DEN HISTORISKA BAKGRUNDEN TILL UTVECKLINGEN AV OLIKA TYPER
DEN HISTORISKA BAKGRUNDEN TILL UTVECKLINGEN AV OLIKA TYPER AV VÄLFÄRDSSTATER
Två vanliga åberopade konfliktlinjer: En mellan arbete och kapital och en mellan ”traditionalister” och en mellan ”modernister”
DAGENS TEMAN – Den politiska miljön där välfärdsstater tar form. – Aktörer, idéer och intressen som driver på utvecklingen av tidiga välfärdsprogram. – Faktorer som strukturerar ”välfärdsregimer”. – Välfärd i det kejserliga Tyskland
DEN “MODERNA” POLITIKENS FÖDELSE Frihetstiden (Sverige), 1719 -1772 • • 1719: enväldet formellt avskaffat; 1772: Gustav III återinför enväldet Protopartier: Hattar och mössor. Riksdag och riksråd fick större makt Liberalisering (större tryckfrihet) Föregår några av de stora politiska frågornau under 1800 -talet: individuella rättigheter, övergripande konstitutionell förändring, regeringens roll i att forma samhället Arvet från “the Age of Revolution(s)” • Partier och politiska intressegrupper • Ideologier: en samling idéer om historia, hur samhället borde organiseras och vilken politik som skall råda • Liberalism, konservatism, socialism och nationalism • Ökat folkligt deltagande • Nya tankar/ideal rörande hur samhället skall struktureras (stånden och privilegierna inte längre lika självklara) • Greve Torsten Rudenschöld (1798 -1858). Reformivrare och en av de ledande “hjärnorna” bakom folkskolan • Sverige är “långsamt”
DEN HOTANDE SKUGGAN FRÅN FRANSKA REVOLUTIONEN En stor katastrof: De franska revolutionära krigen och Napoleonkrigen: • • • Uppskattade siffror: 2. 5 miljioner döda (flera miljoner dör av andra krigsrelaterade orsaker) Uppskattad nedgång i läskunnighetn i Frankrike 1/5 (1789 -1815) Antal studenter I högre utbildning I Frankrike : 50 000 (1789); 12 00014 000 (1799) Rädslan för “social oro” formade mycket av politiken under 1800 -talet • Vågor av revolutioner 1830 • • -1832 och igen 1848 Pariskommunen 1871 Symbolik och retorik från Franska revolutionen återanvänds ofta Socialdemokratisk agitation i Stockholm under Storstrejken 1909
VAD MÖJLIGGÖR/FACILITERAR KOLLEKTIV AGENS? Urbanisering • Koncentration av människor, kunskaper och andra resurser • Högre koncentration av utbildade och politiskt aktiva arbetare • Ett framväxande klassmedvetande Högre grad av läskunnighet (överhuvud bättre utbildningsmöjligheter) • Sverige: folkskolestadgan (1842) • Sverige ca 1890: uppskattningsvis 90% kan läsa och skriva • Utbildning är en viktig nyckel till nationell integrering/sammanhållning Tidningar/nyheter, etc mer lättillgängliga • Konsumtionen av dagspress I Sverige: ca 100. 000 1870 och ca 2. 5 miljoner under 1930 -talet Arbetarnas grad av organisering • SAP (grundat 1889 och 1906 runt 100 000 medlemmar) • 1880 -1885: antalet fackföreningar växer från nio till 105 • “Decemberkompromissen” 1906: Arbetsgivarorganisationen (SAF) och facken (LO) gör upp. Arbetare erkänns rättigheter till organisering och arbetsgivare rättigheter att fritt anställa och avskeda. • Den utökade rösträtten (allmän 1921) Inte enkelt en debatt mellan “höger” och “vänster” utan också mellan “traditionalister” och “modernister”. • Rösträtt ≈ nationell integration = ökad effektivitet (+ dämpar den politiska oron )
NYTT PRESSLANDSKAP OCH NY JOURNALISTIK Tekniska förbättringar avseende tryckning och pappersframställning Spridningen ökar • Sverige: dagstidningar upp från ca 100. 000 1870 till ca 2. 5 miljioner under 1930 -talet) • Socialistisk arbetarpress Ledarstick och analyser utifrån poitiska och sociala frågor Undersökande/grävande journalistik • Deltagande observation Group of Breaker Boys in #9 Breaker, Hughestown Borough, Pennsylvania Coal Co. • Försöker att skapa opinion mot Location: Pittston, Pennsylvania (1911) korruption och medvetenhet om social problematik i samhället (makt) • Kvalitiativa studier/reportage om under vilka villkor olika samhällsgrupper lever (grävande j o u r n a l i s t i k / m u c k r a k i n g j o u r n a l i s m)
COAL BREAKING ( TA BORT ORENHETER/SLAGG MANUELLT )
