomiska problem? Hur har våra attityder rörande socio-economiska problem förändrats sedan det förmoderna samhället? Hur kan vi förklara utvecklingen av välfärdslösningar och välfärdpolitik?

VAD MENAS NÄR VI TALAR OM EN VÄLFÄRDSSTAT? “[I]f society’s effort are focused only on its weakest members through selective social policies largely based on ‘means-tests, ’ taxpayers come to think in terms of ‘we’ and ‘they. ’ […] The aim of society and of solidarity is that everyone shall have access to resources so that they will be able to realize the essential undertakings of human life, the great life projects. These are the aims that have formed the foundation of the welfare society. These are the foundations of a free community, built on voluntary collaboration between independent and free citizens. ” [Excerpt from Olof Palme, The Jerry Wurf Memorial Lecture at Harvard Law School, 1984] “We’re in danger of creating a permanent culture of poverty as inescapable as any chain or bond; a second and separate America, an America of lost dreams and stunted lives. The irony is that misguided welfare programs instituted in the name of compassion have actually helped turn a shrinking problem into a national tragedy. ” [Excerpt from Ronald Reagan, Feb 15, 1986, Radio Address to the Nation on Welfare Reform]

VANLIG DEFINITION Stater som avsätter en betydande del av sina offentliga utgifter till sjuk- och hälsovård, barn - och åldringsvård, utbildning och antal andra serviceområden. Men vad betyder betydande? Hur kan stater öka sin förmåga att agera på detta sätt?

INTERNATIONALEN (1864) (EUGÈNE POTTIER) Fjärde versen: Båd’ stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner. Den rike inga plikter trycka, den arme ingen rätt man ger. Länge nog som myndlingar vi böjt oss, jämlikheten skall nu bli lag. Med plikterna vi hittills nöjt oss. Nu taga vi vår rätt en dag!

VAD MENAS NÄR VI TALAR OM EN VÄLFÄRDSSTAT? • Fördelning av välstånd mellan klasser, generationer och regioner. • Försäkringar och offentliga tjänster: sjukvård; arbetslöshetsersättning; skola; åldringsvård, hjälp med bostäder, etc • ”Socialt medborgarskap” (myntat av Thomas H. Marshall): tillgång till tjänster baserat på medborgarskap, inte på förmåga att betala/arbeta på en ”marknad”. (medborgarskapet omfattar olika sociala rättigheter utöver politiska och civila rättigheter) Finns ingen universell modell: Det skiljer sig avsevärt mellan länder vad gäller implementering av försäkringsprogram (både vad de täcker/omfattar och hur de administreras). Moderna staternas är förutsättningen för välfärdsprogram; välfärdsprogram är svar på de problem orsakade av den moderna samhällsutvecklingen.

DEN HIPPOKRATISKA EDEN Jag svär vid Apollon, läkaren, vid Aesklepios, Hygiea och Panakeia samt alla gudar och gudinnor, tagande dem till vittnen, att jag efter bästa förmåga och förstånd skall hålla denna min ed och denna min förpliktelse. Den som lärt mig denna konst skall jag akta lika högt som mina föräldrar, jag skall dela med honom vad jag äger och hjälpa honom i nödens stund. Hans söner skall jag betrakta som mina bröder, och om de önskar lära denna konst, skall jag undervisa dem däri utan lön eller villkor. Föreskrifter, föreläsningar och allt vad undervisning i övrigt kräver skall jag ge mina och mina lärares söner samt de lärjungar, som avgivit skriftlig och edlig förbindelse enligt läkares sed, men inte någon annan. Efter förmåga och omdöme skall jag följa den behandling jag anser gagnerikast för mina patienter och det som kan skada eller irritera dem skall jag undvika. Jag skall icke ge någon gift, även om jag blir ombedd, ej heller ordinera något sådant; ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. I renhet och fromhet skall jag leva mitt liv och utöva min konst. Stensnitt skall jag icke befatta mig med utan överlåta denna praktik åt dem som sysslar därmed. I de hus där jag går in skall jag vara till gagn för de lidande och avhålla mig från varje medveten fördärvlig orättrådighet, särskilt från könsumgänge med kvinnor och män, såväl fria som slavar. Vad jag under min yrkesutövning än hör och ser bland människor av den beskaffenhet att det måhända icke bör spridas, skall jag förtiga och betrakta som osagt. Om jag nu håller denna min ed och ej brister däri, så må det förunnas mig att glädja mig åt livet och min konst, aktad av alla människor i alla tider. Men om jag bryter och blir menedare, då må motsatsen bli min lott.

