Biologi Livets former Organismer Allt levande r indelat

Biologi Livets former

Organismer • Allt levande är indelat i olika grupper • Tex djur, svampar, växter, alger osv • Olika miljöer kräver olika saker av det som är levande. Detta gör att det skiljer en hel del mellan olika organismer som tex lever på land jämnfört med de som lever i vatten.

Liv • Det finns vissa saker som måste uppfyllas för at vi ska anse at det är en levande organism. • Dessa är; • - rörelse, allt levande kan röra sig • - föda, allt levande måste äta i någon form • - andas • - avföring, avfallsämnen släpps ut • - växa, tills livet blir fullvuxet • - få barn

Celler • Alla organismer består av celler • Cellerna är små och ser lite olika ut • Det finns skillnad mellan djurceller, växtceller, bakterieceller och svampceller. • I cellerna finns generna och arvsanlagen. • I cellen finns en ritning med instruktioner om hur cellen ska vara. Bakterie, muskel, grön bladcell….

DNA • Bär på instruktioner om hur du ska se ut, vilka egenskaper du har. (längd, hår, pojke, flicka) • Instruktionerna ärver man från sina föräldrar och det gör att man till vis grad påminner om sina föräldrar(utseende, sjukdomar) • Det finns mer än 20, 000 gener i varje cell och alla är vi olika. • Det undantag man känner till är om man är tvilling.

Celler • Djurcell. Har en cellkärna med DNA, ett omslutande membran som innehåller cellvätska • Växtcell. Har en cellkärna med DNA, en cellvägg som omsluter cellvätskan med vakuol och klorofyllkorn. I dessa korn finns klorofyll där världens viktigaste reaktion sker. • Bakterier/svampar. Som växt och djurcell men saknar cellkärna • Svampceller påminner mest om djurceller men innehåller fler cellkärnor.

Klorofyll • Växterna fångar in solenergi, omvandlar koldioxid och vatten till socker. • Detta kallas fotosyntesen, grunden till liv för växter och djur på jorden.

Carl von Linné • • Alla arter har ett dubbelnamn på latin Först släktnamn Sedan artnamn Linné måste klassas som Sveriges och kanske världens största. vetenskapsmän genom tiderna

Djur • Alla djur måste ha föda, syre och vatten för att överleva. • Födan omvandlas till energi med hjälp av syre. • Energin används främst till rörelse, hålla värmen och växa. • För att livet ska gå vidare är det viktigt att djuret kan para sig och föra generna vidare. • Det spelar alltså ingen roll om man är snabb och stark utan det är avgörande att hitta en partner.

Ryggrad • Man skiljer på djur som har ryggrad(ryggradsdjur) och de som saknar(ryggradslösadjur). • De flesta djur saknar ryggrad(ryggradslösa). De kan istället ha ett skal som kräftor. Andra är helt mjuka som maneter. • Ryggradsdjuren har ett skelett inuti kroppen, människan.

Värme • Det är centralt att det finns värme för att djur ska kunna leva. • Vissa djur skapar sin egen kroppsvärme genom att förbränna födan(jämnvarma), andra tar den direkt från solen(växelvarma).

Växelvarma djur • Har en kroppstemperatur som följer omgivningen. Söker sig ofta till varma ställen som berg som värmts av solen. Då det inte finns värme så rör de sig långsamt. • Hit hör de flesta djur utom däggdjur och fåglar.

Jämnvarma djur • Dessa djur strävar efter att alltid hålla samma temperatur. • De äter mycket och är isolerade/feta. • För att reglera temperaturen svettas, flämtar, badar djuren. • Ibland har man hög temperatur och det beror ofta på sjukdom. Då kroppen försöker att döda bakterier genom värme.

Växter • Grönt klorofyll gör växter gröna • Klorofyllet gör att växten kan fånga energi från solen • Energin används till att producera socker. • Detta görs alltså med hjälp av solen, vatten, koldioxid samt näringsämnen • Socker används för att bygga växten, restprodukten syre släpps ut i luften.

