Demokrati och hatbrott Brott mot grundlggande fri och
Demokrati– och hatbrott. Brott mot grundläggande fri- och rättigheter och den fria åsiktbildningen 2018 -01 -27, Susanne Gosenius
Rikspolischefens strategiska initiativ = en ambitionshöjning rörande polisens förmåga att bekämpa hatbrott och brott mot grundläggande fri- och rättigheter Ur rikspolischefens beslut 8/15, 2015: Polisen ska därför stärka sin förmåga att bekämpa hatbrott och skydda grundläggande fri- och rättigheter samt den allmänna åsiktbildningen i enlighet med Regeringsformens 2 kapitel 1 § och Brottsbalkens 18 kapitel 5 §. 2
Hatbrott: - Brottet hets mot folkgrupp: Br. B 16 kap. 8§ - Brottet olaga diskriminering: Br. B 16 kap. 9§ samt alla andra brott där ett motiv har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet (straffskärpningsregeln i Br. B 29 kap. 2 § 7) 3
Vad är ett demokratibrott? • Begreppet brott mot de grundläggande fri- och rättigheterna innebär, i kontexten av polisens ambitionshöjning på området, brott som hotar någons grundlagsskyddade rätt att utöva sin yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, föreningsoch religionsfrihet. Begreppet kan även innebära brott mot medborgerlig frihet. • Dessa brott ska utredas av demokrati- och hatbrottsgruppen. I bedömningen ska vägas in om det rör sig om allvarliga hot eller trakasserier som kan leda till att en förtroendevald, en journalist eller annan åsiktsbildare avstår från att verka i det offentliga rummet. 4
De rättigheter som radas upp i RF 2: 1 är: 1. Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller i bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. Informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. Mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. 5
Brott mot medborgerlig frihet • Brottsbalk 18: 5 Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år. 6
Vem utsätts för demokratibrott? • De som är journalister, andra åsiktsbildare eller förtroendevalda utsätts oftare än andra. Det beror på att de framför sina åsikter offentligt och har en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Demokratibrotten omfattar personer som i sin yrkesroll verkar i det offentliga rummet. 7
Åtgärder som hanteras inom Polisen • Demokrati- och hatbrottsgruppen – utreder brott mot förtroendevalda. • Brottsoffer- och personsäkerhetssektionen (BOPS) – tillser att adekvata stöd- och skyddsåtgärder vidtas vid behov. Ansvarar även för att kontakt mediehusen sker i regionen. • Kommunpoliser – kontaktyta mot kommunerna. Samverkan och brottsförebyggande åtgärder. 9
Anmälan och utredning • Anmäl och bevissäkra! • Anmälda demokrati- och hatbrott styrs genom anmälningsupptagningen till demokrati- och hatbrottsgruppen. • Gruppchef för demokrati- och hatbrottsgrupp har mandat att returnera ärende som kan handläggas av lokalpolisområdet. • Anmälningsupptagning ska ske på ett sådant sätt att en samlad bild av brott mot förtroendevalda politiker erhålls. • Beslut om åtkomstskyddande av ärendet fattas av demokratioch hatbrottsgruppen såvida det inte finns skäl enligt andra rutiner. 10
Anmälan om brott mot förtroendevalda • Ordinarie kontaktvägar gäller då man utsätts för brott: det vill säga exempelvis 112, 114 14, skrivelser eller besök på polisstation. Det kommer inte finnas något specialnummer för anmälningsupptagning som härrör till valet 2018. • Anmälningsmall som grund och stöd vid anmälningsupptagning kommer finnas. Den innehåller även uppmaningar om bevissäkring. • Kommunpoliserna kommer att vara rådgivande, men inte anmälningsupptagare. • En rutin utarbetas just nu i vilken vi planerar kunna sammanföra kommunpoliser med polisisära Fu-ledare så att kommunpoliserna vid behov kan ge en fördjupad återkoppling i de fall det är påkallat, exempelvis då ärenden läggs ner. 11
Stöd till anmälningsupptagning vid politiska motiv • Vem anmäler händelsen? • Vem utsattes? • Vad utsattes personen för och hur? • När och var ägde händelsen rum? • Vad tror den utsatte att syftet med händelsen var? Politisk fråga, opinionsyttring? • Antas förövaren tillhöra en grupp vilket kan motivera händelsen? Religiös eller politisk extremism, djur- eller miljörättsaktivism, kriminell gruppering? • Finns det någon känd utlösande faktor? • Finns det vittne till eller inspelning/dokumentation av händelsen? 12
Brott mot förtroendevalda R 3 K Linda Jeppsson UL-samordnare POMA Kommunpoliser UL-samordnare POSS Kommunpoliser UL-samordnare PONV Kommunpoliser UL-samordnare POSÖ Demokrati- och hatbrottsgruppen Kommunpoliser 13
Åklagare knutna till valet 2018 • Anna Håkansson, Malmö (samordnare) • Åsa Adolfsson, Kalmar • Thomas Elofsson, Helsingborg • Marcus Sjöstrand, Växjö • Ulrika Grenerfors, Karlskrona • Magnus Johansson, SSÅK • Christofer Ramkvist, Kristianstad 14
Tack för att ni lyssnat! Susanne. gosenius@polisen. se 15
- Slides: 15