DEN NYA EKONOMIN Klas Eklund SEB ABF 00
DEN NYA EKONOMIN Klas Eklund, SEB ABF, 00 -04 -10 1
VAD ÄR ”NY EKONOMI”? • Ny teknik med stark IT-utveckling? • Mer effektivt fungerande ekonomi? • Radikalt nya förhållanden som kräver ny teori? Min definition: • Ny teknik • Globalisering • Sundare politik 2 Resultat: Ekonomierna fungerar bättre, gamla samband tänjs - men fortfarande kan “gamla” ekonomiska teorier användas
1. GLOBALISERING • Handelsexpansion, tullavveckling, direktinvesteringar • Fria kapitalrörelser, internationell kapitalmarknad • Ny teknik ändrar utväxlingsförhållandet mellan kvalitet och kostnad Resultat: Hårdare konkurrens, snabbare produktivitetstillväxt, större marknad, högre tempo, kulturell integration - och minskat utrymme för ekonomisk politik 3
2. “THE GOLDEN STRAITJACKET” • Globaliseringen samt hemska erfarenheter av hög inflation tvingar fram låginflationspolitik • Stramare finanspolitik; budgetmål • Avregleringar • Behovet av attraktionskraft på de internationella marknaderna – fungerande regel- och skattesystem – bra utbildning – god infrastruktur 4
3. EN INDUSTRIELL REVOLUTION • IT: Inledningen av genomgripande industriell revolution; Den tredje efter ånga och el/bensinmotor • Får stora effekter när tekniken byggs in i fler sektorer • Tar decennier innan den blommar ut fullt. I dag ingen aning om hur stora effekterna blir eller var de kommer • Viktig poäng: Inte IT-sektorn i sig som är det viktiga på lång sikt! 5
DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN TAR SPRÅNG • Förenklad och mer effektiv kommunikation – Hårdvara: Moores lag – Mjukvara: mer användarvänlig, interface människadator – Bredband och trådlöst – Verklig interaktivitet möjlig - överallt och jämt • Mer intelligenta produkter och processer – – Fler chips i andra produkter än datorer “Tänkande” produkter, självreglerande processer Skräddarsydd produktion på allt fler områden Samspel med mikromotorer • Framtiden: Bioteknik, nanoteknik 6
MAKROEFFEKTER • Högre tillväxt. . . – Ny teknik, utvecklingsblock och kluster av innovationer – Investeringar och kapitalrationalisering – Ökad produktivitet - sent omsider • . . . utan hög inflation? – Transparens och hårdare konkurrens – Ökad konsumentmakt – Lägre transaktions- och distributionskostnader • Vad är bestående resp. engångseffekt? • Vad beror på ny teknik resp. sundare politik? 7
E-COMMERCE • IT tar sig in i alla företag via handeln • B 2 C mest omskrivet - men har också problem • B 2 B växer snabbare och blir viktigare. GS prognos: från 0, 5% till 10% på fem år – Transaktionskostnaderna sjunker med 90%? – Tid order-leverans sjunker med 75% – Prisnivån sjunker med 10%? • Samt ökad produktion – Effekter på BNP enligt GS: USA 5%, Japan 6%, Tyskland 5% 8
B 2 B-HANDEL I USA (Mdr USD, GS prognos) 9
FLER MAKROEFFEKTER • Låg inflation ger låga räntor – både nominellt och realt, mindre skillnad korta-långa räntor • Mindre konjunktursvängningar – mindre lager, lägre inflation, mer stabil penningpolitik, inte stop-go-politik • Bättre fungerande arbetsmarknad – arbetslösheten sjunker, förutsatt avregleringar • Effekter syns främst i USA. Europa har gått igenom fler makrochocker och ligger efter både politiskt och tekniskt 10
USA: NIRVANA? 11
USA: ARBETSPRODUKTIVITET (index 1992 = 100) 12
USA: NYTT LAGERMÖNSTER 13
USA: NYTT INVESTERINGSMÖNSTER 14
MEN INGEN GLASKLAR TOLKNING 15
TVIVLARNA • Gordon: Produktiviteten har främst ökat i hårdvaruindustrin • Krugman: Arbetslösheten har fallit ungefär i den utsträckning Okuns lag spår • Slutsats: För tidigt dra säkra slutsatser om höjd tillväxt. Men tvivlarna har blivit allt färre, och mindre högljudda. Framför allt 1999 har medfört många konvertiter. • Fed’s Oliner: Av 1%-enhet högre produktivitet har ca hälften kommit från ny teknik 16
USA: OKUNS LAG (sambandet arbetslöshet/tillväxt 1960 -99) 17
ÄVEN I SVERIGE: LÄGRE INFLATION 18
MIKRONIVÅN • Mer effektiva marknader. . – Förbättrad info, lägre transaktionskostnader • . . . och ibland annorlunda, i nätverksekonomi – Stigande användning ger stigande värde – Ofta fallande styckkostnader • Standards nödvändiga - ålagda eller spontana • Slutsats: Nätverksmarknaderna ofta instabila; “tippar” mot tillfälliga monopol – Starka incitament att snabbt ta marknadsandelar - till varje pris • En delförklaring till svindlande värderingar 19
