Bra att veta om hot vld och krnkning

Bra att veta om hot, våld och kränkning i korthet. Om du eller någon av dina kollegor blir utsatta för hot eller våld på din skola, förskola eller fritidshem - måste ni agera rätt. Det är lätt att bli chockad och antingen överreagera eller avfärda situationen, så ta stöd i andra och följ några enkla steg.

Omedelbart Kontakta chefen eller någon annan representant för arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att säkra situationen och se till att rutiner som finns upprättade följs. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla till Försäkringskassan/Arbetsmiljöverket, på www. anmalarbetsskada. se Ta kontakt med skyddsombudet. Skyddsombudet kan följa upp och se till att allt löper rätt. Dokumentera händelseförloppet. Skriv själv, fota. Notera vilka som är närvarande. Det är också bra om andra gör noteringar. Ta kontakt med vården.

Samma dag Överväga polisanmälan om inte arbetsgivaren har polisanmält. Om barn/elever varit inblandade ska en orosanmälan övervägas. Anmäla händelsen som arbetsskada till AFA-försäkring.

Inom en vecka Kontakta Lärarförbundets målsägandeservice vid brott. Se till att få en kontakt inom företagshälsovården som vet vad som har hänt. Återkoppla till arbetsgivaren och följ upp att anmälningar och liknande är gjorda.

Om det inte är dig själv det gäller Sätt fokus på den drabbade personen och var behjälplig samt visa ditt stöd. Byt plats! Ta med den drabbade till en annan, lugn miljö. Beröring och omtanke lättar på stress – till exempel en hand på axeln, något att dricka. Låt den drabbade prata. Lyssna och hjälp eventuellt till att sortera. Hjälp till att gå igenom punkterna ovan. Låt den drabbade prata. Notera dina egna observationer.

Skriv ner händelseförloppet Det kan i efterhand vara svårt att komma ihåg ett händelseförlopp. Därför är det också viktigt att du så snart som möjligt skriver ner vad som hänt med egna ord, och att du får andra att dokumentera. Att ha berättat och skrivit ned det inträffade är också viktigt om ditt eget agerande om en incident ifrågasätts av arbetsgivaren eller myndighet. Hur arbetsmiljön är beskaffad kan t. ex. påverka hur ditt ansvar för en uppkommen situation ska bedömas (arbetsrättsligt, straffrättsligt samt i fråga om varning och återkallelse av legitimation enligt skollagen). Det kan också behövas om det blir aktuellt att utnyttja arbetsskadeförsäkringen.

Viktigt med vårdkontakt tidigt Vårdkontakten är viktig för att du ska få bästa behandling för eventuella reaktioner även om de kommer senare. Det är också viktigt att vårdkontakten sker tidigt om du skulle bli sjukskriven och skadan blir ett försäkringsärende. Företagshälsovården kan tillhandahålla samtalsstöd och hjälpa till med anpassningar i arbetet.

Att göra en orosanmälan Orosanmälan är i första hand till för att barnet/eleven blir väl omhändertagen om det utsätts för kränkande behandling eller vid misstanke om att barnet far illa. Men det är också viktigt att göra den för att uppfylla din anmälningsskydlighet. Se skollagen (se 6 kap. 10 § skollagen och 14 kap 1 § socialtjänstlagen). 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn 1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

För att få ersättning Anmälan till Arbetsmiljöverket, försäkringskassan och AFA-försäkring handlar i första hand om din rätt till ersättning om din arbetsförmåga påverkas, men uppgifterna används också för att hindra att liknande situationer uppstår.

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön På arbetsplatser ska det råda nolltolerans mot hot och våld. Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön. Få en bättre inblick genom att läsa arbetsmiljölagen, 3 kap. 2 a § och arbetsmiljöföreskriften "Våld och hot i arbetsmiljön" (pdf). Händelser med hot och våld ska alltså utredas och dokumenteras av arbetsgivaren. Arbetsgivaren är skyldig att utreda eventuella risker och vidta åtgärder för att komma till rätta med till exempel hot och våld. Det är viktigt att det finns en handlingsplan om hot och våld på arbetsplatsen som alla är väl förtrogna med. Uppkomna skador ska anmälas enligt arbetsmiljölagen 3 kap 3 a §. Mer information om arbetsmiljöarbete och arbetsgivarens ansvar hittar du i föreskrifter och material från Arbetsmiljöverket.

När du gör en polisanmälan Det är inte alla oacceptabla beteenden som är brottsliga. Det finns naturligtvis beteenden som inte är brottsliga, men som ändå inte får förekomma på en arbetsplats. Brottsliga handlingar är angivna i lag. Exempel på brott är misshandel och olaga hot. Vem som helst kan göra en polisanmälan. Denna typ av brott anmäls på telefon 114 14 eller på polisstation. Att göra en polisanmälan innebär att polisen uppmärksammas på en händelse som kan utgöra brott. Det är sedan polis och åklagare som utreder brott. Frågan om en person har begått brott prövas av domstol. Det är alltså inte arbetsgivaren eller den person som blivit utsatt för något som ska göra denna bedömning. Huvudskyddsombud om när polisanmälan ska göras.

Målsägandeservice – om du blivit utsatt för brott Lärarförbundets målsägandeservice innebär att någon av förbundsjuristerna är målsägandebiträde/ombud för dig som utsatts för brott. Du får hjälp och stöd under förundersökning och rättegång. Förbundsjuristen hjälper även dig i skadeståndsfrågor. För att kunna bistå dig på bästa sätt är det viktigt att du så snabbt som möjligt hör av dig till Lärarförbundets medlemsservice som hjälper dig att komma i kontakt med en förbundsjurist. I vissa fall kan staten tillhandahålla ett målsägandebiträde men det gäller enbart vid vissa typer av brott och under vissa förutsättningar. Lärarförbundets målsägandeservice omfattar även de fall då staten inte tillhandahåller ett målsägandebiträde. Det kostar alltså inget att ta hjälp av Lärarförbundet. Vill du ha målsägandeservice är du välkommen att kontakta Lärarförbundets medlemsservice på telefon: 0770 33 03 03 (vardagar).

Tillfällig avstängning En anställd som gjort sig skyldig till en förseelse kan av arbetsgivaren tillfälligt bli "försatt ur tjänstgöring". Detta får inte ske under en längre tid och ska bero på en akut nödsituation för att undvika fara eller för att upprätthålla ordningen på arbetsplatsen. Det kan exempelvis gälla om någon uppträder berusad eller våldsamt och därför kan skickas hem. Arbetsgivaren får då besluta att lönen dras in. Andra skäl till avstängning Också om det finns andra vägande skäl, kan arbetsgivaren stänga av den anställde, men då får inte lönen dras in. Sådana skäl kan till exempel vara svåra samarbetsproblem som innebär en allvarlig störning på verksamheten och som inte gått att lösa. Sjuk? Arbetsgivaren får stänga av en anställd med bibehållen lön för att förhindra smittospridning eller en anställd vars hälsotillstånd är så dåligt att det innebär allvarliga risker. Den anställde kan då bli skyldig att genomgå läkarundersökning och vid behov vård. I avvaktan på eventuellt avsked Du kan också stängas av från arbetet i avvaktan på eventuellt avsked om du bevisligen gjort dig skyldig till eller på sannolika skäl är misstänkt för: svårare fel eller försummelse i arbetet brott som kan medföra fängelse svårare förseelse utanför arbetet I dessa fall kan också lönen dras in. Om förseelsen inte leder till mer än en skriftlig varning eller brottsutredningen inte leder till fällande dom, ska lönen betalas ut i efterhand.