Bremer Almqvist etc Frelsning Tim Berndtsson Uppsala Universitet

Bremer & Almqvist etc. Föreläsning Tim Berndtsson, Uppsala Universitet Bild: Porträtt av Fredrika Bremer av Olof Södermark (1843),

Författarförsörjning 1700 1. Aristokrater: Ex. Gustaf Philipp Creutz, Gustaf Fredrik Gyllenborg och Johan Gabriel Oxenstierna. Dessa var alla grevar och höga statsmän (Diplomat, kansliråd, statsråd etc. ) och ledamöter i Vetenskapsakademien och/eller Svenska akademien. Diktande som ärofull sidosyssla. 2. Författare i ämbetet / Mecenatförfattare. Olof Dalin (Kanslist, rikshistoriograf, kunglig informator); Carl Michael Bellman (sekreterare på nummerlotteriet) och Erik Johan Stagnelius (extraordinarie kanslist i ecklesiastikexpeditionen). Diktandet som meritering inom statsapparaten. . Se: Bo-Bennnich Björkman, Författaren i ämbetet (1970). Här bör även de kvinnliga författare, vilka inte tilldelades formell stattjänst, inräknas ex. Hedvig Charlotta Nordenflycht (understödd av drottning Lovisa Ulrika). 3. Kyrkliga/akademiska författare. Ex. P. D. A. Atterbom (professor i estetik), E. G. Geijer (professor i historia), Esaias Tegnér (biskop, professor i grekiska), och J. O Wallin (ärkebiskop) räknas. Diktande som bisyssla. .

1800 -talets dagspress I framförallt Storbritannien hade det funnits dagspress redan under 1700 -talets första hälft. I Sverige fanns förvisso ett flertal tidningar under 1700 -talet (Post- och Inrikes tidningar senare: Stockholms-Posten, Dagligt allehanda och Extra-Posten) men dessa utgavs i regel veckovis och bestod till hög del av offentliga kungörelser och användargenererat material (dvs. essäer, debattartiklar, insändare, och annonseringar). Aftonbladet, grundad 1830 av Lars Johan Hierta. Sveriges första dagliga tidning med fokus på nyhetspublicering skriven av en delvis fast journaliststab. Ideologiskt liberal.

Almqvist – den första yrkesförfattaren? Almqvist 1835, målning Carl Peter Mazer

Den unge Almqvist – Urtypen för romantiker. • Född i det bildade borgerskapet. • Drivande medlem i nationalistisk-kristna Manhemska förbundet (1816) • Djupa studier i mytisk (främst Swedenborg) • Publicerar starkt symboliska litterära texter i romantiska tidskrifter i Uppsala (Opoetisk Calender för Poetiskt Folk, Hermes) • Amorina (1822) Högromantisk intrig (motsatsernas möte himmelskt –demoniskt) med mängd av skräckromantiska element. • Romantiken som ”livstilsprojekt” – Almqvists idealistiska försök att bli egenförsörjande bonde i Värmland (1824 -26)

Törnrosens bok, en serie hopfogade skrifter: romaner, noveller, dikter, essäer, politiska skrifter etc. , sammanbundna inom ramen för en fiktion. (jmf. Balzacs La Comédie humaine) Duodesupplagan, 14 vol. (1833 -1851) Imperialoktavupplagan, 3 vol. (1839 -1850 Törnrosens bok inringas av en ramberättelse som framställer de enskilda delarna som berättelser för ett sällskap, vilkas enskildheter dock genomsyras av inre tema. . Ur Jagtslottet : ” Jag menar, att ett antal berättelser kunna stå i ett inre, verkligt och lefvande sammanhang med hvarann, utan att alltid behöfva framstå efter hvarandra […]. Därföre skulle en person kunna berätta för Herr Hugo hela verldens historier ifrån begynnelsen till slut, på ett sätt, att alla framställningarna tillsammans utgjorde en enda lefvande gestalt, ett organiskt Helt, utan att de historierne ändock komme efter hvarann uti kronologisk ordning. ” (C. J. L. Almqvist, Jagtslottet [1833] i Samlade Verk 5, s. 27)

Den liberale journalisten Almqvist Förutom författandet av Törnrosens bok var Almqvist mångsysslare: rektor, författare av läroböcker, prästvigd 1836… Andra hälften av 1830 -talet: Estetisk övergång mot det realistiska hållet. Mot slutet av 1830 -talet blir Almqvist allt mer inblandad i journalistiken. Han är fr. o. m. 1839 fast skribent och kulturjournalistisk ledstjärna på Hiertas Aftonbladet. Stark brytning med det konservativ-romantiska lägret. Gustaf Wahlbom, Satir av Almqvist (t. v. ) och Hierta (t. h) i Folkets röst, 38, 1751 C. J. L Almqvist 1843, (ur Nordstjernan)

