DEN LNGSIKTIGA STRUKTUROMVANDLINGEN OCH DEN CIRKULRA EKONOMINS FRAMVXT

DEN LÅNGSIKTIGA STRUKTUROMVANDLINGEN OCH DEN CIRKULÄRA EKONOMINS FRAMVÄXT Magnus Lindmark Economic History Umeå University, Sweden 2019

Syfte och frågor • Rapportens syfte är att undersöka om tjänsteekonomins framväxt har inneburit en strukturomvandling kan ha och en bidragit till en lägre miljöpåverkan genom avmaterialisering. • Därmed undersöks följande frågor: • Hur har tillväxten i den immateriella produktionen utvecklats i förhållande till ekonomin som helhet och i relation till den materiella produktionen? • I vilken utsträckning påverkas resultaten av metodval som rör hur strukturomvandling och tillväxt mäts?

Metod • För att fånga tjänsteekonomins utveckling studeras ekonomins produktionssida. • Utgångspunkten är tjänsteekonomin framväxt kännetecknas av att tjänstesektorns bidrag till produktionen (BNP) ökar: I den mogna tjänsteekonomin utgör tjänsterna det största bidraget till den totala produktionen eller BNP. • Analogt med industrisamhällets framväxt på 1900 -talet

Data • Historiska Nationalräkenskaper (HNR) • HNR är förenklade Nationalräkenskaper för att studera tillväxt och strukturomvandling i långt perspektiv • Det långa tidsperspektiv: identifiera trender och hitta eventuella periodgränser • Metodologisk utveckling i föreliggande rapport • Moderna prisreferenser (2015) istället för HNRs tidiga prisreferens (1913) • Nya beräkningar av BNP

Allmänt om fastprisberäkningar • För att mäta ekonomisk tillväxt måste produktionsserierna i NR fastprisberäknas (inflationsjusteras). • Detta görs med prisindex (deflatorer) som mäter priserna i de olika ekonomiska sektorerna • Produktionsvärdet i sektorn (i årets priser) divideras med prisindexet • Man får då en produktionsvolym som egentligen är ett enhetsfritt index • Indexet kan uttryckas i basårets priser

Tabell 1. Bidrag till BNP efter huvudsektorer 1913 -2015. Löpande priser. Valda år. Jord- och Gruvor, Bygg- Transporter Privata Offentliga Boen- skogsbruk industri, och tjänster de m. m. energi, VA anlägg kommunika- -ning tion 1913 33% 22% 6% 7% 21% 8% 2% 1950 16% 31% 7% 7% 21% 15% 3% 1970 5% 28% 7% 6% 22% 27% 3% 1980 4% 22% 6% 6% 23% 36% 3% 2000 2% 23% 4% 5% 32% 30% 4% 2015 1% 17% 5% 4% 40% 3% Källa: Egna bearbetningar baserade på Schön L och O Krantz (2012), “Swedish Historical National Accounts 1560― 2010”, Lund Papers in Economic History No 123, Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet • Jordbrukets andel har minskat med ca 30 procentenheter • Industrin har halverats sedan 1950 • Tjänsterna har ökat med 40 procentenheter

En alternativ sektorsindelning • Jordbruket slås samman med gruvor och industri och energi till en varuproducerande sektor • Relativt hög miljöbelastning • Relativt energiintensiv • Offentliga och privata tjänster slås samman till en tjänsteproducerande sektor • Relativt låg miljöbelastning • Stora överflyttningar: mellan sektorerna • Från privat till offentlig och åter till privat produktion

Tabell 2. Bidrag till BNP efter fyra huvudsektorer 1913 -2015. Löpande priser. Valda år. Varu- Transporter Tjänster Boende producenter 1913 61% 7% 30% 2% 1950 54% 7% 36% 3% 1970 41% 6% 50% 3% 1980 32% 6% 59% 3% 2000 29% 5% 63% 4% 2015 23% 4% 70% 3% Av tabell 2 framgår tydligare hur den varuproducerande sektorns andelar minskar, men att minskningen inte bara är samtida fenomen, utan är tydligt under hela den undersökta perioden.

Den materiella och immateriella sektorn • Transporter och kommunikation slås samman med den varuproducerande sektorn till en materiell sektor • Värde av eget boende slås samman med den tjänsteproducerande sektorn till en Immateriell sektor

Tabell 3. Bidrag till BNP efter materiell och immateriell sektor 1913 -2015. Löpande priser. Valda år. År Materiell sektor Immateriell sektor 1913 68% 32% 1950 61% 39% 1970 47% 53% 1980 38% 62% 2000 33% 67% 2015 27% 73% Förändringarna av sektorsandelarna över tid bekräftar att tjänsteekonomins framväxt har inneburit att en allt större andel av BNP genereras på ett relativt miljövänligt sätt. Vad innebär då detta för miljön?