11 000 taxies Sveral thousands of ”buses” (ca 50 k horses) Plus an uncountable number of transports in connection to business 7 -12 kg/per horse 1 l urine/per horse Great ”consumption” of horse = many cadavers ”In 50 years, every street in London will be buried under nine feet of manure”
11 000 taxidroskor Flera tusen ”hästbussar” (ca 50 k h) Plus ett oräkneligt antal företagstransporter 7 -12 kg/per horese 1 l urin/per häst Stor omsättning på häst = många kadaver ”In 50 years, every street in London will be buried under nine feet of manure”
FRAMVÄXTEN AV EXPERTSAMHÄLLET (SAMHÄLLSVETENSKAP/NATIONALEKONOMI/SOCIALT ARBETE) Ökat intresse för kvantitativa studier rörande sociala frågor (politiskt rådgivande) • Statlig byråkrati • Privata associationer/sällskap: • Verein für Socialpolitik (Tyskland) • Fabian Society (Storbritannien) • Senare: Stockholmsskolan “Experter” på olika områden tar/får större plats i den politiska debatten Gustav Sundbärg, Emigrationsutredningen (1907 -1913)
RATIONALITET Allt starkare tro att en vetenskaplig rationalitet är en viktigt del i ett framgångsrikt samhälleligt moderniseringsprojekt Lägger vikt på att “förbättra” befolkningens kvalitet (tidigare mest kvantitativt) • • • Rädsla för “nationernas” eller “imperiernas” förfall Sociala reformivrare fokuserar på städeras proletariat “Social kartläggning” och “social hygien” Rädsla för att bli mindre konkurrenskraftig Restriktiva immigrationslagar (och att motverka att “produktiva” människor från emigrera) • Stort intresse för att motverka “osedlighet” syns i lagstiftning avseede att reflected prostitution, homosexualitet, fylleri, spel
(NY)MALTHUSIANISM OCH SOCIALDARWINISM Thomas Malthus (1766 -1834). An Essay on the Principle of Population (1798) Om inte födelsekontroll sattes in skulle befolkningsökningen ”äta upp” (ökningen av) livsmedelstillgången = svält/kris/katastrof Ej förespråkare av preventivmedel (avhållsamhet, fördröja giftermålsåldern, begränsa möjligheten fattiga att ingå giftermål) Omtag i slutet på 1800 -talet → Nymalthusianism Reaktion: miljöförstöring, brist på naturresurser = överbefolkning! (antimodernism) Preventivmedel Leder i sin tur till reaktion (dels befolkningspolitika (rädsla för demografisk nedgång, del osedlighet/moralisk förfall)
(NY)MALTHUSIANISM OCH SOCIALDARWINISM (2) Socialdarwinism (ofta pejorativt) ”Naturligt urval” (konkurrens med andra nationer om begränsade resurser) = politiska ingripande för att skydda svaga kunde ses som något som hindrade utvecklingen och till och med på sikt försvagade nationen Herbert Spencer (1820 -1903). ”Survival of the fittest” Eugenik (Gre. Eugenes – god börd/ras) Francis Galton (1822 -1911)
STATENS INSTITUT FÖR RASBIOLOGI (1922 -1958) KAN INTE SES SOM RESULTATET AV ”HÖGER-” ELLER ”VÄNSTER”ÅSIKTER
KRIS I BEFOLKNINGSFRÅGAN (1934, ALVA OCH GUNNAR MYRDAL) Sjunkande nativitet Hur öka utan att befolkningsmaterialet försämras? Rashygien/eugenik Positiv och negativ eugenik Steriliseringslagar (1934, 1941)
“UPPSTARTSPERIODEN” Uppkomsten av en “ny liberalism” (eller “social-liberalism”) § Välfärdsstater växer fram inom ramen för nya idéer om statens makt och möjligheter § klassisk liberalism: ”Staten inte måtte få mer på händerna”. Sågs som en förutsättning för ökad individuell frihet § Ny liberalism: staten ses mer och mer som ansvarig för möjliggöra lika möjligheter (ett “nytt” liberalt kontrakt mellan staten och dess invånare/medborgare) Markant ökning i utgifter gällande socialpolitik men utveckling av välfärdslösningar är långsam och stegvis. § Förmånerna/insatserna är blygsamma (med våra dagars ögon mätt) § Ingen vision om skyddsnät som skall tack “från vaggan till graven” § Självhjälpsprincipen fortsatt viktig “Socialhjälpsstaten” § Ett slags blanding av traditionell fattigvård och välfärd. § Exempel: Sveries allmänna pensionsförsäkring (1913): en del finansierad med egenavgifter och en del subventionerad via skatten (och inkomstprövad) § Någon måste avgöra vem och vilka som var tillräckligt behövande (experter!)