Det går an-striden Almqvist kortroman Det går an (1839) skrevs som liberalt inlägg i samtidsdebatten och behandlade frågan om samboförhållande utan äktenskap. Resulterade i kampanj av motskrifter mot Almqvist. Följdskrifter till Almqvists Det går an: August Blanche, Sara Widebeck: en tafla ur lifvet. (Stockholm 1840) Vilhelm Fredrik Palmblad, Törnrosens bok, nemligen den äkta och veritabla. (Uppsala 1840) Malla Montgomery Silfverstolpe, ”Månne det går an? : fortsättning af ’Det går an’. ” (Uppsala 1840) Wilhelmina Stålberg, Eva Widebeck, eller Det går aldrig an (Stockholm, 1840) Johan Vilhelm Snellman, Det går an: En tafla ur lifvet : fortsättning. (Stockholm, 1840) Sophie von Knorring, "Så går det", i Skizzer (Stockholm, 1841), Carolina von Platen, Evelina Reder. Också en tafla ur lifvet (1841). [Villhelm Frederik Plamblad] Slängkyss åt Törnrosens boks och nutidens förnämsta svenska författarinnors snille (Linköping, 1841) Se vidare: Karl Warburg, Det går an". dess litteraturhistoriska förutsättningar : striden om dess tendens (1908)

Almqvist – slutet Efter ”Det går an-striden” är Almqvist delvis skandaliserad. Blir under 1840 -talet helt genom beroende av journalistik och bokmarknad. Skriver underhållningslitteratur i stora volymer ex. äventyrsromanen Gabrièle Mimanso (1841 -42) och folklivsskildringen Tre fruar från Småland (1842 -43). Ekonomiska besvär. Anklagelser om giftmordsförsök på procentare 1851. Landsflykt: New York, Philadelphia, Bremen (dör där 1866). Skriver Om Swenska rim. Misskänd under resten av 1800 -talet. Rehabiliteras under 1900 -talet och blir (åter)erkänd som romantiskt geni och litterär gigant.

Fredrika Bremer – inledande framgångar Född 1801 i finlandssvensk högreståndssläkt. Flyttar 1805 till Årsta slott (Haninge). Debuterar 1828 med novellsamlingen Teckningar utur hvardagslifvet på Palmblads förlag i Uppsala. Ett samtidsskildrande verk med ett övergripande idealiserande (romantisk) tendens. Släpps i stor upplaga (700 volymer) och blir omdelbar succé, bland kritiker såväl som läsare.

Familjen H*** Med romanen Familjen H** (från Teckningar utur hvardagslifvet vol. 2 & 3; 1830 -31) så befästs Bremers ställning. Familjeroman. (En av de tre genrer – familjeroman, historieroman, sensationsroman – som dominerande bokmarkanden. ) Den unga generationens försök att finna rätt vg till äktenskap. Visst mörker och fördold kritik men med försonande slut och sedlig tendens. Martina von Schwerin: ” ”Famillien H: Synes mig sätta rätta stämpeln på Mlle Brehmers ursprungliga talent. Der är hon fin, skämtande, qvick, tydande mennisko hjertats irrningar med det bildade förståndets klara blick och samhällslifvets alldagliga löjligheter och olägenheter med den ädlare känslans öfverseende omdöme [. . . ]. ”

Bremer blir ”känd” – förlagsbyte och vändning mot det liberala Bremers författarskap till Teckningar… blir allmänt känt genom att henes författarskap taktiskt avslöjas till centrala gestalter i 1830 -talets kultursammanhang (Carl Michael Franzen, Carl Gustaf Brinkman, Malla Silfverstolpe) Bremer byter (romantisk-konservativa) Palmblads förlag mot liberale publicisten Lars Johan Hiertas förlag. Släpper den mer realistiska och mer uttryckligt feministiska Presidentens döttrar 1833 (med fortsättningen Nina 1835).

