Demens de utan mens sinne Av I Vastesson

Demens de = utan mens = sinne Av: I Vastesson, M Höglund 2014 -03 -21

Definition • Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador • Varje år i Sverige insjuknar mer än 20 000 personer i en demenssjukdom. • Var femte person över 80 år är drabbad. • Det totala antalet demenssjuka i Sverige är 150 000 personer. • År 2025 beräknas 180 000 personer ha en demenssjukdom, 2050 kan så många som 240 000 vara drabbade

Indelning • Primär degenerativa – Alzheimer, Frontotemporal demens, Lewy Body demens och Parkinsons sjukdom med demens • Vaskulära – Proppar (lakunär infarkt vanligast), blödningar • Sekundära – B 12 -brist, Huntingtons sjukdom, långvarigt alkoholmissbruk, lågtryckshydrocefalus, HIV, syfilis, långvarig exponering för lösningsmedel.

Symptom • Kognitiva – Minne, handlingsförmåga, orienteringsförmåga, språk- & räkneförmåga, uppmärksamhet & tankeförmåga, apraxi, agnosi, afasi. • Psykiatriska - Förvirringstillstånd, psykotiska tillstånd, aggressivitet, depression och ångest • Beteendemässiga symptom - Vandra, plocka, upprepa, ropa och skrika • Kroppsliga symptom -Urininkontinens, stelhet och parkinsonliknande symptom

Utredning & diagnos • Basal demensutredning - Sjukdomshistoria, intervjuer med anhöriga, bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd och av funktions- och aktivitets förmåga, kognitiva test, blodprovstagning, hjärnavbildning med datortomografi • Utvidgad demensutredning • Neuropsykologisk utredning, hjärnavbildning med magnetkamera, provtagning av ryggmärgsvätska, funktionell hjärnavbildning med SPECT • Diagnoskriterier -I Sverige används vanligen DSM IV eller ICD-10.

Diagnoskriterier- DSM-IV-kriterierna • En nedsättning av flera kognitiva funktioner. Nedsättningen visar sig genom: 1. nedsatt minnesfunktion (bristande förmåga att lära in något nytt och att minnas vad som tidigare lärts in) 2. minst en typ av följande störningar: – – • afasi (språkstörning) apraxi (oförmåga att utföra ändamålsenliga rörelser trots intakta motoriska funktioner) agnosi (bristande förmåga att känna igen eller identifiera föremål trots intakt sensorisk funktion) störning av exekutiva funktioner (d v s planera, organisera, rangordna, tänka abstrakt) Den kognitiva funktionsnedsättningen förorsakar en betydande försämring av sociala eller yrkesmässiga funktioner och representerar en betydande sänkning från en tidigare funktionsnivå. Den kognitiva funktionsnedsättningen förekommer inte enbart i samband med konfusionstillstånd

Diagnoskriterier-ICD-10 -kriterierna Det finns belägg för var och en av följande punkter: • en minnesnedsättning som är tydligast när det gäller nyinlärning men som i svårare fall kan omfatta hågkomst av tidigare inlärd information. Nedsättningen gäller både verbal och icke-verbal information. Den måste objektivt styrkas av en tillförlitlig berättelse från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultatet av neuropsykologiska test eller kvantifierade kognitiva skattningar. Graden av nedsättning stadieindelas som mild, måttlig eller svår. • en reducering av andra kognitiva förmågor som visar sig som försämrat omdöme och försämrad tankeverksamhet, t ex. vid planering och organisering, och som försämrad allmän informationsbearbetning. Helst skall belägg för denna reducering fås från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultat av neuropsykologiska test eller kvantifierade objektiva skattningar. Det måste också kunna påvisas att det är frågan om en sänkning från en tidigare prestationsnivå. Medvetenheten om omgivningen (d v s frånvaron av grumlat medvetande) är bevarad under tillräckligt lång tid för att symptomen i kriteriet ovan skall kunna manifestera sig på ett otvetydigt sätt. När konfusionstillstånd är pålagrade skall diagnostiseringen av demens uppskjutas. Det finns en nedsättning av emotionell kontroll eller motivation eller en förändring av socialt beteende som ger minst ett av följande symptom: • emotionell labilitet • irritabilitet • apati • förändrat socialt beteende För en tillförlitlig klinisk diagnos skall symptomen i kriteriet som angivits högst upp i denna text ha funnits i minst 6 månader. Om tiden med tydliga symptom är kortare kan diagnosen bara bli preliminär.

Sjukdomsutveckling

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Rekommendationer för omvårdnad Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prioritet 1) Rekommendation om utbildning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • ge personal, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback (prioritet 1). Rekommendationer om särskilt boende för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör • erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen (prioritet 1). Rekommendation om munvård för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • regelbundet göra en strukturerad bedömning av munhälsan (prioritet 1).

Dementas smärtupplevelse • Graden av demens är kopplat till minskad förmåga att berätta om sin smärta* • Graden av demens är även associerad med minskat fysiologiskt svar på smärta* • Teori finns om att gravt dementa kan ha problem med kronisk smärta pga. minskat förmåga att kontrollera sin smärtupplevelse. ** *Pain. 1996 Dec; 68(2 -3): 413 -21. “Dementia and response to pain in the elderly. ” **Pain. 2009 Oct; 145(3): 276 -8. doi: 10. 1016/j. pain. “Pain in dementia”.

Smärtutredning • Hur tolkar man ett smärtuttryck? – Förändrade rörelsemönster (uppe och går eller undviker vissa rörelser) – Ändrat verbalt beteende – Ändrat/plågat ansiktsuttryck – Beteendeförändring, observerad av personal – Håller sig för det smärtsamma området – Svårt att äta / borsta – Beteendeförändring vid smärtstillande läkemedel

Tankar kring behandling • Radikal kairessanering? – Tandförlust – Minskad tuggförmåga – Malnutrition – Tveksam prognos för proteser • Hur mobila får tänder vara? – Samlar plack, risk för pneumoni – Risk för tandaspiration?

Nationella riktlinjer för vuxentandvård

Ingrepp-övergrepp? • Varför får dementa mindre smärtstillande när de har frakturerat höften än personer utan demens*? • Har dementa rätt att vägra vård? * J OROFAC PAIN 2011; 25: 6 -14 ”Topical Review: Orofacial pain in Dementia patients. A Diagnostic Challeng”

Övriga källor • http: //www. demenscentrum. se/ • http: //www. janusinfo. se/ • http: //www. socialstyrelsen. se/nationellariktl injerforvardochomsorgviddemenssjukdom • http: //www. socialstyrelsen. se/tandvardsrikt linjer