Depressionen av vra folksjukdomar Mikael Riska speciallkare i

Depressionen av våra folksjukdomar Mikael Riska specialläkare i psykiatri 14. 4. 2016

Vad är depression? • En övergående känsla av nedstämdhet som var och en har ibland tex. som reaktion till motgångar • Ett syndrom (grupp av olika symptom) som är långvarigare och orsakar lidande på många olika plan. Påverkar våra tankar, känslor, sinnesstämningen och vår fysiska hälsa. • Inom medicinvetenskapen använder man begreppet egentlig depression eller depressiv episod (engelska Major depression)

Depressiv episod – diagnostiska kriterier • 1. Sänkt sinnesstämning • 2. Brist på intresse eller nöje i aktiviteter som normalt är trevliga • 3. Minskad energi eller ökad uttröttbarhet Minst två av 1. -3. • 4. Minskat självförtroende eller självkänsla • 5. Orimliga skuldkänslor eller självförebråelser • 6. Återkommande tankar på död eller självmord • 7. Nedsatt initiativförmåga och koncentrationsförmåga, obeslutsamhet • 8. Långsamt eller oroligt kroppsspråk • 9. Sömnstörning, minskad eller ökad sömn • 10. Förändrad matlust eller vikt Minst två av 4. -10.

• Dessa symptom har förekommit i minst 2 veckors tid • Symptomen förekommer under största delen av tiden • Symptomen orsakar svårigheter socialt, på arbetet eller på andra viktiga områden • Hos barn och ungdomar är sinnesstämningen ofta irriterad istället för att vara tydligt nedstämd

Hur vanligt är depression? • 5 -9% av befolkningen insjuknar i depression varje år dvs. ca 250 000 lider av det just nu • 1/5 av befolkningen får depression någon gång under livsstiden – kvinnor ca två gånger oftare än män • Depressioner blir vanligare from. tonåren och förekommer efter det jämnt i alla åldersgrupper • Depression hör till de vanligaste orsakerna för invaliditetspension • 3600 personer fick år 2013 invaliditetspension i Finland pga depression • FPA: s kostnader gällande invaliditetspension samma år överskred 500 milj. euro • Man har förutspått att depression år 2020 skulle vara den andra vanligaste orsaken till arbetsoförmögenhet globalt efter hjärt- och blodkärlssjukdomar

Olika svårighetsgrader • Lindrig: Till en viss mån störande symptom och försämrad funktionsförmåga • Medelsvår: Depressionen orsakar tydliga svårigheter, ofta behövs sjukledighet • Svår: Svåra symptom, sjukledighet behövs alltid och ofta också sjukhusvård • Psykotisk: Svåra symptom med störd verklighetsuppfattning, sjukhusvård ofta nödvändig

BDI-Beck Depression Inventory • Frågeformulär, som kan användas som hjälpmedel vid nivådiagnostisering • 21 frågor som berör sinnesstämningen • Poäng: 0 -3, maxpoängen: 63 • Bedömning: 0 -9 p: ingen depression 10 -18 p: lindrig depression 19 -29 p: medelsvår depression 30 -63 p: svår depression

Olika typer av depression • Melankolisk depression (endogen depression), typiska symptom: morgonångest, vaknar på morgonnatten, försämrad matlust, skuldkänslor • Atypisk depression: ökat sömnbehov, ökad aptit, irritabilitet • Depression efter förlossning (postpartum): börjar inom 4 veckor efter förlossningen, hormonella faktorer och stress påverkar • Årstidsrelaterad depression (seasonal affective disorder, SAD): trötthet och olust, ökat sömnbehov, ökat begär på kolhydrater • Dystymi: kronisk, långvarig depression: lindriga depressiva symptom i minst 2 års tid • Bipolär depression: en depressiv fas i bipolär störning (maniskdepressivitet)

Ludvig van Beethoven (1770 -1827) • tysk tonsättare och pianist • hyllats som en av de mest inflytelserika kompositörerna genom tiderna • Beethovens hörsel försämrades gradvis med början i 20 -års åldern, men han fortsatte att komponera och dirigera, även sedan han blivit helt döv • Skriver i ”Den Heiligen testamentet” år 1802 till sina bröder om sin djupa ångest och sina självmordtankar • Han kämpade sig igenom sina svårigheter genom att komponera

