Dagens innehll Myndigheter lagar och frordningar Att arbeta
Dagens innehåll • Myndigheter, lagar och förordningar • Att arbeta med kemikalier – identifiera riskkällor - märkning, kemikalieförvaring, skyddsutrustning, avfallshantering • Hur görs en riskbedömning? Hur dokumenteras den? Övning • Vikten av rutiner och information • Systematiskt arbetsmiljöarbete • Delegering, ansvar och befogenheter Under dagen kommer vi: 1) att genomföra ”säkerhetlaborationer” 2) att riskbedöma en laboration 3) diskutera i smågrupper (kemiska hälsorisker och delegering).
Vad är en kemikalie?
Demonstrationer 1. Skyddsglasögon (Demo) 2. Vilket ljus slocknar först (Demo) Hur får man eleverna motiverade att använda skyddsutrustning? Brandövning – lek eller allvar?
Sveriges säkerhetskultur Lagstiftning (Miljöbalken 1997) • Arbetsmiljö • Substitution (produktvalsprincipen) • Egenkontroll (egenkontrollförordningen) Hur uppfylls lagstiftningen? • Myndighetsutövning t. ex. inspektioner Så arbetar du med kemikalier i skolan (H 339). Föreskrifter - måste följas • Generella regler • Författning från myndighet Allmänna råd - bör följas Generella rekommendationer till föreskrifterna
Centrala myndigheter och ansvar - kemikalieregler Arbetsmiljö Tillsyn av leverantörer, produkter Brandfarliga och explosiva varor Yttre miljö och avfall Ämnesplaner
Kemikalielagstiftningen Huvudsakligen reglerad på EU-nivå. Miljöbalken och förordningar, nationellt beslutade av riksdagen. REACH - registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen. SVHC - I bilaga XIV (+ kandidatlistan) listas särskilt farliga ämnen som kräver tillstånd. T. ex. föreningar med krom, kadmium, bly och kvicksilver. PRIO-listan ger rekommendationer för kommuner som vill ligga steget före. SVHC=Substances of very high concern CMR-ämnen = cancerogena, mutagena och reproduktionshämmande ämnen
Riskbedömning/Riskanalys • • Hur sannolikt är det att nåt går fel? Hur allvarligt är det om nåt går snett? Hur många påverkas? Vilken information behöver vi? Vad gör vi för att förebygga en olycka?
Riskbedömning enligt Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2014: 43 Undersökning och riskbedömning är ett måste. Läraren ska göra en riskbedömning och avgöra vilka åtgärder som behövs för att arbetet ska vara säkert. Hanterings- och skyddsinstruktioner • Läraren ska upprätta rutiner så att arbetet kan utföras säkert. • Information ska lämnas och dokumentation finnas. • Eleverna ska få information om riskerna. • Riskbedömningen ska finnas tillgängliga för eleverna.
Klassificering och märkning Kemikaliemärkning enligt EU-regler; CLP-förordningen (Classification, Labelling, Packaging) Piktogram Faroklasser fysikaliska, hälso- och miljöfaror. Alla kemikalier ska vara märkta enligt CLP från 1 juni -19
H- och P-fraserna (utskrift) Faroangivelser H (hazardous): - Fysikaliska faror, H 200 - Hälsofaror, H 300 - Miljöfaror, H 400 Skyddsangivelser P (precautionary): Förebyggande och om något händer. Upplysningsfraser t. ex. EU 066 Kompletteras med signalorden Fara = allvarlig fara eller Varning = något mindre allvarlig fara Säkerhetsdatablad (SDB) tillhandahålls av kemikalielevarantörerna t. ex. VWR eller Merck
Säkerhetsdatablad del innehållsrubrik 1 Namnet på ämnet/beredningen 9 Stabilitet och reaktivitet 2 Farliga egenskaper 10 Toxikologisk information 3 Sammansättning om beståndsdelar 11 Ekologisk information 4 Åtgärder vid första hjälpen 12 Avfallshantering 5 Brandbekämpningsåtgärder 13 Transportinformation 6 Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp 14 Gällande föreskrifter 7 Hantering och lagring 15 Annan information 8 Begränsning av exponeringen 16 Personligt skydd 9 Fysikaliska och kemiska egenskaper Aktivitet Utdelade säkerhetsdatablad för konc. saltsyra, etylacetat, blynitrat, (formaldehyd).