VÄLFÄRD FÖRE VÄLFÄRDSSTATER Kyrkan Idealet är att ta han om alla, inklusive ”samhällets olycksbarn” (herdeidealet, tiondet) – Kloster – Hôtel-Dieu (651) – Hospital (800 s Lepra/Spetälska, utanför städerna. Senare: “dårhus“) –Helgeandshus – lat. Domus sancti Spiritus (Sverige, 1300 -talet) – Veteranhus

VÄLFÄRD FÖRE VÄLFÄRDSSTATER

VÄLFÄRD FÖRE VÄLFÄRDSSTATER

FATTIGDOM I DET FÖRMODERNA EUROPA Exempel: Nationell fattigvårdslag I England under Tudorperioden (1485 -1603) • Bakgrund • Snabb befolkningsutveckling; 1/3 levde i fattigdom • Klosterväsendet upplöses (under Henry VIII) den traditionella fattigvården bryts ned (kyrkans land konfiskeras) • Utformat för att kontrollera befolkningen (reglera och straffa tiggare och lösdrivare) • Varför är det ett problem? • Staten initierar men administreras och finansieras lokalt I församlingar/socknar. • Arbetsprogram (arbetshus)

SVERIGE: “ROTEGÅNG” ELLER “FATTIGROTERING” Lagar avseende att flytta/röra sig fritt Reglerade lösdriveri/tiggeri. (lösdriveri inte längre illegalt 1885, men man kunde fortfarande bli dömd till arbetstjänst om det ansågs nödvändigt. Nytt namn: asocialt beteende. Hemortsrätten. Två sätt att hantera ”fattighjonen”, ”olycksbarnen”(de äkta/förtjänta), inte slöfockar, dagdrivare, etc (oförtjänta)

FATTIGVÅRDEN Två huvudsakliga metoder/sätt att hantera de fattiga 1. Rotering inom församlingen/socknen efter ett visst schema, vilket bestämdes lokalt (sockenstämman). Barn: upphörde 1848, vuxna/gamla: 1918) 2. Fattigauktioner (upphörde 1918) 3. Ny lag fattigvårdslag 1918: fattighus döps om till ålderdomshem

VÄLFÄRDSSTATER Privat ➤ Offentligt Religiöst ➤ Sekulärt

FRÅN PRÄSTERSKAP TILL PRÄSTERSKAP?

VARFÖR ETT ÖKAT INTRESSE FÖR VÄLFÄRDSFRÅGOR? Alla krig Merkantilismen Industrialisering

VARFÖR BÖRJAR STATER INTRESSERA SIG FÖR FATTIGDOM OCH RELATERADE PROBLEM? • Eliter rädda för social oro • Statens öka(n)de kapacitet • Begränsade statliga investeringar (fattigvårdslagen är nationellt utfärdad men församlingar/socknar ansvariga för konstnder och genomförande) • Ökad internationell konkurrens fattigdom blir ett intresse för stater • Attityder avseende fattigdom/vård ändras gradvis • Fortsatt tyngdpunkt på det egna ansvaret, men fattigdom inte nödvändigtvis längre ett utfall av individuellt moraliskt tillkortakommande • Distinktionen mellan “förtjänta” och “oförtjänta”

FALU KOPPARGRUVA (EFTER ”STORA STÖTEN” 1697)

TIDIGMODERNA SAMHÄLLET Jordbruket är den helt dominerande ekonomiska sektorn. Mycket stor majoritet av befolkningen bor på landsbygden Ekonomisk tillväxt väldigt långsam Traditionella “skyddsnät” Familjen och lokalsamhället Filantropi Skråväsendet Aktioner, rotegång, fattighus (Fokus på vissa grupper: ex. föräldralösa och åldringar

SVERIGE Tabellverket 1749 Sveriges befolkning (inklusive Finland) är endast 2, 2 milj. ”Det mätbara samhället”

