Datorernas Historia n n Anders Sandberg NADA KTH
Datorernas Historia n n Anders Sandberg NADA, KTH
Räknehjälpmedel n n Räkna med saker Abacus
Muhammad Ibn Al’khwarizimi n Algoritmer: en process för att uppnå ett givet mål
Logaritmer n n n Multiplikation är svårt - kan man göra om den till addition? 1612: John Napier inför logaritmer log(xy)=log(x)+log(y) Napiers ben
Räknestickan n 1622: William Oughtreds Räknesticka
Räknemekanismer n 1642: Blaise Pascal uppfinner en additionsmaskin.
Var Pascal först? n n Leonardo da Vinci? William Schickard 1623
Additionsmaskiner n n n Leibnitz multiplikationsmaskin (1673) Kalkyleringsmaskiner Differensmaskiner
Something completely different. . . n 1801: Joseph-Marie Jacquards automatiska vävstol med hålkort
Charles Babbage n n En analytisk maskin med program Ada Lovelace: första hackern
Kontorsmaskineri n n 1890: Amerikansk folkräkning. Holerith Tabulating Corporation
Förkrigstidens protodatorer n n Analoga räknemaskiner blir digitala Flera samtidiga och oberoende maskiner
1935 -38 Konrad Zuse
1936 -39 John Atanasoff & Clifford Berry
1937 Alan Turing n n Universell Turing Maskin: alla datorer är egentligen likadana Beräkningsbarhet: det finns saker man inte kan beräkna
Enigma n n 1940 -44 knäckandet av Enigma i Bletchley park Bombe och Colossus
1944 Harvard Mark I n Howard Aitken (med Grace Hopper)
ENIAC n n n Planering startade 1943 1945 von Neumann föreslår att man ska lagra program snarare än bygga om datorn 1946 ENIAC klar i Philadelphia
40 -talets datorer n n Reläer och radiorör Programmering genom omkoppling
1945: Hopper finner den första buggen
50 -talets datorer n n n Kärnminnen och trumminnen Diskminne Sverige: BARK 1950 och BESK 1954
Kompilatorer n n Hopper: varför återuppfinna hjulet hela tiden? Fortran LISP 1960 COBOL och Algol
60 Talet n n n Transistorer istället för radiorör Datorer i affärslivet IBM 360 familjen Minidatorer Tidsdelning MULTICS till UNIX
Augmentation Research Center 1959 -64 n Douglas Engelbart & Co. uppfinner nästan allt: hypertext, dispositionsverktyg, videokonferenser, musen, 2 D editering, fönster, multimedia och idébehandling.
Hackerkulturen n Real Programmers MIT Railroad club Programmering som konst och nöje
70 Talet n n Mikroprocessorer Mikrodatorer Datornät 1977 Diffie & Hellman sparkar igång civil kryptografi.
Chip n Moores lag
Hemdatorer n n Hembyggen 1975 Altair
Apple n n 1976 Apple II (samma år som Cray I) 1978 Visicalc, den första ”killer application”
1981: IBM PC, ZX 81
1983 ADA
1984: Macintosh
1986: Cray XMP
Internet n n n Arpanet 1969 Från militär till universitet Domännamn 1983 Internet worm 1988 Tim Benners-Lee skapar WWW 1989 1993 märker världen nätet.
Dagsläget n n Gränssnitt fortfarande usla Snabb förändring (“Internet-tid”) Kommersialisering mot “gamla skolans” datorfolk Ännu integrerat i kultur, politik, ekonomi - eller vice versa
Heta Potatisar n n n Intellectual Property Yttrandefrihet Standarder E-konomi Kommer att avgöra hur den globala kulturen fungerar
Länkar n http: //www. nada. kth. se/~asa/Multimedia/
- Slides: 50