Cellen Cellmembran In och uttransport Mitokondrie Cellens kraftverk

Cellen Cellmembran In- och uttransport Mitokondrie Cellens kraftverk Kemisk energi och värme frigörs. ER Cellkärna DNA lagras Cytoplasma Fett, protein och kolhydrater bryts ner. Fyller ut cellen.

Cellen • Varje cell innehåller information om hur vi ser ut. Informationen = gener (arvsanlag) • Generna finns i cellkärnan, där de är fördelade på kromosomer, med 46 kromosomer i varje cell.

Gregor Mendel • Var en munk som experimenterade med ärtplantor. • Han korsade dem och försökte förstå hur de olika egenskaperna ärvdes. • Han förstod snart att vissa egenskaper är dominanta och vissa recessiva.

Egenskaper • Kan vara ett resultat av arv eller miljö. • Ögonfärg, hårfärg, längd, hudfärg är ett resultat av arv • Men hur man är kan vara ett resultat av miljön.

• Människan förökar sig med könsceller, han och honceller (ägg + spermier) • Varje könscell innehåller 23 kromosomer, efter befruktning innehåller varje cell 46 kromosomer.

• De 46 kromosomerna bildar 23 par, varje par består av en kromosom från modern och en från fadern.

DNA-livets molekyl • Varje kromosom innehåller en DNA molekyl. • En gen är en del av DNA-spiralen i en cell. • Generna består av fyra olika kvävebaser. A, T, C och G som bildar par. AT och CG. Adenin, Thymin, Cytosin, Guanin,

DNA-livets molekyl • Ordningsföljden utgör generna • Vid varje celldelning kopieras DNA. • En mutation sker när DNA förändras och bildar en ny variant.

Mitos, vanlig celldelning • Vid mitos bildas två likadana celler. • Varje kromosom delas på längden vilket ger två nya kromosomer (DNA-molekyler). • De två nya kromosomerna hamnar i en ny cell.

Meios – reduktionsdelning (könsceller) • Antalet kromosomer halveras, en könscell innehåller 23 kromosomer. • Vid befruktning förenas äggets och spermiens kromosomer och bildar barnets nya DNA.

• Människan förökar sig med könsceller, han och honceller (ägg + spermier) • Varje könscell innehåller 23 kromosomer, efter befruktning innehåller varje cell 46 kromosomer.

• De 46 kromosomerna bildar 23 par, varje par består av en kromosom från modern och en från fadern.

DNA-livets molekyl • Varje kromosom innehåller en DNA molekyl. • En gen är en del av DNA-spiralen i en cell. • Generna består av fyra olika kvävebaser. A, T, C och G som bildar par. AT och CG. Adenin, Thymin, Cytosin, Guanin,

DNA-livets molekyl • Ordningsföljden utgör generna • Vid varje celldelning kopieras DNA. • En mutation sker när DNA förändras och bildar en ny variant.

Mitos, vanlig celldelning • Vid mitos bildas två likadana celler. • Varje kromosom delas på längden vilket ger två nya kromosomer (DNA-molekyler). • De två nya kromosomerna hamnar i en ny cell.

Meios – reduktionsdelning (könsceller) • Antalet kromosomer halveras, en könscell innehåller 23 kromosomer. • Vid befruktning förenas äggets och spermiens kromosomer och bildar barnets nya DNA.

Hur anlag ärvs, de genetiska lagarna. • Vi har arvsanlag från båda föräldrarna • Homozygot = kromosomparet innehåller två lika anlag. Homo = lika • Heterozygot = kromosomparet innehåller två olika anlag. Hetero = olika • Dominanta anlag t ex brun ögonfärg (stor bokstav). • Recessivt anlag t ex blå ögonfärg (liten bokstav). • Det räcker med ett dominant anlag för att det ska slå igenom. • Det krävs två recessiva anlag för att det ska slå igenom.

Arv och miljö • När vi tittar egenskaper beror de både på vårt arv från våra föräldrar och på miljön vi växt upp i. • Enäggstvillingar har ärvt samma gener från sina föräldrar vilket gör dem mycket lika. • De egenskaper som är olika hos enäggstvillingar har framkallats av miljön.

Arv och miljö • Samma sak gäller med växter, där miljön runt om kring spelar stor roll för växtens egenskaper och utseende. • Genom att undersöka egenskaper hos adopterade barn kan man komma underfund med om en egenskap beror på arv eller miljö. Man kan också undersöka enäggstvillingar som vuxit upp i olika familjer och jämföra med enäggstvillingar som vuxit upp i samma miljö.

Nedärvning av ögonfärg

Könsbundet arv • De arvsanlag som bestämmer könet hos människan finns i ett av de 23 kromosomparen. (Könskromosomen) • Alla ägg innehåller en X kromosom. • Spermier kan innehålla antingen X eller Y. Människans kön bestäms av vilken typ av spermie som befruktar ägget. • Mannens könskromosomer i hans celler är XY • Kvinnans XX