Den kapitalistiska vlfrdsstaten Om den svenska modellens historia

Den kapitalistiska välfärdsstaten: Om den svenska modellens historia och framtid. n Andreas Bergh Ratio, Lunds universitet

Sverige som framgångsland 1840 hade Sverige 40% av Englands BNP per capita n 1870 -1970: Sverige blev världens 4 e rikaste land n Standardförklaringar: Exportdriven tillväxt (skog, malm), inga krig. n

Institutionella förklaringar: n n n n Förutsägbar, icke-korrupt statsmakt, stabila äganderätter Stabil valuta Frihandelsreformer Sparbanker Skråväsendets avskaffande Konstruktiva politiker, fackföreningar och arbetsgivare Infrastruktur med mera. . .

Sverige som framgångsland, del 2 n De gyllene tillväxtåren skapade också världens kanske mest jämlika land! n Vår egen historia visar att tillväxt och jämlikhet kan kombinieras

Hur förklara den svenska jämlikheten? n n n Slutsats: progressiva skatter, höga skatter, socialtjänstlagen, LAS, MBL och andra arbetsmarknadsregleringar kan INTE vara förklaringen!

Att förklara jämlikheten: Bättre kandidater: n Skiftesreformer i jordbruket n Sparbanksrörelsen n Folkskolestadgan n Tidiga kollektivavtal, konstruktiva fackföreningar n Grundskolereformen på 1940 -talet n 1910 -talets socialförsäkringar n. . . ? n Resursjämlikhet!

1960 var Sverige fortfarande ett lågskatteland Tax revenue/GDP. 60 50 Sweden USA 40 Denmark 30 20 10 Early data from Rodriguez 1981, new from OECD 0 1925 1933 1950 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 1999 2003

Den kapitalistiska välfärdsstatens fall. . .

Från 1970 till 1995 halkade Sverige efter. . . Average growth in GDP per capita [1] Source: OECD (2002) and Henrekson, Mangus. 1996. "Sweden's relative economic performance: Lagging behind or staying on top? " The Economic Journal 106: 1747 -1759. [1] 80 s 90 s 70 -00 Sweden 2. 0 1. 3 1. 6 Finland 3. 2 1. 6 2. 6 Norway 2. 3 2. 7 3. 0 Denmark 1. 4 1. 8 1. 7 Average 2. 2 1. 9 2. 2 Germany 1. 9 1. 4 2. 0 France 1. 8 1. 4 2. 0 Belgium 2. 1 1. 9 2. 3 Netherlands 1. 4 2. 0 Italy 2. 3 1. 4 2. 2 Switzerland 1. 7 0. 4 0. 9 Average 1. 9 1. 5 1. 9 Canada 1. 7 1. 4 2. 0 Australia 1. 8 2. 0 1. 8 United Kingdom 2. 2 1. 8 2. 1 United States 2. 0 2. 1 2. 2 Average 1. 9 1. 8 2. 0 Average, OECD 2. 0 1. 8 2. 1

Små skillnader i köpkraft mellan olika länder

Varför halkade Sverige efter? Makroekonomisk politik (devalveringar, subventioner) n Välfärdspolitik (svaga arbetsincitament) n Skattepolitik (svaga arbetsincitament, skatteplanering) n Arbetsmarknadspolitiken (insiders & outsiders, lönebildning) n Rådande institutioner klarade inte av ett ökat behov av anpassning och flexibilitet n

Internationellt intresse n Kritik från bla ledarsidan på Wall Street Journal n Försvar från Ingvar Carlsson i Washington Post 1990: n n ”The Swedish model doesn’t need fixing” Omedelbart följt av arbetslöshet, stoppaket, regeringskris, valförlust, och värsta depressionen sedan 30 -talet.

Många spådde en dyster framtid för Sverige. . . • Ingen politiker vågar avreglera för ökad konkurrenskraft • Ingen politiker vågar berätta att ATP kommer att kollapsa • Lärarkåren kommer inte att acceptera skolpeng • Entreprenadupphandlingar är ”bra i teorin” men kan inte få ”väsentlig praktisk betydelse” • Offentlig sektor kan inte rationaliseras så att budgetunderskottet får ”rimliga proportioner”

Snower, Dennis J. 1993. "The Future of the Welfare State. " The Economic Journal 103: 700 -717. Sweden: From Capitalist Success to Welfare-State Sclerosis by Peter Stein Cato Policy Analysis No. 160 (10 sept, 1991)

90 -talskrisen n n Öppen arbetslöshet från 1. 5% 1990 till 8. 2% 1993. Plus ett enormt batteri av ams-åtgärder. Offentliga utgifter 73% av BNP 1993 (!), Budgetunderskott på drygt 200 miljarder Negativ tillväxt 1991, 1992 och 1993.

