Cancerrelaterad smrta Professor Peter Strang Karolinska Institutet SSH

Cancerrelaterad smärta Professor Peter Strang Karolinska Institutet SSH och Ra. H Professor Peter Strang

Hur vanligt är smärta vid cancer? n n Vid diagnostillfället: 10 -40%, ofta lätt smärta Botbar cancer under behandling: n n n Spridd cancer under tumörspecifik behandling n n n Cirka 20 -50%, delvis behandlingsrelaterat Ofta lätt- måttlig smärta Cirka 20 -70% (beror på cancerform) Ofta måttlig (-- svår) smärta Palliativ vård – döendefasen n n 70 -- >90% är opioidkrävande (morfinpreparat) Måttlig– svår -- mycket svår Professor Peter Strang

Hur många kan göras smärtfria? n Även vid de svåraste fallen kan >90% göras smärtfria/nästan smärtfria n n n ”Alltid” i vila Många gånger även vid rörelser Bara cirka 50% får denna hjälp i sjukvården i stort Situationen är likartad i västvärlden Behandlingen misslyckas om man inte beaktar att n n 80% har två eller flera olika smärttyper Inte ens morfin fungerar alltid – det behövs annat Professor Peter Strang

Smärttyper, exempel på problem n ”Vanlig” (nociceptiv) smärta: n Molvärk – paracetamol, morfinpreparat n Rörelseutlöst inflammatorisk smärta: anti-inflammatoriska medel, kortison, strålbehandling, ortopedi kan krävas n n Buksmärtor: molvärk eller kolik? Kräver olika behandling! Nervsmärtor: svarar ibland inte alls på morfin!! Professor Peter Strang

Var finns cancerpatienterna? n Botbar cancer (tidig behandlingsfas) n n Spridd cancer (sen behandlingsfas) n n Oftast på specialistkliniken (onkologen, kirurgen, ÖNH, lungkliniken, gyn osv) Ofta onkologklinik Palliativ vård / döendefasen n Specialiserad palliativ enhet n Kommunens särskilda boenden n Ytterst sällan i det egna hemmet med primärvård Professor Peter Strang

Döendefasen n Avancerad (palliativ) hemsjukvård (ASIH, SAH, PAH) n n n Palliativ slutenvård (vårdplatser, ”hospice”) n n Cirka 25 enheter inom SLL / > 900 platser i hemmet Dygnet-runt vård Alltid kompetent läkare i teamet Klarar ”allt” i hemmet utom röntgen och kirurgi Sviktplatser och förutsättning för ASIH När problemen är komplexa och hemmet inte är ett val Fr. a. av psykosociala skäl (anhöriga sviktar) Kommunens särskilda boenden n Vid stillsam sjukdom, trots döendefas Äldre patienter Smärtkompetensen ofta bristfällig Professor Peter Strang

Utbildning n n Läkarutb: Idag mindre än 1 dags katedral undervisning om klinisk smärtbehandling Sjuksköterskeutb: betydligt bättre Fortbildning: ibland för sjuksköterskor, sällan/ aldrig för läkare Redskap finns: n n n Personella resurser på palliativa enheter, smärtenh. Designade smärtbasutbildningar (”Smärtgräns 2000”) Läromedel (Strang: Cancerrelaterad smärta 2003) Professor Peter Strang

Tillräckligt med vårdplatser n Döendet kan inte ”planeras” n 100% beläggning på en palliativ enhet innebär att vissa köar n Normala svängningar förekommer n Vintertid 1 -2 veckors kö till palliativ vård n Cirka 20% hinner dö i kön – på fel vårdnivå n På sommaren ibland 4 veckor, eller att enheter överhuvudtaget inte tar nya pat. n Pat. blir kvar på högspecialiserade platser Professor Peter Strang

Vad kan beställarna göra? n Kräva att rutiner finns och redovisas n n Finns vårdprogram som revideras årligen? Finns tillgång till smärt/palliativ konsult? Finns plan för smärtfortbildning? Kräva nyckeltal n n n Andel smärtfria/nästan smärtfria (VAS 0 -2) Medelsmärta Andel med smärta VAS <4 Hur många i personalen har smärtutbildning? Antal smärtombud på enheten? Professor Peter Strang

Smärt/palliativt problem inom SLL n n n Slutenvårdsplatser finns ofta på geriatriska kliniker med åldersgräns på 65 år Vem skall ta hand om yngre döende cancerpatienter, dvs under 65 år? ? Finns det/skall det finnas någon ”motor” som fungerar som palliativt kompetenscentrum inom SLL? Professor Peter Strang