CENTRALA FRÅGOR Vilket område skulle prioriteras? Skall sociala försäkringar var frivilliga eller obligatoriska? Vilka faktorer skulle avgöra nivån på förmånerna? Specifika behov, yrken, etc? Hur finansiera olika välfärdsprogram? Och vem skulle administrera dessa? (staten? facken? Privata företag? Direktioner med representanter för olika intressen? )
Välfärdsstaten ses ofta som en naturlig konsekvens eller följd ökad demokratisering ”Vanligt folk” blir inkluderade i det politiska livet Av det skälet har historiker alltid varit intresserade av utvecklingen i det kejserliga Tyskland (1871). De första nationella sociala försäkringarna införs där trots att landet på alla sätt och vis kan ses som mindre demokratiserat än ex. Storbritannien
TYSKLAND: VÄLFÄRD OCH SOCIAL KONTROLL Välfärdsprogram • • Sjukförsäkringslag (1883) Olycksfallsförsäkring (arbete) (1884) Ålderdoms- och invaliditetsförsäkring (1889) (Arbetslöshetsförsäkring kom först 1927) Anti-socialistisk lagstiftning (Blir mindre efter 1892) • “Föreningar/sällskap [ Vereine] som siktar mot att omkullkasta den rådande politiska och sociala ordningen via socialdemokratiska, socialistiska eller kommunistiska försök skall vara förbjudna” (October, 1878) • Olagligt att samla in pengar till “socialistiska ändamål” • Förbud mot socialistiska fackföreningar • Förbud mot socialistiska tidningar • Inget förbud mot socialdemokrater i parlamentet men de stod under bevakning [För mer detaljer: http: //germanhistorydocs. ghidc. org/pdf/eng/713_Anti%20 Socialist%20 Law_218. pdf]
TYSKLAND FORTS… Mål • Undvika revolution • Stärka statens ställning • Alliera arbetare i de nya industrierna med det nya enade Tyskland (jordbruksarbetare, bönder, grupper som inte tillhör industrin exkluderade). Passivisera! Medel • Fokus på industriarbetare • Obligatorisk • Administrerade av representanter av arbetsgivare och arbetare. Mot de “socialistisk kontrollerade” kassorna. Blev dock “Socialdemokratiska” igen. Arbetarna kunde välja medlemmar) • Förmånerna små, men blir definierade rättigheter • Tar bort en del av det stigma som var associerad med fattigvård (inte bara de allra fattigaste)
VARFÖR ÄR TYSKLAND FÖRST? Olika förklaringar Större beho v av reformer i auktoritä ra/toppstyrda sta ter ( a lternativ to lkning: sådana stater är, un d er visa omständighet er, bättre utrustade för att genomföra stora reformer ) Socia la reformer en väg framåt mot ökad politisk stabilitet I det nya ena de Tyskland (1871) Påg åe md e “Kulturkampf” m ellan staten oc h den katolska kyr kan med reformer övertar ansvar för områd en so m tidigare varit kyrkans Jordägare har intresse att s kifta bördan för sjuk- och fattigvården på den n u myck et mer kapitalstarka urban a medel- och överklassen.