OMKASTADE UTBUDS- OCH EFTERFRÅGERELATIONER? Vanlig marknad Pris Utbud Efterfrågan Utbud Kvantitet 20 Nätverksmarknad Kvantitet
NASDAQ OCH S&P 500 21
STOCKHOLM TEKNIKBÖRS 22
MIKRO: OMVÄLVANDE FÖRETAGEN • Ronald Coase: Transaktionskostnader och informationshantering avgör företagsstrukturen • IT ändrar förutsättningarna – Länken mellan produkterna och informationen bryts – värdekedjan bryts och kan sättas samman på nytt sätt: – “Unbundling” • IT är en “disruptive technology” 23
SNABBT GENOMSLAG FÖR INTERNET 120 100 80 Antal år nå 50 miljoner i USA: Radio: 38 TV: 13 Kabel: 10 Internet: 5 60 40 Radio Kabel TV 20 Internet 19 22 19 27 19 32 19 37 19 42 19 47 19 52 19 57 19 62 19 67 19 72 19 77 19 82 19 87 19 92 19 97 0 Källa: Morgan Stanley Dean Witter 24
FÖRETAGSLEDARES SYN PÅ INTERNETS BETYDELSE Omvälvande Stor effekt Viss effekt Nu Ingen effekt Om 3 år 0 Källa: Economist 25 10 20 30 40 50 60 70 %
UTMANINGAR FÖR MANAGEMENT (1) • Styrning och informationshantering – Platta organisationer – Uppmuntra infospridning • Mellanhändernas roll – Från fysisk distributör till elektronisk navigatör • Data mining – Lär om kunden! – Möjligheter till både snabba och djupa relationer till olika grupper 26
UTMANINGAR FÖR MANAGEMENT (2) • Var beredd på tvära kast – Även för det välskötta företaget med bra produkter! • Undvik inlåsning – Varning för dyra, tröga system – Kortare produktcykler – Flexibilitet! • Tillåt experiment – Kanske t. o. m kannibalism! • Ledningens ansvar – Driv på, föregå med gott exempel 27
VILKA HAR VUNNIT? Hittills: Snävare IT-sektor – Nätverksleverantörer, trådlös kommunikation, mjukvaru- och applikationsindustri, multimedia, e-commerce, telekom- och internetoperatörer Framöver: ”Sektorsrotation”, vinnare i andra branscher – Finansmarknad, underhållning, detaljhandel, verkstadsindustri På sikt: Sammansmältning av branscher Glöm inte att det finns en verklighet bortom den virtuella. Efterfrågan och löneläge för hantverk. . . 28
INGET NATIONELLT KONTROLLRUM • Globaliseringen öppnar för friare upplåning - för den kreditvärdige • Räntan mer svårstyrd, finanspolitiken mer begränsad • Slutsats: Det är dyrt att gå emot marknaden “När jag var barn drömde jag om att bli återfödd som basebollstjärna eller president. I dag drömmer jag om att återfödas som obligationsmarknaden. Då kan man hunsa vem som helst” James Carville 29
ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERAR • Den “anglosaxiska modellens” framgångar – Planekonomiernas kollaps – Den “skandinaviska modellens” problem – Den “asiatiska modellens” problem • Rörliga skattebaser sätter tryck på utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion • Snart bara en valuta i Europa. Blir färre även globalt? 30
SMÄRTSAMT FÖR MÅNGA • Möjligheter: Produktivitet, tillväxt, bra för konsumenterna • Men: Hot mot gamla strukturer – Creative destruction – Stora regionala, branschmässiga och individuella effekter – Nya klyftor - medan gammal fördelningspolitik inte biter • Effekter på arbetslösheten beror på arbetsmarknadens flexibilitet • Bubblor och krascher lär komma • Risk för politisk backlash? 31
UTBILDNING LÖNAR SIG 15% College 10 Löneökning som ges av ett års extra utbildning (USA sedan 1914) 5 High school 0 1900 1920 Källa: Economist 32 1940 1960 1980 2000
“HUMANKAPITALISM”? • Humankapitalet styr – först i kraft av sin kompetens – sedan i kraft av sitt ägande • De gamla klassgränserna och klyftorna byter karaktär • Politiken får nya arbetsformer – Kravet på snabbhet – Virtuella och globala samtal istf lokala – Elektroniska omröstningar • Den gamla partistrukturen bryts ned • Vilka ungdomar vill bli politiker? 33
SVERIGE Sverige har större potential än vi trott – Kreativitet och språk – IT-mognad – Infrastruktur och management Men också hinder – Höga skatter på arbete och kapital – Stel arbetsmarknad • Politisk förvirring: Hur hantera fördelningspolitiken? • Både konjunkturläge och strukturen ger window of opportunity • Men är svenska politikerna mogna uppgiften? Vågar de gripa tillfället? 34
SLUTSATSER • Stor omvälvning: You ain’t seen nothin’ yet! • Gynnsamma makroeffekter - men inte så att de kräver ny teori • Utmaning för management - överallt • Blir smärtsamt för många • Politiken utmanas • Sverige har potential. . . men hänger politikerna med? 35
- Slides: 35