Na. OH i olika koncentrationer 1 - 10 mol/dm 3 0, 1 - 0, 5 mol/dm 3 Hämtat från www. prevent. se 2018 -11 -09
Förenklad riskbedömning och dokumentation Om inte laborationen är riskfylld måste ändå en förenklad riskbedömning utföras med följande innehåll: • Att en riskbedömning har utförts av … Namn på laboration • Vilka hanteringar och ämnen som bedömts • Att en fullständig riskbedömning är onödig • Vilka som har deltagit i bedömningen • Vilket datum som riskbedömningen gjorts Det är arbetsgivarens ansvar att riskbedömningen undertecknas. Uppgiften kan delegeras till en eller flera arbetstagare som har kompetens.
Laborationer o riskbedömning 3. Davys gruvlampa (DEMO + pröva själv) 4. Pulver som brinner (DEMO + pröva själv) 5. Varför brinner det till jul? (om ni hinner) 6. Acetylenframställning och egenskaper Aktivitet Gemensam riskbedömning av labb nr 6
Kemikalieförvaring Kemikalie Ventilation 1. Mycket giftiga, giftiga. Låsbart. separata mekaniska utsug 2. Koncentrerade syror (syrabeständigt) separata mekaniska utsug 3. Baser separata mekaniska utsug 4. Brandfarliga ämnen separata mekaniska utsug 5. Brandfarliga gaser (gasol, vätgas) EI 30 -skåp självdrag vid yttervägg 6. Övriga gaser (se nästa bild) 7. Övriga torra ämnen
Vid behov av samförvaring 1) Gör en bedömning 2) Skriv protokoll 3) Spara protokollet Farlig samförvaring a) syror – baser t. ex. ammoniak (NH 3) och saltsyra (HCl) b) brännbart – oxiderande t. ex. kaliumpermanganat (KMn. O 4) och glycerol eller aceton och HNO 3/H 2 SO 4 c) Brandfarliga vätskor - brandfarlig gas Läs mer i dokumentet ”Kemikalier som inte får träffas”
Gashantering Max 5 L, tippskydd, märkning för huvudkran. Det ska framgå i vilket läge ventilerna är öppna/stängda. Läckage skall kontrolleras minst en gång/år. • Brännbara gaser t. ex. vätgas och gasol. Förvaras i EI 30 skåp • Icke brännbara gaser t. ex. syrgas, kvävgas, koldioxid, komprimerad luft. Kan samförvaras med gasol med skiljevägg eller avstånd. • (Kvävande gaser t. ex. CO 2 – kräver förvaring i rum med god ventilation) • Giftiga gaser? Klorgas tillverkas vid behov (nr 18 i ”Säkerhetslaborationerna”) MSB har mycket bra info, t. ex. gasol i skolor Obligatorisk utbildning - Föreståndare för brandfarlig vara
Att arbeta med flyktiga kemikalier • dragskåp, dragbänkar för arbete med kemikalier som kan bilda hälsofarliga luftföroreningar. (Vid hantering av kemikalier med hygieniska gränsvärden!) • 2 elever/dragskåp är önskvärt och 1 för demonstrationsförsök och 1 dragskåp i prep. rummet! • Kontroll: larmsystemets funktion, lufthastigheten 0, 5 m/s kontrolleras av behörig tekniker en gång/år. Dokumenteras! • Läraren kan då och då göra en funktionskontroll med tändsticka eller papperslapp.
