Blodets uppgifter i kroppen Transportera syre och koldioxid

Blodets uppgifter i kroppen: • Transportera syre och koldioxid • Skicka runt näringsämnen från tarmarna • Ta hand om cellernas avfall • Skicka runt hormoner i kroppen • Försvara kroppen mot infektioner • Hålla rätt temp på kroppen

Blodet består av 60% blodplasma och 40% blodkroppar. Det finns tre typer av blodkroppar 1. 2. 3. Röda blodkroppar Vita blodkroppar Blodplättar

Blodplasma: är en gulaktig vätska som till största delen består av vatten. Den innehåller också proteiner, salter, socker, här finns också enzymer, hormonerna, antikroppar och avfallsämnen.

Blodkropparna Röda blodkroppar De bildas i benmärgen. De saknar cellkärna. Lever ca 3 mån. (det bildas ca 2 miljoner blodkroppar varje sekund i en människa). De innehåller ett protein som heter hemoglobin. I proteinet finns det järn det är det som ger blodets dess röda färg. Den viktigaste uppgiften är att transportera kroppens syre. Koloxidförgiftning

Blodkroppar Vita blodkroppar Deras viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot virus och bakterier. De vita blodkropparna äter upp bakterierna och viruset Var som bildas i sår är döda vita blodkroppar. De vita blodkropparna har cellkärna.

Blodplättarna (trombocyter) Små färglösa skivor. De är de minsta av blodkropparna. Viktiga för blodets levring (stelning, koagulering) När blodplättar kommer i kontakt med ett trasigt blodkärl bildas ett ämne som heter fibrin. Det bildas klibbiga trådar som sedan blodkroppar fastnar i.

Blodgrupper Vi operationer eller olyckor som medför stor blodförlust får man blodtransfusion. Det innebär att man fyller på med nytt blod i blodomloppet. Men man kan inte ge blod till varandra hur som helst.

Blodgrupper På de röda blodkropparna finns det så kallade blodgruppsfaktorer. Det finns A och B en del kan ha båda då blir blodruppen AB och om man saknar blodgruppsfaktorer har man 0 Detta kallas för A B 0 (noll) systemet.

Så här kan blod ges AB A B o

Rhesusfaktorn Det finns ytterligare en faktor och det är Rhesusfaktorn. Har man dessa på sina blodkroppar är man Rh+ har man inte faktorn så kallas det Rh. Rh+ är ca 85% av Sveriges befolkning. Denna faktorn kan spela roll för kommande barn.

Blodomloppet Lilla kretsloppet Från hjärtats högra kammare via lungartären till lungan där gasutbytet sker. Tillbaka till hjärtats vänstra förmak. Till vänster kammare och ut i kroppen via aorta. Stora kretsloppet Från aorta ut i kroppen, förgreningar till allt mindre kärl. Till slut kapillärer (minsta blodkärlen). Samlas ihop till större vener och tillbaka till hjärtats högra förmak.

De olika blodkärlen Vener Leder blod till hjärtat. Oftast syrefattigt (bara lungvenen som leder syrerikt blod) Venen har ganska tunna väggar med klaffar inuti. Detta för att förhindra att blodet rinner baklänges.

Artärer Leder blod från hjärtat. Oftast syrerikt. Artärerna har kraftiga muskulösa väggar för att tåla det höga trycket från hjärtat.

Kapillärer Kroppens minsta blodkärl. Det är här allt utbyte med cellerna sker. Det kan vara allt från näring till syre eller avfall. Diametern är ca 0, 01 mm.

Lymfa I kapillärerna kan blodplasma tränga ut. Då kallas det lymfa. Denna vätska samlar upp i lymfsystemet. Renas i lymfkörtlarna och sedan tillbaka in i blodomloppet.

Immunitet När kroppen utsätts för någon typ av smitta så börjar de vita blodkropparna att tillverka antikroppar mot smittämnet. Antikropparna binder sedan till smittan och oskadliggör dessa. Dessa antikroppar finns kvar i blodet och nu är du immun mot denna typ av bakterier. Så fungerar också vaccinet. Du får lite smitta i blodet och kroppen bildar då egna antikroppar och du blir inte sjuk.