Välfärdsstatens kritiker såg ut att få rätt. . . • men Taxes/GDP 1970 -2003 • välfärdsstaten överlevde, • de höga skatterna överlevde, • och tillväxten återvände ?

Tillväxt efter 90 -talskrisen i Sverige, USA och EU 15 Sve USA EU 15 Real BNP per capita 2, 6 2, 2 2, 0 Real BNI per capita 2, 5 2, 0 Snitt, 1995 -2004[1] Källa: Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti 2005. GNI is the preferable measure of livingstandard, as it measures the incomes of the persons in the country. [1]

Hur var det möjligt? Är Sverige en humla? n Under 80 - och 90 -talet ökade genomförde Sverige kraftigare liberaliseringar än nästan alla jämförbara länder n n (Mätt enligt index för globalisering samt index för ekonomisk frihet) n Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst!

Skattetryck och ekonomisk frihet 1970 -2000

Vilka reformer genomfördes? n 1985 -89: Avreglering av kredit- och valutamarknaden. n 1990: Start för avreglering av el, post, tele, järnvägstrafik, inrikesflyg n 1990 taxiavreglering n 1990 -91: Skattereform sänkte högsta marginalskatt fråm 73 till 51 procent. n 1990 -97: Oberoende riksbank och ny makropolitik.

Reformer (forts. ) n 1991 -2000: Utförsäljningar av statliga bolag. n 1992: Skolpeng. n Pengsystem även inom barnomsorg, äldreomsorg med mera. n 1993: privata arbetsförmedlingar tillåts. n 1994 -98: Nytt pensionssystem, delvis fonderat och med automatisk balansering

Fler reformer… Fyraåriga mandatperioder n Fri radio & TV n EU-medlemskap n Ny budgetprocess med utgiftstak n med mera! n

Hur var det politiskt möjligt? Samförstånd n Ingen nedmontering av välfärdsstaten n Utredningsväsendets roll n

Kvarvarande problem Var femte vuxen arbetar inte. 1970 var detta var tionde. n Antalet arbetade timmar är fortfarande bara aningen högre än 1993. n Unga och utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade bland arbetslösa n Problem även på bostadsmarknad n Företagsklimatet ok – men bättre för storföretag och sämre för småföretag. n

Figur 10 Andel vuxna i olika ersättningssystem 1970– 2006 (20– 64 år, helårsekvivalenter)[1] [1]Källa: SOU (2006: 86). Sjukpenning inkluderar rehabiliteringspenning. Förtidspension heter numera sjuk- och aktivitetsersättning.

Framtiden. . . ? Globalisering n IT n Vi är rikare än någonsin tidigare n Vi blir äldre än någonsin tidigare n

Livslängd och faktisk pensionsålder

Prognos: Sverige 2030 har. . . Fortsatt höga skatter. . . n. . . som dock är nästan helt proportionella n Har högre inkomstspridning men lägre fattigdom n Har avgifter till universitet och högskolor n Har många privata aktörer inblandade i offentligt finansierade välfärdstjänster n Har många, rika, friska pensionärer n

Slutsatser n n n Av de senaste 150 åren har det gått bra för Sverige i 125. När det gått bra för Sverige, har kapitalism kombinerats med resursjämlikhet Sverige är ingen humla De områden där Sverige fortfarande har stora problem, är områden som inte reformerats i särskilt stor utsträckning (arbetsmarknad, bostadsmarknad) Fortsatta reformer, fortsatt höga skatter, fler privata komplement till den offentligt finansierade välfärden.

low employment

Segregated labor market (1) Unemployment; immigrants from outside EU over non-immigrants (ratio). [1] GRE 1. 0 FRA 2. 9 ITA 1. 2 FIN 3. 0 SPA 1. 4 DEN 3. 1 PRT 1. 9 NED 3. 9 GER 2. 1 SWE 4. 3 UK 2. 2 LUX 5. 2 AUT 2. 3 BEL 5. 3 Eurostat Labour Force Survey 2000.

Segregated labormarket (2) Unemployment in two age groups For 2005, the figure is 23 percent for youths. Only Polen, Slovakia, Greece and Italy are worse in EU.

Work incentives, Sweden

Work incentives, USA