Tre experiment som kräver dragskåp • ”Släcka bränder hemma” , film från msb, 5 min för åldrarna 12 -16
Upprätta kemikalieförteckning Substans Skåp Användning hygieniskt gränsvärde Kopparsulfat Cu. SO 4 Fast oorganiskt elevlaborationer /lärardemonstrationer Etanol C 2 H 5 OH denaturerad Brandfarllga vätskor Saltsyra HCl 4 mol/dm 3 Syra Saltsyra HCl 0, 1 mol/dm 3 Syra Fenolftalein Lösning C 1 F 3 G 5 Piktogram Riskbedömd Max. hanteringsmängd/gång 1 ppm (i damm) ja 250 g elevlaborationer /lärardemonstrationer 500 ppm eller 1000 mg/m 3 ja 1 liter elevlaborationer /lärardemonstrationer (Konc. HCl: 2 ppm eller 3 mg/m 3) ja 2 liter ja 1 liter Annan info elevlaborationer /lärardemonstrationer CMR-ämne i högre konc. (25 ml i droppflaska för elever)
Avfall typ av riskavfall Förvaring 1. Salter av tungmetaller plastdunk utan lock 2. Organiska ämnen utan halogener plastdunk med lock i ventilerat utrymme 3. Halogenerade organiska ämnen plastdunk med lock i ventilerat utrymme 4. Metaller valfri behållare 5 a. Vanligt sodaglas (flaskor, enkla provrör) Glaskrossbehållare 5 b. Värmetåligt borsilikatglas (t. ex Durex, Pyrex etc. ) Glasskrossbehållare (deponi) 6. (Mineralsyror och baser) kan spädas med mycket vatten och hällas ut i avloppet eller neutraliseras och sen hällas ut. 7. (Biologiskt riskavfall) Riskavfall: Kontakta kommunens miljömyndigheter Avfall: Gör avfallet mindre reaktivt innan avfall (Riskreducerande åtgärder) Sanering och diskning av utrustning skall utföras av den som deltagit i arbetet! Hanterings- och skyddsinstruktioner för rengöring och sanering vid risk för spill ska finnas upprättade på skolan.
Anmälda incidenter till Giftcentralen Data från 648 samtal 2010 -2014 till giftcentralen sammanställdes och analyserades tillsammans med 10 intervjuer av kemilärare kring kemisäkerhet och riskbedömning. (Master thesis maj 2017) Länk till Masteruppsatsen
Systematiskt arbetsmiljöarbete – med kollegorna • Diskutera regelbundet arbetsmiljön på kemikonferenser. - vilka risker finns? - Om något händer, vad gör man då? - Vad gör man för att förhindra olyckor? - Vad gör man för att minimera skador? • Se till att rimliga förutsättningar finns på skolan. (Rektor kan behöva prioritera) • Stötta varandra och utbyt erfarenheter. • Hur arbetar man för att uppfylla lagkraven? (”Compliance”= att säkra att organisationen följer alla lagar och regler inom aktuella området) • Vilka arbetsmoment kan utföras gemensamt för att spara tid och öka säkerheten?
Systematiskt arbetsmiljöarbete – med eleverna • Låt eleverna fundera över - farligt/ofarligt, giftigt/inte giftigt - skyddsutrustningens betydelse - varför det är viktigt med ordning på labb • Låt eleverna riskbedöma och diskutera - laborationer, hemma, (ättika, städskåpet, garaget) Hannas hus • Låt godkänt säkerhetsprov vara obligatoriskt för att delta i laborativt arbete. • Brännarkörkort • Påpeka betydelsen av att ALLTID läsa på etiketten. • Gör upp säkerhetsföreskrifter tillsammans med elever.
Rutiner och information Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011: 19 ändrad 2014: 43, 2017: 4 och 2018 Fördelning av arbetsuppgifter Rutiner för återkommande arbetsuppgifter T. ex. kontroll av skyddsutrustning Dokumentation Information Första hjälpen och krisplan
Delegering och ansvar
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001: 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa… • Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa arbetsuppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. (AFS 2003: 4) • Om någon råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet ska arbetsgivaren utreda orsakerna sa att risker kan förebyggas. (AFS 2008: 15)
Arbetsgivarens ansvar Rektorn (eller motsvarande) är personligen ansvarig för att : • • • vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall se till att arbetstagarna är informerade om riskerna i arbetet och att de får tillräckliga skydds- och hanteringsinstruktioner skriftligt fördela miljöarbetet, ge befogenheter och resurser. fördela uppgifter till en eller flera arbetstagare för att risker i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande fysisk och social arbetsmiljö uppnås. se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga. ta hänsyn till minderåriga elevers speciella förutsättningar.
