BOLOGNAPROCESSEN vad r det och vad kommer den

BOLOGNAPROCESSEN vad är det och vad kommer den att innebära? Madeleine Rohlin och Kerstin Petersson Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Varför Bologna? Bologna i Emilia-Romagna (norra Italien) Första universitetet i Europa 1088 – latin universitas – helhet, det hela, sammanfattning I Bologna dominerades universitetet av juridik - juristskola

BOLOGNAPROCESSEN ● Initiativ 1998 av Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien ● Bolognaprocessen föds 1999 för att – främja rörlighet – främja anställningsbarhet – främja Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent ● Mellanstatligt samarbete – ej juridiskt bindande ● 45 länder deltar i processen (2005)

Main purposes of higher education • Preparation for life as active citizens in a democratic society • Personal development • Preparation for the labour market • The development and maintenance of a broad, advanced knowledge base A framework for qualification of the European higher education area 2004

Högre utbildning regleras på 5 nivåer • EHEA 45 länder i Bolognasamverkan • Nationellt i Sverige Högskolelag och Högskoleförordningen

Purposes and nature of the framework of qualifications of the EHEA • International transparency • International recognition • International mobility of learners and graduates

Ny struktur för utbildning och examina Utgångspunkter: § Öka rörligheten nationellt och internationellt § Öka tydligheten och jämförbarheten § Öka kvaliteten i utbildningarna § Värna friheten och flexibiliteten i systemet § Värna möjligheterna till livslångt lärande

Högre utbildning regleras på 5 nivåer • EHEA 45 länder i Bolognasamverkan • Nationellt i Sverige Högskolelag- och förordning ● Lärosätesnivå Utbildningsstruktur och kursplanesystem, villkor för examina, stöd för pedagogisk utveckling ● Programnivå Utbildningsstruktur och examensmål ● Kursnivå Kursplaner med mål, genomförande och bedömning av studenternas prestationer

Ny struktur för utbildning och examina § Tre nivåer Grundnivå Avancerad nivå Forskarnivå § Nivåindelning av examina: Generella/konstnärliga/yrkesexamina Utformas enligt samma struktur

Ny struktur för utbildning och examina § Nya examensbeskrivningar Förväntade studieresultat Användbara för kvalitetssäkring och bedömning av kompetens Förväntade studieresultat beskrivs i termer av: - Kunskap och förståelse - Färdighet och förmåga - Värderingsförmåga och förhållningssätt

Ny struktur för utbildning och examina -forts. Nya examensbeskrivningar Förväntade studieresultat Användbara för kvalitetssäkring och bedömning av kompetens Förväntade studieresultat beskrivs i termer av: - Kunskap och förståelse - Färdighet och förmåga - Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivåbestämning av och mål för kurser Förväntade studieresultat för en kurs beskrivs på motsvarande sätt

Ny struktur för utbildning och examina forts. § Exakt poängomfattning på examina § Självständigt arbete för samtliga examina § Poäng enligt ECTS-systemet - 60 högskolepoäng/läsår

Examensstruktur Generella examina: Grundnivå Högskoleexamen 120 högskolepoäng Kandidatexamen 180 högskolepoäng Avancerad nivå Magisterexamen Masterexamen 60 högskolepoäng 120 högskolepoäng

Masterexamen och magisterexamen § Ny masterexamen på avancerad nivå - Två års utbildning efter en treårig examen på grundnivå - Tillgodoräknande i forskarutbildningen - 30 högskolepoäng självständigt arbete - Initialt vid universitet och högskolor med vetenskapsområde, övriga högskolor efter prövning § Magisterexamen – ett år på avancerad nivå efter en treårig examen på grundnivå

Examensstruktur forts. Yrkesexamina: Grundnivå Avancerad nivå Principer för yrkesexamina: - Utbildning som leder till reglerat yrke - Vissa andra skäl - Vissa yrkesexamina utgår och ersätts av generella alt. konstnärliga examina

Examensstruktur forts. Examina på forskarnivå: Licentiatexamen 120 högskolepoäng Doktorsexamen 240 högskolepoäng

Stöd till samverkan Myndigheten för nätverk och samarbete (NSHU) ska stödja samordning och erfarenhetsutbyte avseende: - utvecklingsarbete inför en ny utbildningsoch examensstruktur - pedagogisk utveckling

Vad innebär Bolognaprocessen för odontologiska utbildningar?