Orsaker till depression • Genetiska faktorer: • 6 -30% av första gradens släktingar (föräldrar eller syskon) har haft depression • Identiska tvillingar: över 50% sannolikhet att även den andra tvillingen insjuknar i depression

• Psykosocial stress : • 66 -75% av depressioner börjar efter negativa livshändelser: • tex. skilsmässa, dödsfall bland nära anhöriga, arbetslöshet, allvarlig sjukdom osv. • Risken är större om man samtidigt saknar psykosocialt stöd (vänner, nära släktingar)

Biologiska orsaker • Monoaminhypotesen: avvikande metaboli av transmittorämnen i hjärnan : serotonin, noradrenalin, dopamin, GABA, histamin acetylkolin • De ökar eller minskar på hjärncellernas aktivitet (neuroner) vilket leder till aktivering eller minskning av vissa hjärnfunktioner • Transmittorämnen verkar via specifika receptorer vilka förmedlar informationen till följande hjärncell • Dessa transmittorämnen påverkar nervbanor som har att göra bla. med sinnesstämningen, ångest, motivation, koncentrations- och initiativförmåga, impulsivitet, matlust osv.

amygdala och hippocampus i mellanhjärnan deltar i regleringen av sinnesstämning och känslor 15

Masennuspotilaiden psykiatrinen monihäiriöisyys 7% 6. 12. 2020 Esityksen nimi / Tekijä 16

Behandling av depression Triangelmodellen för vård av depression

TMS – Transkraniell magnetisk stimulering • Nyare behandlingsform i vård av depression • snabbt växlande och fokuserade elektromagnetiska pulser som alstrar lokal aktivitet i hjärnbarken • trygg att använda, mindre biverkningar • ej lika effektiv som ECT

Antidepressiva mediciner • Deras verkan baserar sig på monoaminhypotesen, de ökar på serotonin-, noradrenalin- eller dopaminhalten i hjärnan • De kan minska på utsöndringen av transmittorämnen eller öka deras produktion • Trots allt är deras egentliga verkningsmekanism ännu inte helt klarlagd • De är långsamma i sin verkan, ibland måste man vänta på effekten i 36 veckors tid • Det finns mediciner som specifikt inverkar på ett transmittorämne eller samtidigt på flera

SSRI • sitalopram (Cipramil) 10 -40 mg/dygn • essitalopram (Cipralex) 5 -20 mg/dygn • fluoksetin (Seronil) 10 -80 mg/dygn • fluvoxamin (Fevarin) 50 -300 mg/dygn • paroksetin (Seroxat) 10 -50 mg/dygn • sertralin (Zoloft) 50 -200 mg/dygn • vanligaste biverkningar: illamående, ångestfylldhet, svindel, huvudvärk, svettning, sexuella biverkningar

SNRI • venlafaksin (Efexor) 75 -375 mg/dygn • biverkningar: ångestfylldhet, illamående, hypertoni • duloksetin (Cymbalta) 60 -120 mg/dygn • biverkningar: illamående, obstipation, muntorrhet

Tricykliska (TCI) • har funnits sedan 50 -talet • billiga och effektiva • toxiska i större doser!! • amitriptylin (Triptyl) • klomipramin (Anafranil) • doser: 50 -300 mg/dygn • biverkningar: muntorrhet, obstipation o. trötthet

MAO-inhibitorer • moklobemid (Aurorix) • doser: 300 -600 mg/dygn • biverkningar: huvudvärk, yrsel, illamående o. sömnbesvär

Övriga antidepressiva • mirtazapin (Remeron) • doser: 7, 5 -60 mg/dygn • ordineras till kvällen • vanliga biverkningar: trötthet o. viktuppgång • agomelatin (Valdoxan) • doser: 25 -50 mg till kvällen • bupropionhydroklorid (Voxra) • vortioxetin (Brintellix)