Buddhism by Nancy Schuster Barnes I Women in

Buddhism by Nancy Schuster Barnes I Women in World Religions, p. 105 -133.

Kvinnor i tidig indisk buddhism c: a 525 -100 f. v. t. • Egentlige var buddhismen ganska jämlik från början. Samma undervisning gavs av Buddha till alla. • Buddha grundade en munk- och en nunneorden. • Nunnor i den tidiga sanghan: I Buddhas regler för nunneorden ingick 8 extra regler för nunnorna som gjorde att de var i en underordnad position i förhållande till munkarna. • Sanghan skulle bli försvagad enligt Buddha därför att kvinnor tilläts bli nunnor. Annars ansåg han att kvinnor kan nå arhat-skap, alltså nå nirvana. • Ändå var det så att munkarna hade all makt och kontroll över sanghan.

Forts. • Lekmännen : Kvinnor bland lekmännen var ofta mer aktiva än männen i att stödja sanghan. Det fanns ingen direkt skillnad i undervisningen till män och kvinnor. • Buddhismen har alltid varit en religion där man avsäger sig ”världen”. • Det finns få tidiga texter som talar om kvinnan som hatad eller föraktad. En syn som finns är att kvinnorna anses mer involverade i den världsliga existensen därför att de producerar och sköter om livet. • Schuster Barnes betvivlar att buddhismen ska betraktas som antifeministisk bara därför att man värdesätter asketism högt, vilket är en åsikt som många forskare har

Tidig Mahayanabuddhism (c: a 100 f. v. t. – 400 e. v. t. • I Mahayana menas att alla, inklusive kvinnor, har möjlighet att nå nirvana. • En Buddha är enligt traditionen alltid en man. I Kina har man dock funnit texter där Gautama Buddha skulle ha varit kvinna i några tidigare liv. • Det finns kvinnliga bodhisattvas. • Kvinnor är kvinnor därför att de inte har avancerat så långt på upplysningsvägen. • I Prajñaparamitatexterna framhålls att alla karakteristika är illusoriska, så det är inte så väsentligt med manligt och kvinnligt.

Forts. • Under denna tid, ett par hundra år omkring år 0 åt båda håll så utvecklades den teistiska hinduismen i epos som Mahabharata. Detta påverkade buddhismen att börja se Buddha som en gud. • Det finns en historia i Lotussutran där en flicka ändrar kön till en manlig bodhisattva. I en annan Mahayana-text ändrar en annan flicka kön, men säger att könet inte har betydelse och man kan uppnå befrielse som man eller kvinna. • Det finns kvinnliga bodhisattvas och kvinnliga buddhas. • Prajñaparamita deifieras till en gudomlig varelse som personifierar perfekt vishet och är kvinnlig.

Mahayana och Vajrayanabuddhismen utanför Indien (efter c: a 400 e. v. t. ) • En nunneorden etablerades i Kina på 300 -talet e. v. t. och har överlevt till våra dagar. Det finns fortfarande nunnor i Taiwan och Kina. • Nunnorna har kunnat fungera som ideal för kvinnor med oberoende och personligt ansvar. • Det har hela tiden funnits lärda nunnor som även skrivit böcker. • Från omkr. år 0 har de buddhistiska texterna översatts till kinesiska. • Tientai-skolan (500 -t. ) hävdade att kvinnor kan nå upplysningen.

Forts. Kina och Vajrayana i Indien och Tibet. • Chanskolan uppstod på 500 -talet. Den betonar disciplinerad, intensiv meditation under en guru. • I Chanbuddhismen kan en kvinna bli en buddha och en religiös lärare. • I Vajrayana lärs det att man kan nå buddhaskap under ett liv med de tantriska metoderna. • Vajrayana uppkom i norra Indien omkring 400 e. v. t. och försvann sedan på 1200 -talet. • I Vajrayana finns ett stort antal kvinnliga gurus. • Det finns en dualism i tantrismen mellan manligt och kvinnligt som uttrycker en större acceptans för kvinnliga yogier, lamor etc. Målet är att ena motsatserna.

Vem bestämmer traditionen? • Varför har inte kvinnor skrivit om sin roll i buddhismens historia? • En del har skrivits. I Kina skrev Bao Chang om de första kinesiska nunnorna. • Kvinnor i Tibet skrev ibland, bl a Yeshe Tshogyal som skrev Padmasambhava’s biografi. • Förf. anmärker på att det troligen är mycket mer som är gjort av kvinnor i buddhismen än som har framkommit idag.

Slutsatser • Det problem som möter kvinnor i buddhismen är att få mera auktoritativa positioner inom buddhismen. Inom Chan och Vajrayana har det funnits vissa möjligheter för kvinnor att nå högre positioner, men generellt så dominerar männen i den buddhistiska världen. • Omkring år 0 fanns det en diskussion om huruvida kvinnor är karmiskt underlägsna män, men dessa argument har tillbakavisats i senare Mahayana och Vajrayana-buddhism. • Det finns i dessa läror ett antal kvinnliga bodhisattvas och framstående religiösa lärare, men de är ändå en minoritet. • Inom politiken har buddhismen i Kina kunnat användas för att legitimera kvinnliga härskare. • Buddhismen har som rörelse annars engagerat sig ganska lite för sociala frågor i samhället och därmed också för kvinnofrågan.