BERTTARTEKNIK INTRONOTE Vilken av dessa r gestaltande Hans

BERÄTTARTEKNIK

INTRONOTE � Vilken av dessa är gestaltande? � Hans ansikte lyste upp som en klar sol och det pirrade i hela hans kropp. � Han blev glad när han såg henne. � Vad är detta för bildspråk? � Handen vit som den klaraste snön � Hon var helt vilse och visste inte hur hon skulle lösa uppgiften. Man kunde tro att hon var ute på hal is � Han såg en fyrklöver….

DAGS ATT SKRIVA MININOVELL � � Du ska skriva en text om ett okuvligt barn – om ett barn som trots att livet inte är rättvist – reser sig upp och fortsätter kämpa vidare. Du ska skriva i ”jag-form”. Den kan berättas i flera olika varianter: Du kan börja från början och beskriva din huvudperson, och låta oss följa med kring någon händelse som barnet sedan reser sig från och fortsätter vidare i livet. Du kan göra det något svårare och börja från mitten av berättelsen och låta oss följa med i handlingen framåt men få tillbakaglimtar från händelser som hänt barnet tidigare i livet där vi också lär känna din huvudperson. Du kan låta din huvudperson berätta en historia för sina barn/barn och återberätta det som hänt huvudpersonen när den var mindre.

Tips på händelser: Mobbning Misshandel Ett barn som blivit övergivet Gatubarn Olyckor Fattigdom Föräldrars /syskons död Minor Krig Resa Kidnappning Malala – typ Rymma hemifrån ”hjälte”

SKRIVPLANEN

TRE DELAR AV EN BERÄTTELSE – DEN DRAMATURGISKA MODELLEN (FÖRKORTAD) � En orientering (inledning) � En komplikation (svårighet) � En lösning (en vändpunkt)

ANSLAGET OCH PRESENTATIONENINLEDNINGEN � � � Presentation av vem eller vad som berättelsen handlar om. Presentation om var handlingen finns utspelas Vi ska dessutom få en aning om vad konflikten handlar om – ett ”hinder” som de ska förbi, ett hot, något som är försvunnet, två personer som är kära men inte får vara tillsammans. Man kan börja på flera sätt; 1) Antingen från början 2) Från mitten och använda sig av återblickar för att berätta det som hänt tidigare 3) Från slutet – man berättar slutet och berättar om hur det blev som det blev

KOMPLIKATIONEN - UPPTRAPPNING Händelser som huvudpersonen är med om. Händelser där huvudpersonen möter ett problem eller en svårighet � En spänning � Detta är den längsta delen av berättelsen. Problemen blir problem på allvar, människor blir kära, biljakter börjar, banker rånas och spänningen stiger. Hur ska det gå? �

EN LÖSNING Vändpunkten i berättelsen – antingen från positivt till negativt eller tvärtom Här når spänningen sin höjdpunkt /klimax, nu får vi veta hur det går. Vem som får vem och hur allt hänger ihop t. ex - Kvinnan som var dödssjuk får ett positivt besked och livet blir ljusare igen - En lycklig man förlorar sin fru och blir ledsen

BERÄTTARPERSPEKTIV BERÄTTAS? - HUR DEN � Hur kan man berätta en historia? � Första person – ”jag” – man kommer nära huvudpersonens tankar och känslor. Lättare att skriva gestaltningar med ”jag-form”. � Tredje person – ”hon / han” – man kommer längre ifrån. Lättare att berätta om flera personers tankar och man kan se saker hända.

I DIN BERÄTTELSE SKA FINNAS: � En handling som följer modellen vi gått igenom: � Inledning – en orientering � En komplikation – en svårighet � En lösning – vändpunkt � Tydliga person- och miljöbeskrivningar � Gestaltningar

ANDRA SAKER SOM OCKSÅ SKA VARA MED Kort tidsrymd – själva berättelsen ska hända på en dag, en timme men inte längre. Om du vill berätta något som hänt tidigare kan du visa återblickar t. ex. Hon sprang mot skogen. Hon mindes när hon sprungit i skogen för ett år sedan…. . � Få personer som är med (helst 1 eller 2) � En plats � En händelse som händer din huvudperson � Återblickar � Dialoger - få dialoger är bättre än många. �

DIALOGER Alternativ 1: - Är du rädd, frågade Jenny. - Nej, svarade den lilla musen. Alternativ 2: ”Är du rädd” frågade Jenny. ”Nej” svarade den lilla musen. Alternativ 3 – indirekt Jenny frågade den lilla musen om hon var rädd. Musen svarade att hon inte var rädd.

Att gestalta och berätta

VAD ÄR GESTALTNING? I kunskapskravet K 6 står det: De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. Vi ska arbeta med gestaltande beskrivningar.

GESTALTNING � Att inte berätta att någon är nervös glad eller ledsen utan att istället visa hur människor gör när de är glada ledsna eller nervösa- kallas att gestalta. � Beskriva deras blickar, gester, sätt att röra sig , berätta vad de säger, hur de säger det. Ibland säger man vad de känner men man beskriver och visar samtidigt

KÄNSLOR

EXEMPEL GESTALTNING Beskrivning: Amanda var jättearg Gestaltning: Amanda skrek och drämde igen dörren efter sig. Beskrivning: Amanda var ledsen Gestaltning: Amanda var ledsen, hennes tårar rann nedför kinderna och smetade ut sminket över ansiktet. Hon suckade högt över det som hänt henne.