COLLEGIUM MEDICUM (1663) – Ett skrå för universitetsutbildade läkare –Blev mer synligt 1700 -talet. Det hade mandat att övervaka de andra ”sjukvårdskråna” (Barberare/fältskärer, apotekare, badare) – Blir en statlig myndighet 1813: Kungliga Sundhetskollegium – Blir Medicinalstyrelsen 1878 – Idag del av Socialstyrelsen 1968

PROVINCIALLÄKARE Första reglementet kommer 1744 33 stationer (inklusive Finland) Inventerande funktion (registrera vad? ) 317 stationer 1915 (minus Finland)

BARNMORSKEVÄSENDET Johan von Horn (1662 -1724) ”Den svenska obstetrikens fader” (Then swenska wälöfwade jordegumman (1697) Ideal: En i varje församling (fanns men inte utbildade) Spädbarnsdödligheten: I vissa regioner mer vanligt med flaskmatning

”DET LIBERALA GENOMBROTTET” Internationella marknadskrafter börjar påverka människors liv i högre utsträckning än tidigare. Privatiseringar (skiften i jordbruket, arrendatorer blir självägande, privat ägande av kronoskog)

SKIFTEN AV JORDEN c. 1740 c. 1850

SKIFTESREFOREMER Tre faser: Storskiftet, ca 1750 Enskiftet (mest Skåne) runt 1800 Laga skifte (from 1827) ”Bysprängningar”= husen spreds och marken samlades Jordbrukssektorn blir alltmer industrialiserad: mindre arbetsintensiv. Jordbruksakademier (Ulltuna, Alnarp) Hushållningssällskap (1850 finns det ett i varje län)

DEN DEMOGRAFISKA TRANSITIONEN

”DET LIBERALA GENOMBROTTET” Internationella marknadskrafter börjar påverka människors liv i högre utsträckning än tidigare. Privatiseringar (skiften i jordbruket, arrendatorer blir självägande, privat ägande av kronoskog) = proletarisering 1833: egendomslösa behöver inte längre kunna visa upp att de är anställda hos en jordägare ökar möjligheterna till mobilitet Marknaden avregleras 1846 and 1864: regleringen avseende järn- och timmerhantering lättas, skillnaden mellan stad och land upphävs, skråväsendets privilegier avskaffas Sänkta importtullar (1850 - and 1860 -talet) Kungl. förordning om lag för aktiebolag (1848): lättare att starta företag. Mindre personligt ansvar för investerare Passtvång (inrikes) avskaffas (1860). Handlande underlättas Guldmyntfoten (1873)

“DEN SOCIALA FRÅGAN” Generella företeelser under industrialsering • Sn abb o ch ihållande ekon om isk tillväxt (första gånge n I historie n) • Ökad o jämlikhet och stra tifie ring (klassamhälle) • De ä l dre sociala “sky ddsn äten” blir dy sfunk tio ne lla • Män ni sko r upple ver osä kerh et och “alie ntation” • Stora fluk tuationer på de in te rnat ionella markn aderna Arbetare, Göteborg, 1870 -talet

”RADIKAL MODERNISERING”: SVERIGE 1800 -TALET Växandel lönearbetare § Nya grödor, nya odlingsmetoder, förbättrad kost, vaccin (smittkoppor), fred Befolkning nästan fördubblas mellan 1750 och 1850 § Andelen jordlösa hushåll ökar, från 20 % (1750) till 50 % (1850) § arbetskraft tillgänglig för nya industrier Expanderande marknad § Regional arbetsdelning § Investeringar i infrastruktur Naturresurser § Järn, timmer, etc § Vattenkraft Swedish GDP per Capita in Relation to World GDP per Capita, 1870 -2004 (Nine year moving averages)

”RADIKAL MODERNISERING”: SVERIGE 1800 -TALET 1901: Skattetrycket på inkomster 7, 3 %. Så var finns ”pengarna”? Swedish GDP per Capita in Relation to World GDP per Capita, 1870 -2004 (Nine year moving averages)

DANVIKENS HOSPITAL

DANVIKENS EKONOMI (1835) LAND! (”Kungens”) Arrenden Spannmål, etc Dagsverken Kvarnar Handel med överskott (från jordbruket) Donationer Låneverksamhet