TYSKLAND CA 1850 (MÅNGA ”TYSKLAND”)
TYPOLOGI ÖVER VÄLFÄRDSSTATER (ENLIGT GØSTA ESPING-ANDERSEN) Konservativ/korporativ (ex. : Tyskland, Österrike, Frankrike) • • Spe cifik a pro gram för olika arbetargrupper ( ofta inkomstbas erade) Fo kuserar på traditione lla familjer, inte individer Ad min istrerade av företrädare för anställda och arbetsgivare medium nivå av “de komm odofiering”(*) Liberala (ex. : USA) • • Be hovsprö vad Be grän sat omfång Tradit ion ella normer kring självförsörjning Låg nivå av de kommodifie ring Socialdemokratiska (ex. : Skandinaviska länder) • Def i ni eras so m rättighe ter • Un iverse lla ( be hovsprövat på temporär basis) • Hög nivå av dekommodifi ering (*) Nivå på dekommondifiering: I vilken utrsträckning tjänster (som utbildning, bostäder, inkomstborfall) dras undan från “marknanden/marknadskrafterna”
DEKOMMODIFIERING Sverige: farmakologiska preparat kan ses som helt dekommodofierade 1970 (Apoteksmonopolet, delvis avreglerat 2009) (viktig fråga vid inträdet i EU)
DEKOMMODOFIERING?
STATEN OCH BRÄNNVINET (SVERIGE) Lukrativt! Redan på 1700 -talet fanns statligt ägda destillerier. Fanns tankar om att monopolisera produktionen Sådana förslag/idéer tappade kraft under trycket av inte minst liberalismen. Skillnad på att bränna för eget bruk (husbehov) och för kommers (salubränning) 1830 ca 150 -170 000 ”hempannor”. ”Brännvinsbaroner”
”BRÄNNVINSKUNGEN” Lars Olsson Smith (1836 -1913) Ovanligt låg halt av finkel: ”Absolut rent brännvin” och Tiodubbelt renat” (idag: Absolut vodka) Enorm exportör.
STATEN OCH BRÄNNVINET Nykterhetsrörelsen växer sig starkare och starkare (1800 -talet), inte bara inom kyrkan och frikyrkorörelsen utan också politiska kretsar + internationella intryck/Good templars = stor folklig rörelse) 1917: Tar bort kommersiella intressen = Aktiebolaget Spritcentralen. Ägt av staten. 2008 såld Pernod Ricard (55 miljarder SEK) 1919: ”Motbok”
MOTBOK
FOLKOMRÖSTNINGEN 1922
FAKTORER SOM BESTÄMMER UTVECKLINGEN OCH FORMEN PÅ NATIONELLA VÄLFÄRDSPROGRAM “Imitation” • Finns ett internationellt utbyte av idéer mellan staliga byråkratier, fackföreningar, kommuner, etc • Efter WW 1: International Labor Organization (ILO) blir en viktig aktör för informationsutbyte Olika regimer har olika prioriteringar/synsätt (ekonomisk effektivitet, fattigdomsbekämpning, social jämlikhet) Maktfördelningen mellan olika grupper i samhället
FAKTORER SOM BESTÄMMER UTVECKLINGEN OCH FORMEN PÅ NATIONELLA VÄLFÄRDSPROGRAM Äldre former § Försäkringar på företags/industrinivå § Sparbanker (vanligt i USA och Storbritannien) § Samägda associationer och banker: “friendly societies” (Storbrittanien), “Hilfskassen” (Tyskland), “Société de secours mutuelles” (Frankrike) § [USA]: pensionerna till unionens soldater fördröjde expansionen av “old-age insurance” § [Sverige]: privata/branschorganiserade sjukförsäkringsprogram gick emot förslag om nationellt övergripande system Statens övergripande kapacitet i olika tider
K ONCENTRATIONEN A V R ÖDA PRICKAR I TYSKLAND KAN S ES SOM EN KONSEKVENS AV LANDETS OBLIGAT OR IS KA ARBETSKADEFÖRSÄKRING
LARS GABRIEL BRANTING (1799 -1881)
- Slides: 46