Figur 1. Sveriges ekonomiska tillväxt 1890 till 2016. BNP per capita. Prisreferens 2015. Källa: Egna bearbetningar baserade på Schön L och O Krantz (2012), “Swedish Historical National Accounts 1560― 2010”, Lund Papers in Economic History No 123, Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet

’Den intuitiva avlänkningsmodellen’ • Rent intuitivt hade man kunnat tänka sig att använda sektorsandelarna i tabell 3 för att fördela BNP per capita i figur 1 på materiell och immateriell sektor. Vi benämner detta ’den intuitiva avlänkningsmodellen’. • Notera att detta är metodologiskt fel MEN det är (påstår jag) hur vi vanligen TÄNKER kring tillväxt, tjänster och avlänkning! • Varför fel: prisutvecklingen i sektorerna skiljer sig åt • Relativpriserna förändras

Figur 2. Den intuitiva avlänkningsmodellen för avmaterialisering av ekonomin. BNP per capita i fasta priser fördelad på sektorandelar i löpande priser. Sverige 1870 -2016. (2015 SEK) I figuren ser det ut som att tillväxten sedan 1890 (Sveriges industrialisering) har drivits av tjänstesektorerna!

Varför blir det fel? • Att det blir fel beror i grunden på att det inte samtidigt är möjligt att mäta ekonomisk struktur och tillväxt. • Det beror i sin tur på att: • strukturen uttrycks i ett värde(eller pris-)system som är unikt för varje enskilt år • Tillväxten uttrycks i ett visst års värdesystem. • Utan att tänka på det blandar man enheter (årliga priser och ett visst års priser). • Därför ser vi nu på tillväxten som enhetsfria index för de två sektorerna!

Figur 3. Produktionsvolymens utveckling i materiell och immateriell sektor 1890 - 2016. Index 1950=100. Fasta priser. Vi har nu förlorat strukturen! Uttrycker vi index i t ex 1950 -års priser kan vi beräkna sektorsandelar i fasta priser (som är rätt svårtolkade)

Fig 4. Sektorsandelar. Prisreferensen 1950 En pedagogisk mardröm: ”Vad hade sektorsandelarna varit 2015 om 1950 -års priser (och relativa produktivitet) hade varit oförändrade? ”

Hur har priserna utvecklats och varför? • Lönerna totalt utvecklas som den genomsnittliga produktiviteten i ekonomin • Sektor med högre produktivitetstillväxt än genomsnittet = sparar på arbetskostnader • Högre produktivitetstillväxt = fallande priser • Lägre produktivitetstillväxt = stigande priser • I förhållande till den andra sektorn och till hela ekonomin!

Figur 4. Relativpris mellan den immateriella och materiella sektorn 1890 -2016. Index 2015 =1.

Figur 5. Antal sysselsatta i materiell och immateriell sektor 1890 -2000. Sverige.

Slutsatser • Tillväxten har genom produktivitetsökningar i varuproduktionen drivit fram både prisförändringar • • och sysselsättningsförändringar. Fallande priser har i sin tur drivit på en ökad efterfrågan, volymtillväxt och ökade reallöner. Samtidigt har arbetsintensiv produktion, där den immateriella sektorn dominerar, upplevt stigande relativpriser. Orsaken är stigande löner, som framför allt drivits på av att produktivitetsutvecklingen i den materiella sektorn varit starkare än i den immateriella sektorn. Det avspeglas både i sysselsättningsstrukturen och i priserna för respektive sektors produktion. I korthet har sysselsättningen i den immateriella sektorn ökat, medan den minskat i den materiella sektorn. Den materiella sektorns andel av BNP har också ökat, när andelarna mäts i löpande priser, till följd av att varupriserna fallit i förhållande till tjänstepriserna. Volymmässigt har dock tillväxten varit likartad. Tjänstesamhällets framväxt kan således inte direkt antas ha några effekter på framväxten av en cirkulär ekonomi. Även fortsättningsvis är det nödvändigt att ha en miljöpolitik som syftar till att minska miljöbelastningen av bland annat materiellt avfall.

• • Den intuitiva avlänkningsmodellen: • Mfp = BNPfp(BNPlop/Mlop) samt IMfp = BNPfp-Mfp • där M = Materiell sektor, IM = immateriell sektor, fp=fasta priser och lop = löpande priser