Biologisk mngfald och Mngfaldskonventionen i Sverige Jan Terstad

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Jan Terstad Art. Databanken Börje Alriksson Miljödepartementet Anki Weibull Naturvårdsverket Fredrik Moberg Albaeco Tor-Björn Larsson European Environment Agency Övriga seminariedeltagare Rapportör: Torbjörn Ebenhard

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Stater CBD: s organ GEF IPCC Andra konv. EU Regering Fokalpunkter Vet. råd NGO Centrala mynd. CBM Lst Skogsvårdsorg. Vattenvårdsdistrikt Kommun Företag Föreningar Universitet Intressegrupper Allmänhet Brukare Forskare Politiker

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Hur fungerar kommunikationen? - CBD ofta abstrakt för den lokale aktören - Avståndet för stort mellan CBD och arbetet på lokal nivå - Kommunikationen till allmänheten är väldigt viktig, men svårt med CBD: s struktur - Fler aktörer på fler nivåer behövs - Näringen kommer in för sent i samtalet - Dålig integrering inom och mellan sektorer - Ni pratar för mycket om att föra ned budskap, kommunikation ska ju gå åt båda hållen

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Vad är fel på CBD? Implementeringskedjan bristfällig? Brist på vetenskaplig input? Brist på egentlig vilja hos regeringar? Brist på insikt om vad det gäller? Dålig kommunikation?

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Hur föra in vetenskap i den politiska processen? - Lika viktigt för CBD som lokala nivån - Klimatkonventionen har lyckats bättre! - Global mekanism för oberoende vetenskaplig rådgivning om biodiversitet - Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald - ETT biodiversitetsindex - Effektiv tillgång till existerande data - Tvärvetenskap - Öka meriteringsvärdet för forskaren

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Mål och indikatorer - Mål för att förmedla syftet - Miljökvalitetsmålen har lyckats bra med det! - Miljökvalitetsmålen implementerar CBD, även om folk inte vet om kopplingen - Indikatorer - en hjärtesak för Miljöbyrån

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Hur kommunicera betydelsen av biologisk mångfald? - Millenium Ecosystem Assessment: Ekosystemtjänsterna och mångfalden hotas - Svårt koncept jämfört med klimatförändringar - Biologisk mångfald buffrar mot förändringar - Ekosystemen är basen för samhälle och ekonomi - Biologisk mångfald är vår livförsäkring - Koppla till välfärd och hälsa, konsumption - Biologisk mångfald måste ges ett ekonomiskt värde - Vad lockar folk? Effektiv PR - Kommunikation ska vara dubbelriktad

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Nytt varumärke? Språket leder tanken Biologisk mångfald har tjänat ut? Istället kommer: Hållbart nyttjande ? Ekosystemtjänster ? Ekotjänster ? Naturens gratistjänster ? Ekosystemkrisen ? Life on Earth ?

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Sektorer Myndigheter Språk Trender Värderingar Processer Mötesplatser Näring Folk NGO Forskare Politiker

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Värsta språket - Vi pratar som biologer med politikerna, och placeras i ett fack - Biologer behöver ett annat språk, som tekniker och ekonomer har när de pratar med politikerna - Tvätta språket! - Jag ärver begrepp från en högre nivå, som jag inte vill ha, men jag kan inte tvätta bort allt sådant. Det måste tänkas mer marknadsmässigt redan från början.

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Det lokala engagemanget - Otålighet med styrmedel som finns, de behöver utvecklas. Nya styrmedelssystem som involverar markägare har inte tagits fram i tillräckligt snabbt och tydligt. - När staten köper marken skapas inga bra förutsättningar för delaktighet, det tar bort ett incitament att engagera sig.

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige Konkreta förslag - Kommunicera mera! - Uppföljning av 2010 -målet – ger stora möjligheter - Utveckla neutrala mötesplatser – undvik konflikter - Arenor där vi kvoterar deltagandet. Bjud in riktat, välj personer - fler olika åsikter. - Håll frågan levande – bevarande och hållbart nyttjande även när vi har klimatförändringar - Lokala brukare och samhällen måste vara med - Öka lokala beslutsrätten - Utveckla styrmedel