� Berättar: ”Emma var glad. ” � Gestaltar: ”Emmas ögon glittrade, fötterna dansade fram över golvet och hon trallade på en Charlotte Perrelli-låt. ” Till exempel: ”Jag var arg och slog näven i bordet. ” De tre första orden ”Jag var arg” informerar medan ”slog näven i bordet” gestaltar känslan.

ATT TÄNKA INFÖR SKRIVUPPGIFTEN � Om din person är arg visa det genom de ord hon använder – Ni ska ge oss känslan av hur denna person mår – vi ska ”läsa mellan raderna” och förstå och känna det som er huvudperson känner.

UR BJÖRN! AV BENGT NILSSON Då hörde vi ett ljud. Det knakade till i närheten av oss. Vi stannade båda, vi stelnade mitt i en rörelse. Jag såg på Flottaren, hans ansikte spändes, ögonen blev glasartade. Ett knak till, och jag vred sakta på huvudet. Småfåglarna hade tystnat. Skogen verkade hålla andan. Jag fixerade en gran med blicken, jag tyckte något rörde sig. Flottaren svettades, små, fuktiga droppar rann från hans panna. Min strupe torkade igen, vi insåg båda att vi inte var ensamma där. Jag såg Flottarens ögon vidgas, han stirrade på något bakom mig, och nu kände jag lukten. Den fräna lukten av svavel. Flottaren öppnade munnen, men det blev bara ett kvävt väsande.

SPRÅK

ANVÄND DIG AV SYNONYMER � En jycke � En byracka � En vovve � Ett hundskrälle

JÄMFÖR: � Den arga hunden nafsade en tant i baken � Den ilskna jycken bet en dam i rumpan � Den rasande byrackan högg en gumma i gumpen

LIKNELSER � Att säga att en sak är som en annan � Snabb som blixten � Vacker som en ros � Vit som snö

ANVÄND LIKNELSER DÅ DU VILL BESKRIVA HUR NÅGOT ÄR ELLER KÄNNS � Vanliga liknelser � Hungrig som en varg � Envis som en åsna � Arg som ett bi � Röd som en tomat � Vacker som en dag

� Lite mer avancerade liknelser � Blöt som ett spöregn � Deppig som en punktering � Vilse som en mygga i ett akvarium � Barnen kom som en snölavin nedför backen � Lika risig som en julgran i januari

INTRONOTE – SKRIV I DIN BOK � Vad är en gestaltande beskrivning? Ge exempel � Vad är en liknelse? Ge exempel

JÄMFÖR Min mamma var verkligen vacker. Hennes hud var vit som snö och läpparna röda som blod. Ögonen var blå som himlen. � Min mamma var verkligen vacker. Hennes hud var vit som socker och läpparna röda som jordgubbar. Ögonen var blå som ett par nytvättade jeans. � Min mamma var vacker. Hon hade blå ögon och röda läppar. � Uppgift: diskutera, vilken är bäst? Varför? Vilka olika känslor får man efter de båda olika små texterna? Skriv en egen liten text som börjar på samma vis. . . Min mamma var verkligen. . . �

METAFORER Uttryck eller ord som ersätter ett ord med något annat, de ska inte tolkas bokstavligen. Det betyder överföring på grekiska – ett ord/uttryck används på ett annat sätt än vanligt. � Det låg ett berg av tvätt på golvet � Eleven smörade för läraren � Läget är nattsvart för laget � Sitta inte där och dega � Han hade blivit hjärntvättad � Tränaren visade fingertoppskänsla � Det var lugnet före stormen �

UTTRYCK Hon var verkligen ute och cyklade � Oj, oj, Olle var nu ute på hal is � Hon hade inte alla hästar hemma /i stallet /inte indianerna i kanoten � Hon är ingen raketforskare � Hon har en skruv lös / hon är felkopplad � Usch, jag gillar inte att hon vänder kappan efter vinden jämt � Äpplet faller inte långt från trädet � Uppgift: diskutera vad dessa uttryck betyder. Hur kan de ha uppkommit? �

� Symboler är också en form av bildspråk. En symbol är en sak som betyder något annat. Ofta, men inte alltid, är en symbols betydelse känd av många. En duva är till exempel en symbol för fred och ett kors en symbol för kristendomen. � När du använder symboler kan du med ett enda ord få fram vad du menar, istället för att tvingas använda många och långa ord och förklaringar. �

� Kontraster Använd kontraster för att på ett tydligt sätt visa vad man menar samt sätta läsarens fantasi i rörelse: � En isande vind – en värmande brasa � En kall blick – ett varmt leende � Exotiska, sammetslena nätter – trista regniga dagar

GÖR EN GEMENSAM GESTALTANDE BESKRIVNING � Gör tillsammans två och två en gestaltande beskrivning där ni använder bildspråk på tre olika nivåer; E, C och A !

� Gestaltande beskrivning – istället för att skriva känslan så beskriver man känslan – jag är glad – det bubblar i magen och hon ler � HUR KÄNSLAN KÄNNS � BETEENDET /KROPPSPRÅK � OMGIVNING - � Liknelse – RÖD SOM EN TOMAT – jämför man något som/liksom � Metafor – hon har inte alla hästar i stallet (korkad) – skapa bilder � Symbol –

LÄSTESTBETYG – SAMMA KUNSKAPSKRAV – INGEN SKILLNAD MELLAN RESULTATEN HELST � Sakprosa Zlatan � Lästest – skola � Wow det är scouting � � Skönlitteratur Kärlek och småspik � cirkusflickan �