Beslutsstd fr prioritering p individniv vid frskrivning av

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen

Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt … men görs ändå!

Exempel på förskrivning av ett hjälpmedel Länets kommuner Faktisk förskrivning Förväntad förskrivning enligt modell

Alla vill bli rättvist behandlade

Syftet i Jönköpings län • Skapa mer jämlika prioriteringar oberoende av vilken förskrivare personen möter • Ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall ha med personen för att skapa delaktighet och ge erforderlig information • Ett stöd i förskrivarens arbete Från beslutsunderlag och manual

Införandet i Jönköpings län I oktober 2014 togs beslut att införa ”Beslutsstöd för prioritering vid hjälpmedelsförskrivning” i länets kommuner och i regionen

En rimlig och rättfärdig prioritering: • Att prioriteringen är öppen - d v s att den individ som så önskar ska få kännedom om grunder och konsekvenser av de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvård • Att prioriteringar vilar på allmänt accepterad värdegrund - grundat på den etiska plattformen Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97: 60

En öppen prioritering kännetecknas av… …ett medvetet val – där grunderna/principerna är kända – där konsekvenserna är kända – som är tillgänglig för alla som önskar ta del av dem ”Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård – en begreppsanalys” Per-Erik Liss, rapport 2002: 3, Prioriterings. Centrum

Att prioritera innebär att … Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ… … så att en rangordning uppstår

Vad styr prioriteringar inom vården? • Läkarens kompetens och intresse • Den egna yrkesgruppens hälsosyn • Egen kompetens och intresse • Patientens/ företrädares upplevelse av behov • Politiska viljeyttringar och styrsystem • Organisation • Lagar • Kostnadseffektivitet • Lokaler och utrustning • Kultur och traditioner på arbetsplatsen • Yrkesmässig prestige Rapport 2004: 3

Nationella modellen för öppna prioriteringar Beslutsstödet för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen

Nationella modellen för öppna prioriteringar ”En systematisk metod för att omsätta riksdagens riktlinjer och dess etiska plattform i praktiken” Beslutsstödet Nationella för modellen för öppna prioriteringar Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen gruppnivå

Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97: 60 Etiska plattformen + Ett antal punkter som ska beaktas vid prioritering Beslutsstödet Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdages riktlinjer Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen

Riksdagens riktlinjer = Beslutsstödet Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdages riktlinjer Riksdagens riktlinjer Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97: 60 • • • Etiska plattformen Öppna prioriteringar – demokratisk förankring Etisk plattform Bedömningsrätt Livskvalitet = bota/ lindra Högt prioriterad – högre behovstäckning Mallar/ listor gäller på gruppnivå Bevakning av nedsatt autonomi Vårdåtgärder utan nytta – inga prioriteringsalternativ Egenvård – alltid prövas som prioriteringsalternativ

Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97: 60 • ”Vårdåtgärder utan nytta bör ej användas” • ”Livskvalitetsrealterade behov (t ex symptomlindring) ska i princip väga lika tungt som hälsorealterade behov (botande insatser)” Beslutsstödet Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdages riktlinjer Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen

Etiska plattformen Beslutsstödet för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen

Den etiska plattformen 1997: 142 Människovärdesprincipen (2§) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t. ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen (28§, 3 a§) Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.

Finns det skillnader när det gäller insatser? • Till familjen med barn och en alkoholiserad mamma men välfungerande pappa, jämfört med familjen med barn med en alkoholiserad pappa men välfungerande mamma? • Till företagsledaren som drabbas av sjukdom och är i behov av hjälpmedel jämfört med hjälpen till den redan förtidspensionerade som drabbas av samma sjukdom? • Till kvinnan som efter en skada inte kan ta på sig sin burka jämfört med kvinnan som inte kan ta på sig sina kläder? • Till ensamboende kvinna 22 år jämfört med ensamboende kvinna 75 år med samma typ av ohälsa?

Beslutsstödet

Beslutsstödet Vi ville ha ett beslutsstöd med tydlig koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar Vi hittade ett beslutstödet som utvecklas av Prioriteringscentrum tillsammans med bl a Uppsala, kommunerna i Skåne m fl Vi bearbetade och förenklade beslutsstödet för våra förhållande i samarbete med Prioriteringscentrum i Linköping

Problem och målbeskrivning Svårighet – de med störst behov ska få mest hjälp Nytta – det du inte har nytta av har du inte behov av Kostnad – om det gör stor nytta får det kosta mer Prioritering – ska åtgärden genomföras?

Ett fall Lena Svensson Kommunikationshjälpmedel Lightwriter Logoped Hansson 2018 -05 -23 Kan inte kommunicera förståeligt med sina närmaste då artikulationen försämrats kraftigt av neurologisk sjukdom Förskrivning av Lightwriter, två besök Att kunna samtala med sin närmaste, flera gånger varje dag

X

X

Exempel på olika svårighetsgrader Exempel Mycket stor Stor Måttlig Liten

X X X

X X X X

X X X X

X X 2018 -06 -30

Kalibrering Maj 2018 Nytt regelverk 2014 Chefdag Sept 2017 ete Utbildning på Arbetsplatserna April 2015 - ec v t U g/år träff 2 tödjar s d to Me Mars 2015 - Kalibrering Maj 2016 Beslutsstödet sjösätts April 2015 Okt 2014 Inspirationsdag Rosensalen Okt 2017 Utbildning Metodstödjare Beslutet b sar g klin

Vad tycker förskrivarna? Här har vi en film som är för stor för att skicka

Och om alla ser ut så här?

Kalibrering 2016 Ny kalibrering 2018

Vad har vi lärt oss?

Metodstödjarna 2 st per kommun/mottagning/arbetsplats Metodstödjarutbildning - 2 dagar på HMC Utbilda sina kollegor och nyanställda Guld värd a! ! de a r e g Enga