Berger Luckmann 1967 Microsociologi om vardagsverkligheten och socialisation

Berger & Luckmann (1967) Microsociologi: om vardagsverkligheten och socialisation Föreläsning 28 januari 2015 Marie Sépulchre

Idag ska vi prata om Berger & Luckmann ”Kunskapssociologi” / ”The Social Construction of Reality” • Del 1: Grundvalarna för kunskap i vardagslivet • Del 3: Samhället som subjektiv verklighet Del 2: Samhället som objektiv verklighet (10 feb)

Vad handlar boken om? Objektiv realitet Subjektiv realitet • Institutionalisering (ordningen) det objektiva • Socialisering (överförandet) det subjektiva • Legitimering (rättfärdingande och motivering av) Boken: Vad är (kunskaps)sociologi?

Del 1: Grundvalarna för kunskap i vardagslivet The Foundation of Knowledge in Everyday Life

I ett nötskal • • • Vardagsverkligheten Typifiering Språk Kunskap – Sunt förnuft och expert kunskap – Kokbok kunskap – Kunskapsfördelning Social ordning Primär/sekundär socialisation Re-socialisation Signifikanta/generaliserade andra Legitimering Identifiering Vidmakthållande av verkligheten

1. 1 Vardagslivets verklighet (1) • Vardagsverkligheten – Är en delad verklighet – Det finns även andra verkligheter • • • Lek Teater Drömmar Teoretisk fysik Religiösa upplevelser

1. 1 Vardagslivets verklighet (2) • Vardagsverkligheten visas som redan objektifierad • Vardagsverkligheten är meningsfult för mig • Vardagsverkligheten visas som en intersubjektiv värld

1. 1 Vardagslivets verklighet (3) • Vardagsverkligheten tas för givet som verkligheten • Rutiner och problem – Kokbok kunskap • Vardagsverkligheten har en egen tid

1. 2 Social interaktion i vardagslivet (1) • Vardagsverkligheten är delade med andra • Den viktigaste upplevelse av andra sker i ansikte-motansikte situationer

1. 2 Social interaktion i vardagslivet (2) • Jag uppfattar den andra med hjälp av typifieringsscheman • Två riktningar – Jag typifierar den andra och den andra typifierar mig • Interaktionen är typisk

1. 2 Social interaktion i vardagslivet (3) • Typifiering: anonym – ansikte mot ansikte • Den sociala ordningen (social structure) är summan av alla typifieringsscheman och alla typiska interaktionsformer i ett samhälle

1. 3 Språk och kunskap i vardagslivet (1) • Mänsklig expressivitet kan objektivera sig. • Det blir en element av en delad värld – T. ex. ilska kan objektiveras med hjälp av ett vapen

1. 3 Språk och kunskap i vardagslivet (2) • Ett tecken är en speciell form av objektivering • Tecken är grupperade i olika system – Språk är det viktigaste teckensystemet i det mänskliga samhället

1. 3 Språk och kunskap i vardagslivet (3) • Gemensam kunskapsförråd (social stock of knowledge) som överförs from generation till generation. • Det kunskapsförrådet är tillgängligt till individerna i vardagslivet • Det sociala kunskapsförrådet innefattar den kunskapen om min sociala situation

1. 3 Språk och kunskap i vardagslivet (4) • Språk uppfattas som objektivt • Språket har en tvingande effekt på mig – Jag måste följa de grammatiska reglerna • Två hjärtor – två hjärtan – Vissa saker är möjliga i vissa språk och inte i andra • T. ex. tutoiement

1. 3 Språk och kunskap i vardagslivet (5) • Språket typifierar upplevelsen • Genom språket kan man hämta till ’här och nu’ objekter som är långt bort i tid och rymd – T. ex. midsommar 1990

1. 3 Språk och kunskap i vardagslivet (6) • I vardagen använder man sig mest av kokbokkunskaper. – T. ex. jag vet hur man använder en telefon men jag vet inte exakt hur en telefon fungerar – T. ex. jag vet vad jag kan göra om min telefon är trasig • Jag har en del kunskaper som är specifika till mitt arbete

1. 3 Språk och kunskap i vardagslivet (7) • Social fördeldning av kunskaper – Eftersom vi har olika arbeten – Men jag vet vem har kunskap av vad • T. ex. jag går till en läkare när jag är sjuk

