Chalmers tekniska hgskola Livscykelanalys rep forts Tomas Ekvall

Chalmers tekniska högskola Livscykelanalys, rep & forts Tomas Ekvall Institutionen för energiteknik e-post: tomas. ekvall@me. chalmers. se Miljöteknik HT 04 Chalmers tekniska högskola, 2004 -11 -17 Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Livscykelanalys • Vad är det? • En subjektiv metod • …men ändå användbar Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Massaprod. Produktion och transport Kemikalieprod. Pappersprod. Transport Tryckning Användning Distribution Användning Förbränning Institutionen för energiteknik Förbränning Fjärrvärme Alt. värmeprod.

Chalmers tekniska högskola Environmental impacts Refillable Disposable glass Aluminium glass bottle can Steel can Global warming 1 -2 1 -3 2 -4 3 -4 Photochemical ozone 1 -2 1 -3 2 -4 3 -4 Acidification 1 -2 3 -4 Nutrient enrichment 1 -2 3 -4 Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Äggkartonger från Hartmann A/S Insamling Ångproduktion Kartongprod. Ägggrossist Detaljist Konsument Förbr/dep Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Ånga från kraftvärmeverk Tidningar mm Ång- och elproduktion Naturgas Kartongprod. Äggkartonger Elenergi Alt. elprod. Kol Institutionen för energiteknik Fjärrvärme Alt. värme Naturgas

Chalmers tekniska högskola Livscykelanalys (ISO 14040) Ramverk för LCA Direkta applikationer Måldefinition Inventering Bedömning av miljöpåverkan Institutionen för energiteknik Tolkning • Produktutveckling och produktförbättring • Strategisk planering, beslutsfattande • Val av lämpliga indikatorer • Marknadsföring

Chalmers tekniska högskola Miljömärkning enligt ISO 14000 • Typ 1: Symboler • Typ 2: Symbol + ett positivt uttalande • Typ 3: Miljövarudeklarationer Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Produkter, exempel • Förpackningar • Byggmaterial • Bilkomponenter • Kylskåp • Kärnkraftverk Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Avfallssystemet Tomas Ekvall Institutionen för energiteknik e-post: tomas. ekvall@me. chalmers. se Miljöteknik HT 04 Chalmers tekniska högskola, 2004 -11 -17 Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Avfallssystemet • Materialflöden • Avfallshanteringsmetoder • Systemeffekter & produktutveckling Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Totala mängder avfall Uppkomna avfallsmängder, exkl. gruvavfall (1998) Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Uppkommen mängd hushållsavfall i förhållande till befolkningsökning och konsumtion i Sverige 1985 – 2001 1, 50 Hushållsavfall [Index 1985=1, 00] (Total mängd före källsortering, ökning 2, 4 % per år) 1, 40 1, 30 Hushållens konsumtion 1, 20 (Penningvärde 1995, ökning 1, 8 % per år) 1, 10 Folkmängd (ökning 0, 4 % per år) 1, 00 0, 90 1984 1986 Institutionen för energiteknik 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002

Chalmers tekniska högskola Prognos för framtida avfallsmängder 2, 3 2, 2 [Index 1985=1, 00] Beräknad avfallsökning utifrån konsumtionsprognos. 2, 1 2, 0 1, 9 Olika prognoser på konsumtionsökning 1, 8 1, 7 1, 6 Hushållsavfall 1, 5 1, 4 1, 3 Hushållens konsumtion 1, 2 1, 1 1984 1988 Institutionen för energiteknik 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Profu Folkmängd 1, 0

Chalmers tekniska högskola Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Mängden insamlat hushållsavfall i Sverige, 1985 -2001 4000 Farligt avfall [kton] Totala mängden hushållsavfall 3500 Vitvaror & elektronik Metall Returpapper 3000 Förpackningar 2500 Mängden hushållsavfall som återstår efter materialåtervinning Biologisk behandling 2000 Förbränning 1500 1000 Mängden hushållsavfall som deponeras 500 Deponering 0 Institutionen för energiteknik Profu 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002

Chalmers tekniska högskola Sammansättning av hushållsavfall före materialåtervinning Källa: Profu Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Hushållsavfall Källsortering i Sverige Farligt avfall Producentansvarsmaterial Grovavfall Restavfall Osorterat till behandling Institutionen för energiteknik Beroende på kommun/avfallsentreprenör Sortering i två eller tre fraktioner, sedan till behandling