Gemensamma struktur för högre utbildning Nivåindelningar • Grundnivå – Examensbenämningar 3 år • Avancerad nivå – 2 år • Forskarnivå > 3 år • Högskoleexamen 2 år • Kandidatexamen 3 år • Magisterexamen 3+1år • Masterexamen 3+2 år • Doktorsexamen 3+(1)2+(4)3 år

Gemensamma struktur för högre utbildning Införandet av ett gemensamt poängsystem European Credit Transfer System (ECTS) Från 1 juli 2007 är 1 p = 1, 5 hp 1 termins (20 veckors) studier = 30 hp

Gemensamma struktur för högre utbildning Målbeskrivningar av alla utbildningar och kurser uttryckta i lärandemål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt

Vad innebär Bolognaprocessen för odontologiska utbildningar? • Grundnivå – Tandhygienistutbildningen – Tandteknikerutbildningen • Avancerad nivå – Tandläkarutbildningen • Forskarnivå

Vad innebär Bolognaprocessen för odontologiska utbildningar? Generella examina Yrkesexamina • • Högskoleexamen (2 år) Kandidatexamen (3 år) • • Tandhygienistexamen Tandteknikerexamen • • Magisterexamen (3+1år) Masterexamen (3+2 år) • Tandläkarexamen • Doktorsexamen (3+2+3 år ? )

Hur kan en yrkesexamen motsvara en generell examen? För att en generell examen skall kunna kopplas till en yrkesexamen krävs vetenskaplig kompetens Denna uppnås huvudsakligen genom att göra ett självständigt vetenskapligt arbete

Vad innebär Bolognaprocessen för odontologiska utbildningar? Högskoleexamen Tandhygienistexamen Kandidatexamen Tandhygienistexamen med ett påbyggnadsår Tandteknikerexamen Tandläkarutbildningen på grundnivå Magisterexamen Tandteknikerexamen + 1 år Tandhygienist kand examen + 1år Masterexamen Tandläkarexamen Masterkurs: Biofilms in health care and the environment

Nätverket för odontologi - Bolognaprocessen Vi diskuterar hur vi förhåller oss till Bolognaprocessen vid de olika utbildningsenheterna

Nätverket för odontologi - Bolognaprocessen • Vad krävs för att få ut en masterexamen i samband med tandläkarexamen? • Vilket värde är det för våra utbildningar att integrera generella examina i våra yrkesexamina? • Vem vill ge och ta magister- respektive masterexamen efter tandhygienist- respektive tandteknikerexamen? • Vill vi ha gemensamma nationella utbildningar? • Vill vi ha valbara kurser förlagda på olika orter? • Hur kan vi utveckla nationellt lärarutbyte?

Nätverket för odontologi - Bolognaprocessen Vad krävs för att få ut en masterexamen i samband med tandläkarexamen?

Citat högskoleförordningen SFS 2006: 1053 sid 57 -58 Masterexamen Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Plasschaert A. J. M et al. Curriculum structure and the European Credit Transfer System for European dental schools: Part I. Eur J Dent Educ 2006; 10: 123 -130 Page 124 In dentistry, therefore, such a Bachelor’s degree could be an academic award only and it would not qualify the graduate to engage in the practice of dentistry in any form. Students could, for example, take a Bachelor’s degree at one Dental School and undertake a Master’s programme of two further years’ education at another. It could also be possible for students who realised they did not wish to become a dentist to leave after 3 years and yet obtain a Bachelor’s degree, which could be followed with study at the Master’s level in another subject area. Based on these legal provisions, the proposed ADEE Dental Programme will be comprised of 5 years of full time education, equivalent to 300 ECTS credits and leading to a Dental Master’s degree.

Bolognaprocessen – Bergenkommunikén • Fördjupning av de tre delmålen inkl. fortsatt utveckling av ENQA och arbetet med ”qualifications framework” • Kopplingen mellan högre utbildning och forskning prioriteras • Den sociala dimensionen dvs. studenternas praktiska möjligheter att studera lyfts fram • Bolognaprocessens externa dimension Nästa ministermöte i London 2007

Exempel på www-sites • http: //www. nshu. se/page/1274/bolognaprocessen. htm • http: //www. dfes. gov. uk/bologna/uploads/documents/Framework _qualificationsfor. EHEA-May 2005. pdf • http: //www. enqa. eu/ (European Association for Quality Assurance for Higher Education )

VERKSAMHETSOMRÅDE Högskoleverksamhet MÅL Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften skall öka inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen skall svara mot studenternas efterfrågan och även mot arbetsmarknadens behov.

En värld i förändring • Ökad internationell rörlighet • Ökat internationellt inslag i många yrken • Ökad global konkurrens Internationalisering av högre utbildning • Bidrar till utbildningens kvalitet • Främjar kulturell förståelse • Lång tradition av internationellt utbyte