INDIREKT OFFENTLIG FINANSIERING AV ”VÄLFÄRD” (CA 1800) Ränta från statsobligationer (Sveriges centralbank). Det var lån mot 5 % ränta. Marknadsfördes som ”säkra investeringar” Inkomsterna från dessa obligationer (räntan) använde ofta i lokal välfärd i socknarna (fattigvård) Exempel: Björklunda församling fattigvårdskassa investerade i statsobligationer. 30% Björklundas sjuk- och fattigvård finansierades på detta vis. Förbättrar möjligheten att ”budgetera” fattigvården.

LIBERAL POLITISK EKONOMI OCH DESS BEGRÄNSINGAR Politisk ekonomi/nationalekonomi (mätbarhet!): En del av samhällsvetenskapen som studerar förhållandet mellan individer och samhället och mellan marknader och staten Liberala ideal: ekonomisk avreglering, politiska och civila rättigheter, jämlikhet och självförsörjning Staten tar större initiativ • Infrastrukturprojekt • Utbildning: Folkskolestadgan (1842), det som skulle blir KTH grundas (1797) Chalmers (1829. Subsidier • Ny nationell fattigvårdsförordning (1847) • Lättare att få statligt stöd och lån avseende inhemska företag • Underlätta utländska investeringar

NY SYN PÅ SOCIALA PROBLEM Urbanisering • Större efterfrågan på offentliga tjänster: vatten, avlopp, sophantering, utbildning, transporter, gatubelysning • Social problem koncentreras = syns • Ökat skattetryck i kommuner större förmåga att agera Ekonomiska fluktuationer och ökad internationell konkurrens • “Cotton famine” under amerikanska inbördeskriget (1861 -65) • Stor emigration • Den långa depressionen (“The Long Depression”), 1873 -1896 • Medvetenhet om globala krafters betydelse underminerar förtroendet för “det traditionella” fattigvårdssystemet From Jacob Riis, How the Other Half Lives

SVERIGE UNDER ”DEN LÅNGA DEPRESSIONEN” Share of GDP 1848/1852 in 1875 prices Share of GDP 1888/1892 in 1875 prices Agriculture and ancillary industries Industry and construction Transport and communications Private services Public serviecs Source: Schön, Sweden’s Road to Modernity, 118 • • Investeringar omriktas från redan industrialiserade länder till perifera länder (som Sverige) Snabb urbanisering Industrins del av ekonomin kar snabbt Reallöner ökar under 1880 -talet Den inre marknaden expanderar Handel- och affärsverksamhet rationaliseras Industriell tillväxt ökad ekonomisk styrka och en ökad “osäkerhet”

HISTORISKA PERSPEKTIV PÅ UPPKOMSTEN AV VÄLFÄRDSSTATEN Strukturfunktionalistisk tolkning: § Välfärd är en direkt reaktion/uttryck för ekonomisk förändring “Bonapartist-tolkning”: § Sociala eliter försöker att bevara status quo; välfärdsprogram ses som moderata eftergifter Social-historisk tolkning § Tyngdpunkt på arbetsvillkor och arbetares organisering byråkratisk tolkning § Instiutionella faktorer viktiga Resurs/makt perspektiv § Intressegrupper konkurrerar om fördelar och bättre egna villkor

PROBLEM MED DESSA TOLKNINGAR/PERSPEKTIV Strukt urfunktionalistisk tolkning: § Begränsat utrymme för mänsklig agens § Tillgänglig data visar inte perfekt samstämmighet mellan ekonomisk förändring och nya social regelverk/initiativ Bo napartist-tolkninge n: § Svårt att hitta bevis för “eliternas konspiration”. § Kan inte förklara kontroverser kring välfärdspolitik eller varför vissa stater går längre än andra i sina välfärdsinitiativ och lösningar Socialh isto risk tolkning § Arbetare har inte haft tillräckligt med inflytande över politikens utformning § Begränsat intresse för andra “aktörer”. Statist iska/byråkratiska t olkningen § Beaktar inte det internationella utbytet/inflytandet (länder imiterar varandra) Resurs/mak t perspektiv § Mindre intresserat av vilken typ av regering/stat