Grannarne: Internationell export Grannarne, 1838 är en familjeroman med äventyrsintrig. Blir internationell succé (6 översättningar och runt 50 utländska utgåvor under 1800 -talet). I synnerhet populär i England och USA. Var under 1800 -talet Bremers mest lästa och närmast entydigt uppskattade verk. Påverkar flera av de engelska realisterna. Elisabeth Gaskell i biografin om Charlotte Brontë: ”She [CB] also said that, when she read the ’Neighbours’, she thought every one would fancy that she must have taken her conception of Jane Eyre’s character from that of ’Francesca’, the narrator of Miss Bremer’s story. ”

Bremer som intellektuell på den (inter)nationella scenen Under 1840 - och 50 -talet verkade Bremer som debatterande intellektuell på den nationella och internationella scenen. Ideellt arbete med kvinnoförbund, liksom filantropiskt och pacifistiskt arbete som bedrevs genom dessa. Politiska upprop som ex. ”Till Sverges qvinnor” (Aftonbladet, 1843) ”Inivtiation to a Peace Alliance” (The Times, 1854) Idéromanen Hertha (1856), ett inlägg i frågan om ogifta kvinnors behov av myndighet. ”Jag har för mycket smekt och lekt, och undvikit att stöta och såra” skrev Bremer. Hertha ett verk som ”neppeligen väntar nåd af någon svensk man. ”

Bremers reseskildringar: Hemmen i den nya världen. En dagbok i brev, skrivna under tvenne års resor i Norra Amerika och på Cuba, 1853– 1854 (”objektiv” skildring av Amerika och modernitetens framväxt). Livet i Gamla Världen. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland, 1860– 1862 (mer ”introspektiv” resa, religion och andlighet i centrum). Fredeika Bremer år 1863

Sammanfattning Almqvist och Bremer kan bägge ses som representanter för en ny typ av författare. De som levde heltid av att skriva, och som – inte minst genom dagspressen – fungerade som nationella kändisar och intellektuella auktoriteter; vars skrifter även större folklager gärna försökte få kunskap kring, ett förhållande till och kanske framförallt: ville ha en åsikt om. Uppvisar olika kurvor: Almqvists snabba uppgång (1820 -tal) och hastiga fall (1839); Bremers stadigt stigande etablering med peak under 1840 och 50 -talet. Om Almqvist väl i någon mån fortsatte en manlig romantisk geniförfattarmyt, och har blivit en symbol för en sådan, så kan Bremergestaltens symboliska inflytande sägas vara att hennes exempel öppnade en väg att slå in på för ett flertal andra kvinnliga berättare som kom att bli ledande på 1800 -talets svenska bokmarkand, såsom Sophie von Knorring och Emilie Flygare-Carlén.

Tips för vidare läsning Almqvist Burman, Anders, Politik i sak. C. J. L. Almqvists samhällstänkande 1839 – 1851, (Stockholm, 2005) Bremer Burman, Carina, Bremer. En biografi, (Stockholm, 2001) Hermansson, Gunilla, Att fortælle verden. En studie i C. J. L. Holm, Birgitta, Fredrika Bremer och den Almqvists Törnrosens bok, (Köpenhamn 2006) borgerliga romanens födelse(Stockholm, 1981) Romberg, Bertil, Carl Jonas Love Almqvist: liv och verk Linnér, Sture, Fredrika Bremer i Grekland, (Stockholm, 1993) (Stockholm, 1965) Svedjedal, Johan, Almqvist - berättaren på bokmarknaden. Berättartekniska och litteratursociologiska studier i C. J. L. Mig törstar. Studier i Fredrika Bremers spår, red. Birgitta Ahlmo-Nilsson och Åsa Arping Almqvists prosafiktion kring 1840, (Uppsala, 1987) (Stockholm, 2001) Svedjedal, Johan, Kärleken är. Carl Jonas Love Almqvists Wieselgren, Greta, Fredrika Bremer och författarliv 1793 -1833; Rosor, törnen. Carl Jonas Love verkligheten: romanen Herthas tillblivelse, Almqvists författarliv 1833 -1840; Frihetens rena sak. arl Jonas Love Almqvists författarliv 1841 -1866; (Stockholm, Norstedt, Stockholm, 1978 2007, 2008, 2009) Om tiden Viklund, John, Ett vidunder i sitt sekel. Retoriska studier i C. J. L. Almqvists kritiska prosa 1815– 1851, (Hedemora, 2004) Holmberg, Claes-Göran, Rydén, Per & Oscarsson, Ingemar, En svensk presshistoria, (Solna, 1983) Westman, Berg, Karin, C J L Almqvists kvinnouppfattning, (Uppsala, 1962) Svanberg, Victor, Medelklassrealism, (Uppsala, 1980 [19944 -46)]