CEREBRAL PARES BAKGRUND OCH VAD KAN GIPSTEKNIKERN BIDRA

CEREBRAL PARES BAKGRUND OCH VAD KAN GIPSTEKNIKERN BIDRA MED

JENNIE ANDERSSON CHRISTER SKARENSTAM ULRIKA BERGGREN EVA JOHANSEN

Innehållsförteckning Historik …………………………. . sid 3 – 11 Seriegipsnig ………………………. sid 12 – 20 Att gipsa patienter med Cerebral Pares …. . sid 21 – 25 Patient fall ………………………. sid 26 -27 Källa ……………………………. . sid 28

Historik

Cerebral. Pares, förkortat cp. Är samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen, vilka uppstått på grund av en hjärnskada innan hjärnan är färdigutvecklad, det vill säga under fostertiden, under födseln eller under de första två levnadsåren.

CP betyder förlamning genom hjärnskada. Detta är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Knappt hälften av barnen med cerebral pares är för tidigt födda. Efter hand som kunskaperna om omhändertagande av för tidigt födda barn ökar får också färre barn cerebral pares.

I Sverige föds cirka 200 barn med cerebral pares varje år. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad varierar mycket mellan olika barn. Ärftliga former av cerebral pares är ovanliga.

Om händelsen som orsakat CP-skadan har inträffat före födseln kallas det prenatala, om det hände runt födseln perinatala. Sker det därifrån och fram till två års ålder kallas det istället för postnatala. Skadorna inträffar under graviditeten eller i samband med förlossningen eller den första tiden därefter.

Förutom rörelsehinder kan det inverka på till exempel tal, syn och hörsel. Vad som är generellt är dock att barn med CP har försenad motorisk utveckling. De flesta får mer eller mindre nedsatt muskelkontroll, men det varierar mycket. Vissa har ibland små hinder, är bara lite klumpiga, medan andra har kvar mycket lite viljestyrd motorisk aktivitet och kan knappt röra sig alls.

Den vanligaste formen av cp skada är den spastiska. Spastisk cp innebär att man kan vara förlamad i vissa delar av kroppen. Den belastar kroppen fel så att de starka musklerna tar över de svaga. Den medför ett ökat motstånd och muskelspänning vid passiva rörelser.

Dyskinetisk cp Då är rörelserna felaktiga o ofrivilliga, musklernas tonus kan göra det svårt att utföra bestämda rörelser.

Ataktisk cp Då har man svårigheter att samordna sina rörelser, barnet har ofta problem med balansen och slapphet i kroppen. Den motoriska utvecklingen går sakta.

SERIEGIPSNING Gipsteknikerns roll vid behandling av patienter med Cerebral Pares (CP)

Behandling av Cerebral Pares (CP) Går till största delen ut på att förhindra kontrakturer. Seriegipsning för att normalisera ställning och rörlighet i led. Seriegipsning är ett del i den sjukgymnastiska behandlingen av patienter med CP

Behandling av Klumpfot (Peva)

Gipsbehandling Det nyfödda barnet följs av teamet från första levnadsveckan fram till skolåldern. I samband med första läkarbesöket informerar vi om kommande behandling och inleder korrigering av foten och seriegipsning med plastgips. Vid 5 -8 veckors ålder utförs akillestenotomi i 90% av fallen för att häva spetsfots-ställnigen. Gipsbehandlingen pågår totalt under 12 veckor.

Ortoser Ortopedingenjörer förser därefter barnet med ortoser. Målet med ortosbehandling är att bibehålla resultatet av korregering och gipsning, hindra recidiv och erhålla ett så normalt rörelseomfång som möjligt. Först används hög ortos i ca. 20 h/dygn i upp till 9 månaders ålder, därefter endast nattortos. De flesta barn kan använda vanliga skor vid gång debut.

Kirurgi Vid 4 -månaderskontrollen sker en bedömning hos läkare om klumpfotskirurgi är indicerad eller ej. Endast ca. 3% av barnen behöver denna omfattande kirurgi. Huvuddelen av barnen fortsätter med konservativ terapi enligt behandlingsprogrammet. Kompletterande mindre kirurgi kan behöva utföras på vissa barn 12% under uppväxtåren.

Sjukgymnasten följer upp barnet mellan läkarbeöken. Röntgen av fötterna utförs vid 4 års ålder och en objektiv bedömning av gångmönstret genomförs vid 4år och 7år med 3 -D gånganalys.

Sammanfattningsvis har seriegipsning och korregering enligt modern klumpfotsbehandling (Ponsetti) med efterföljande ortosbehandling givit mycket bra resultat och minskat recidivfrekvensen källa: Astrid Lindgrens Barnsjukhus

ATT GIPSA PATIENTER MED CEREBRAL PARES

Precis som med vilken patient som helst så är det storleken på extremiteten och hur gipset ska användas som avgör hur mycket gipsförband och vilken sorts gipsförband som behövs. Men patienter med cerebral pares är ofta väldigt spastiska eller över motoriska och då kan det behövas ett extra starkt gipsförband.

Material Plast eller syntetförband kan vara ett bra alternativ till dessa patienter. Dom här materialen har en bra hållfasthet, är inte så tunga att bära och torkar snabbt efter applicering. Man ska tänka på att var noga med polstringen, punkt polstra vid benutskott och se till att det är mjuka kanter på förbandet.

Information Det är viktigt med tydlig information, både muntlig och skriftlig. Om patienten har svårt att kommunicera är det viktigt att informera anhöriga/vårdare. Man ska var observant på tecken från patienter som inte kan tala om att det är något som inte stämmer. Man ska titta på delarna som inte är ingipsade att dom har fin färg och inte är alldeles för svullna. Om patienten är väldigt spastisk och får väldigt ont av gipsförbandet bör man ta av gipset och försöka göra om. Det är viktigt att alltid höra av sig om det är något som inte är bra.

Hjälpmedel Man ska även tänka på att det kan behövas hjälpmedel. Patienten kanske behöver rullstol eller ändra tillbehör till den rullstol som redan finns. Man kanske behöver dusch hjälpmedel eller något annat som underlättar för en patient som gipsbehandlas. Källa: Dr M. Andersson US Linköping www. gipsteknik. com

Ett Patientfall

En tjej född -92 med Cerebral Pares. Kan gå med levande stöd. Har opererat tonus i hö underarm med syfte att häva den kraftigt pronerade armen och få den mer supinerad. Detta görs med att man klyver muskeln och botox behandling samt serie-gipsning i 6 v + efterföljande sjukgymnastik. Pat. kommer till handkirurgens mottagning för avgipsning efter seriegipsning, resultatet ser ut att vara gott. Pat är hemmahörande i Kristianstadsregionen

Källa: Astrid Lindgrens Barnsjukhus Dr. M. Andersson U S Lindköping www. gipsteknik. com

Tack för oss Jennie Christer Eva Ulrika