Chalmers tekniska högskola Farligt avfall • bekämpningsmedel & gifter • färger & lacker • lösningsmedel • lysrör • bilbatterier • … Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Producentansvarsmaterial • förpackningar av olika material (papper, kartong, wellpapp, metall, glas, plast) • returpapper • däck • bilar • elektriska och elektroniska produkter Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Insamling av producentansvarsmaterial - Bringsystem - Fastighetsnära insamling Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Insamlad mängd i viktprocent Materialåtervinning 2002 Materialåtervinning hushåll och liknande Returpapper Kontorspapper Wellpapp Kartongförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Glasförpackningar Vitvaror Kommunskrot Elektronikskrot Totalt: Mängd (ton) 435 123 271 74 33 24 149 57 84 43 000 000 900 100 200 000 000 600 (inom parantes anges målet för materialutnyttj. ) 84 54 86 44 62 18 88 (40) (50) (65) (40) (70) (30) (70) 95 95 80 1 294 800 Källa: RVF Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Grovavfall • möbler • metallskrot • annat skrymmande avfall Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Förbränning Blandat hushålls- och industriavfall Förbränning El Fjärrvärme Slagg och aska I Sverige behandlades år 2002 cirka 2 790 000 ton avfall genom förbränning. Totalt producerades cirka 8, 0 TWh fjärrvärme och 0, 6 TWh el. Institutionen för energiteknik Källa: RVF

Chalmers tekniska högskola Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Deponering Alla avfallstyper Deponering Deponigas (endast från organiskt avfall) I Sverige behandlades år 2002 cirka 3 770 000 ton avfall genom deponering. Totalt utvanns deponigas motsvarande 406 GWh fjärrvärme, 21 GWh el och 2 GWh fordonsbränsle. Källa: RVF Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Biologisk behandling (mat- & trädgårdsavfall) • Kompostering • Rötning Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Emissioner Förbränning: Dioxiner Tungmetaller Försurande ämnen (SOx, NOx) Deponering: Stor reduktion sedan mitten av 1980 -talet Metan (stark växthusgas) Övergödning (emissioner i lakvatten) Biologisk behandling: Försurande ämnen (främst ammoniak) Övergödning (kväveläckage vid spridning av kompost och rötrest) Flyktiga organiska ämnen – VOC (rötning, främst vid uppgradering av biogas till fordonsbränsle) Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Viktiga omvärldsfaktorer (mål och krav) 1999: Nytt EG-direktiv för deponering antas i EU. Deponering 2000: Deponiskatt (250 kr/ton). Deponering 2001: Nytt EG-direktiv förbränning antas i EU. 2001: Översyn om nytt producentansvar presenteras. 2001: Översyn av avfallskatten. Deponering 2002: Deponiförbud för utsorterat brännbart avfall. Deponering 2003: Höjning av deponiskatten (till 370 kr/ton). Deponering 2003: EG-direktiv om elavfall antas (preliminärt). 2005: Deponiförbud av organiskt avfall. Deponering 2005: Halverad deponering (jmf 1994 års nivå). Deponering 2008: Deponeringsdirektivet omfattar samtliga deponier. Deponering Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola 3, 0 Kapacitetsbrist av brännbart och övrigt organiskt avfall [Mton] 2, 0 1, 0 + 3 %/år 0, 0 + 2 %/år -1, 0 + 0 %/år -2, 0 1998 1999 Institutionen för energiteknik 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Chalmers tekniska högskola Avfallshanteringen växelverkar med andra system Produktion av produkter Avfallshantering utomlands Institutionen för energiteknik Svensk avfallshantering Produktion av energi Produktion av konstgödsel Viktig påverkan

Chalmers tekniska högskola Växelverkan med produktion • Återanvändning och återvinning påverkar behovet av nyproduktion • Materialval påverkar återvinningen • Materialmängd och hållbarhet påverkar avfallsmängden • Konstruktioner påverkar återvinningen Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Produktutvecklingsprinciper, ex • Design for disassembly (Df. D) • Design for recycling (Df. R) • Design for the environment (Df. E) Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Df. D: separerbara komponenter • Skruvar istället för svetsfogar • … Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Df. R: Df. D + lättåtervunnet Var försiktig med • legeringar • kompositer • PVC • andra sammansatta material Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Df. E: tänk på hela livscykeln ≠ Df. R? Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Växelverkan med andra länder • Import av avfall • Handel med returmaterial Institutionen för energiteknik

Chalmers tekniska högskola Effekt på energisystem • Förbränning ger värme och el • Rötning och deponi ger brännbar gas Effekt på gödselproduktion • Lokal kompostering ger näringsämnen • Storskalig kompostering och rötning kan ge näringsämnen? Institutionen för energiteknik