Dagens och framtidens strategier fr datainsamling vid SCB

Dagens och framtidens strategier för datainsamling vid SCB ”Frimisseminariet” 22 oktober 2014 Johan Eriksson, processansvarig Eva Furubjelke, bitr. processansvarig

Presentationen 1. Aktuella utmaningar för SCB kopplat till datainsamling 2. Pågående arbete och aktuella initiativ 3. Trender och framtidens datainsamling 4. Frågor

Aktuella utmaningar – bortfall Störst problem i individ- och hushållsundersökningar ” kommer aldrig att svara, och nu är de blockade i min True caller”. ” Man känner att man inte har tid helt enkelt. . ” ”Jag ser ju inte att det leder till något speciellt. /…/Det känns inte viktigt för mig. Det gör det inte”

Utmaningar – kommunikationsvanor i förändring – nya sociala ”koder”…. Vi lyckas inte upprätthålla en tillräckligt bra dialog med allmänheten kring våra undersökningar! Möjlig förklaring: Ökning av antal ”budskap” som enskilda konfronteras med dagligen…. (Källa: Internet) 1985: 650 2002: 3000 2014: 8000

Kommunikationsvanor i förändring – nya sociala ”koder” ”Jag svarar bara ” Man tycker ju att de borde SLUTA ringa om man inte svarar. . . ” om den som ringer finns i mina kontakter…” ” De har ringt 5 gånger nu på en arbetsvecka. …Svarade en gång. En man sade att han ringde från XX. Frågar om jag är jag…Troligtvis inte. . . svarade jag. ” ” Om de är seriösa lämnar de ett meddelande. Gör de inte det kan de dra år H-vete” Slutsats: Ökningen av antal undersökningar, telemarketing, retoriska knep och aggressiva påminnelsestrategier har kanske lett till att vi inte längre kan förvänta oss ett uttryckligt NEJ (ett slags tyst motstånd)

Kommunikationsvanor i förändring – nya sociala ”koder”

Kommunikationsvanor i förändring Andel hushåll med fast telefon Statistik från Svenskarnas användning av telefoni och internet, Post- och telestyrelsens individundersökning 2013 100% 95% 88% 90% 85% 80% 75% 70% 67% 65% 60% 55% 50% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vad har nog mycket att vinna på att ”tänja” lite på våra invanda arbetssätt? -----------Vi behöver anpassa oss och samtidigt ”sticka ut” i mängden!

Frågor vi kan ställa oss? § Kan vi begränsa kontaktförsöken och enkätpåminnelserna? Hitta alternativa sätt att förmedla oss? Kombinera metoder? § Vi betraktas av vissa (många!) som telefonterrorister! Kan vi få urvalspersoner att vilja ha kontakt med oss? § Hur säger man nej till att delta i en undersökning? § Vi kanske behöver förmedla hur vi önskar att ”nej” till medverkan förmedlas? § Det kostar mycket pengar och försämrar allas vårt rykte om allmänheten ser sig tvingade att säga nej genom att inte svara. § Hur kan vi få de som har ork och motivation att skriva ner oss fullständigt på ”Vem ringde” och ”Missat samtal. se” att i stället ringa till oss och bara säga nej? § En förtroendefråga – vi behöver agera utifrån nya ”sociala koder” kring telefoni och kommunikation. § De som fortfarande har en fast telefon är kanske mer förtjusta att prata i den än i mobilen? § Kan vi rent uppnå privilegiet att hamna i ”kontaktlistan” hos våra urvalspersoner? Eller åtminstone få dem att vilja kontakta oss?

Vad innebär anpassning och större flexibilitet i praktiken… § Inbjudan till undersökningar / information till de utvalda § Kombinera sätt att samla in (intervju, webb, pappersenkät, administrativa data) § Men… låt inte urvalspersonen välja § Utökade kontaktytor mellan SCB och utvalda personer § § mejlbrevlådor webbingångar öppettider för ”uppgiftslämnarstöd” per telefon traditionell svarspost § Antal gånger det är ok att ringa beror på…? § Hur vi motiverar / argumenterar för medverkan § Hur vi ger återkoppling till de som medverkat

Åtgärder och initiativ på SCB § Vi erbjuder sms- och mejlaviseringar inför undersökningsomgångar (slumpurval med panelansats) § Inrättande av Uppgiftslämnarservice § Ta emot och personligen besvara ”motringningar” § Motivera till medverkan, förklara och ge service § Hantera alla inkommande sms-meddelanden § Ökad användning av mixed-mode (kombinerade insamlingsmetoder) § § IT-stöd och rutiner Experiment för att lära mer om effekterna

Effekt av Uppgiftslämnarservice och hantering av sms § Ca 10 inkommande SMS från urvalspersoner varje dag får svar. § Ca 2000 inkommande samtal från urvalspersoner i månaden, målet är att 90 -95 % ska besvaras. § 33, 2% leder till intervju direkt. § Drygt 50% blir intervju inom de nästkommande kontaktförsöken. § Ca 5 % av de registrerade inkommande samtalen meddelar att de inte vill delta – accepteras!!

Erfarenheter med mixed-mode Test i separat metodundersökning kopplat till PSU § 53 % av svarande anmälde att de önskade svara via webb nästkommande omgång och förmedlade sin mejladress (via telefon) § Efterföljande omgång testades mejladresserna och ca 4 % “studsade”, t. ex. beroende på att de var felregistrerade. § Efter webbinsamlingsperiod inleddes telefoninsamling. § Experimentgruppen fick 5%-enheter högre svarsandel än kontrollgruppen utan erbjudande om webb.

Globala trender § ”Maktförskjutning” från insamlare till uppgiftslämnare § § § Ökat bortfall, svårt att nå uppgiftslämnare (telefon) Anses inte viktigt att delta Konkurrens om uppmärksamhet (telemarketing) Folk kommunicerar på nya sätt Slimmade företagsorganisationer, fokus på börda Datainsamling måste i framtiden ännu mer ske på uppgiftslämnarens villkor

Människor lämnar ut information

Globala trender (2) § Ny konkurrens § Data finns överallt – transaktionsdata på internet, GPS, mobiltelefoner etc. § Ex Google price index § Är vi relevanta? § Konkurrenterna är billiga, snabba, internationella och anpassade till (internationaliserade) kunders (särskilt i företagsvärlden) behov – kvalitet? § Globalisering § Funktioner, inte länder, är intressanta § Finns data och någon som kan svara? § Koncepten inte längre relevanta

Vad görs/kommer? § § § Använda existerande data (administrativa) Nya datakällor Förenkla uppgiftslämnandet, automatisera (XBRL) Öka motivationen (bättre kommunikation) Intervjua då uppgiftslämnaren vill

Uppgiftslämnarutredningen § Utredningen ska presentera förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe § Bygger på / länkar till tidigare utredningar och uppdrag: § Minskat uppgiftslämnande (Bolagsverket) 2009 § Kartläggning av 14 myndigheters uppgiftsinsamling § Kartläggning av grunduppgifter (38) – Bolagsverket med Skatteverket och SCB § Bokföringsdata – Skatteverket, Bolagsverket, SCB § Verksamt. se

Koncepten – paradigmskifte? § Urvalen – paneler? § Registerinsamling – från frågekonstruktion till tolkning/anpassning av data § Maskin till maskin: Blanketterna – från att handla om data till metadata? § Metoderna – intervjua i berättande form och suga ut data? Nya vägar (sociala medier)? § Mixed mode i större utsträckning och i väldigt blandade former