Växtceller • Innehåller klorofyllkorn, stora vakuoler(vätske blåsor) och omges av en cellvägg • När en växt börja ”vissna” är det vakuolerna som saknar vätska.

Förökning • Sexuell förökning • Ofta sker detta i blomman där könsorganen finns • Hanorganet kallas ståndare • Honorganet kallas pistill • Efter befrukningen förvandlas blomman till en frukt med frön

Fotosyntesen • När växter genom klyvöppningarna tar upp koldioxid, startar en kemisk process • Vatten, energi, koldioxid samt näringsämnen reagerar och det bildas syre samt socker. • Jorden bidrar med nitrat, fosfat samt kalium • Som vi sett i filmer ”söker ”sig växter mot ljusenergi. • De vrider sig, slingrar, klättrar osv.

Klyvöppningar • På bladens undersida finns det öppningar som släpper ut syre och tar upp koldioxid. • Växten släpper även ut en del vätska genom dessa • På vinter är det torrare och vätskan tas tillbaka till stammen, detta gör att löven tappar sin gröna färg.

Rötter • Dess uppgift är att suga upp vätska samt hålla fast växten. • Detta rotsystem gör att jorden inte eroderar(blåser bort) så lätt.

Sporväxter • Saknar blommor/frön • Sprider sig med sporer, dessa sprids med vinden • Mossor saknar rötter, kärlsträngar, stjälk. Tar upp vatten från luften. Lever ofta i skuggor • Ormbunkar har rötter, kärlsträngar, stjälk och har ofta sina sporer i gömmor under bladen

Fröväxter • Har blommor, rötter, stjälk, kärlsträngar. • Är ofta samkönade. De har alltså både ståndare och pistill på samma planta. • Har sexuell förökning genom pollinering som kan ske via vind, genom djur. • Fröet som bildas är inkapslade energipaket som kan börja växa utan fotosyntesen. • Att sprida sig utan frö/sporer görs genom att en del av växten faller av och börjar växta av sig själv.

Urdjur • Encelliga organismer(toffeldjur, amöbor) • Tillhör en egen grupp – protozoer • En del kan simma, andra står still. Skaffar näring på olika sätt. • En del är parasiter och tar sin näring från världens blod

Malaria • Parasit som lever på bla människan • Sprids av honmyggor som har parasiten i sitt saliv den sprutar in då den ska suga blod. • Var tidigare vanligt i Sverige (1800 – talet). Sällsynt numera beroende bland annat på minskade kläckningsmöjligheter, bättre bostäder och bättre djurhållning. • Bättre tillgång till vård och läkemedel minskade även antalet smittade, och därmed även smittspridningen.

Magsjuka • Kan komma av ett urdjurs förekomst • För ett par år sedan drabbades mellan. Sverige via ett urdjur som fanns i vattnet.

Alger • • • Havets ”landväxter” Sitter fast med trådar , saknar rötter/stjälk Tar upp vatten och gaser genom cellväggarna Förökar sig mha sporer Gröna, bruna och röda alger finns ofta på olika djup beroende på vilken typ av ljus de kan ta tillvara

Syre • Nästan allt liv är beroende av produktionen av syre via plankton alger. • Deltar aktivt i fotosyntesen mha solenergi.

Alger • Viktiga för skydd och föda av alla djurarter till havs • Människan använder alger för bränsle, föda(de som saknar cellulosa i cellväggarna klara vår matsmältning av) • Rika på proteiner, vitaminer, mineraler.

Bakterier • Består av en enda cell som delar sig genom celldelning. • Kan bli flera miljarder på ett par timmar • Finns överallt, nedbrytare, parasiter • En del ger sjukdomar andra hjälper till då de bryter ned tex gräs, matrester. • En människa kan ha uppemot 2 kg bakterier i sig. • Man förstör bakterier genom upphettning, uttorkning, frysning.