Arbetstagarens ansvar Läraren ska: • Förstå att elever i utbildning likställs med arbetstagare. • Känna till och följa givna föreskrifter samt använda skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller. • Iaktta försiktighet så att ohälsa och olycksfall förebyggs. • Anmäla till arbetsgivaren om arbetet innebär omedelbar fara. • Göra riskbedömningar. • Anmäla olyckor och “nära-händelser”. (AFS: ar bygger på detta. ) Även elever bör delta i arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombud ska utses av eleverna.
KRC: s förslag på delegeringar
Brandfarliga vätskor - laborationer 9. Etanol i petflaska (DEMO + själva) 10. Metanolkanon (DEMO + eventuellt själva) 7. Bensinexplosion i chipsrör 8. Bensin och fotogen Undre Övre (Volym% i luft) Ammoniak 15 28 Aceton 4 12 Bensin 2 9 Etanol 3 19 Gasol 4 11 Metan 8 15 Metanol 7 38 Vätgas 5 72 Brandfarliga vätskor på utflykten ”Släcka bränder hemma”, (5 min för åldrarna 12 -16, MSB)
Tidsuppskattning per läsår och kemiinstitution Reglerade uppgifter Initialt Långsiktigt • Riskbedömningar 1 h/labb och demo. 60 • Rutiner och Information 40 20 • Kemikalielista (märkning/uppdatering) <90 • Avfall, diskning, storstädning 40 40 • Kontroll och dokumentation 20 20 • Underhåll/kontroll av utrustning • Utbildning och nya regler 30 20 • Uppfylla delegering 40 20 40 • Hantering av brandfarlig vara 20 10 totalt 390 h 210 h Dessutom institutionsarbete och undervisningsarbete • 30 Inköp Planering, konferenser, samarbete mm 30 20
Hur kan KRC hjälpa lärare? Hemsidan www. krc. su. se Informationsbrev – gratis i pappersformat och digitalt Fråga oss: krc@krc. su. se Facebook: ”KRC” (grupp), ”KRC-sidan”. Fler bra sidor är ”NO i grundskolan” o ”Kemilärarna” • Vi har kontakt med olika myndigheter (AV, Kem. I, MSB, Skolverket och SKL) och lobbar förbättrade arbetsvillkor för NO/kemilärare i kontakt med. • • • Kursdagar och 7, 5 hp-kurs om kemisäkerhet Periodiska systemets år 2019 • I september anordnas en konferens om kemin i gruvindustrin i Garpenberg Periodiska systemet 150 år 2019
Fler nationella resurscentra Bioresurs Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Uppsala CETIS Centrum för tekniken i skolan, Norrköping KRC Kemilärarnas resurscentrum, Stockholm NCM Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborg NRCF Nationellt resurscentrum för fysik, Lund NATDID Nationellt centrum för Naturvetenskapernas och Teknikens Didaktik, Linköping NC Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Intressant för kemi-/NO-lärare Experimentell kemi för högstadielärare (Perstorp, aug 2019) och Fortbildningsdagar för kemilärare (Kalmar nov. 2019) - Nationalkommittén för kemi i samarbete med Svenska kemisamfundet. Kemins Dag – 1000 skolor deltar varje år Allkemi – gratis tidskrift från IKEM för elever NT-moduler på Skolverkets lärportal Forskarfredag (Europeiskt projekt) EUSO - European Union Science Olympiad Science in Schools Science on Stage LMNT – lärare i matematik, naturvetenskap och teknik.
- Slides: 37