Del 3: Samhället som subjektiv verklighet Society as Subjective Reality

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (1) a) primär socialisation • Primär socialisation är den första socialisationen en individ genomgår • Genom den primära socialisationen blir en individ en medlem i samhället • Sekundär socialisation händer därefter och sätter en redan socialiserade individ in i nya sektorer av den objektiva världen av dennes samhälle – T. ex. vara en student på Uppsala Universitetet

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (2) • Varje individ är född i en objektiv social struktur och där möter hen signifikanta andra som är ansvariga för hennes socialisation • De signifikanta andra filtrerar hennes sociala värld • En individ födds i en objektiv social struktur OCH i en objektiv social värld

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (3) • Primär socialisation innebär mer än kognitiv lärande. Den äger rum under omständigheter som är mycket laddade känslomässigt • Internalisering sker bara när identifiering sker • Barnet tar över de signifikanta andras roller och attityder. Dvs hen internaliserar dem och gör dem till sina egna • Identifiering (av andra) och själv-identifiering: en dialektik mellan den identiteten som är tilldelade av andra (objektivt) och den identiteten som är tillägnad (subjektivt)

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (4) • Under den primära socialisationen blir de signifikanta andras roller och attityder så småningom allmänna T. ex. lära sig att inte spilla soppa – – ’Mamma är arg på mig nu’ ’Mamma är arg på mig närhelst jag spiller soppa’ ’Alla är arga när jag spiller soppa’ ’Man spiller inte soppa’ (även om man är ensam)

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (5) • Generaliserade andra • Den individentifierar sig nu inte bara med sina konkreta signifikanta andra utan med andra i almänheten, dvs med ett samhälle • Det markerar slutet av den primära socialisationen • Då är individen är fullvärdig medlem av ett samhälle och har den en ’self’ (ett själv, ett jag) och en värld som är subjektivt betydelsefulla

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (6) • Symmetrisk relation mellan den objektiva och subjektiva verkligheten • Men: symmetrin kan aldrig vara komplett – Det finns alltid mer objektiva verklighet – All subjektiv verklighet är inte objektiv

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (7) • I den primära socialisationen finns inget problem av identifiering • Ett barn internaliserar den världen av sina signifikanta andra som den världen (och inte som en värld bland många) • Det finns elementer av legitimering i den socialiseringsprocessen eftersom ett barn frågar varför saker är som dem är

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (8) • Den primära socialisationen tar slut när den generaliserade andra har etablerats • Men socialisation är aldrig total och aldrig slut • Därför är två frågor intressanta: – Hur bibehållas den verkligheten som är internaliserade under den primära socialisationen? – Hur händer vidare socialisation (sekundär socialisation)?

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (9) b) sekundär socialisation • Sekundär socialisation är den internalisering av institutionella undervärldar (sub-worlds) • Då lär en individ sig kunskaper som är roll-specifika • Rollerna är grundade i en arbetsfördelning

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (10) • Den sekundära socialisationen byggs på den primära socialisationen • Den sekundära socialisationen händer inte i en känslomässig identifiering med andra • Därför kan en individ lätt lägga åt sidan en kunskap som hen har lärt sig under sekundär socialisation

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (11) C) Hur den subjektiva verkligheten vidmakthålls och omvandlas • Vidmakthållande av verkligheten (reality-maintenance): för att bevaka en viss symmetri mellan den objektiva och den subjektiva verkligheten • Man kan säga att den primära socialisationen är lyckad om den känsla av oundvikligheten är närvarande större delen av tiden – Gränssituationer, t. ex. drömmar – Det kan finnas konkurrerande definitioner av verkligheten • T. ex. att vara kristen eller ateist

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (12) • Den subjektiva verkligheten som internaliserades under den sekundära socialisationen är mer sårbar • Två typer av ’vidmakthållande av verkligheten’: – Rutinmässigt vidmaktshållande – Vidmaktshållande vid kriser

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (13) • Rutinmässigt vidmaktshållande – Vardagsverkligheten vidmakthållas i rutiner – Signifikanta andra (t. ex. min sambo) och mindre viktiga andra (t. ex. en person på tåget) bekräftar identiteten av en individ – Andra kan också förneka en persons identitet

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (14) – Det viktigaste verktyg för verklighetsunderhållning är (vardags)samtal. – Samtal bekräftar den självklara världen – Obs: Samtal underhåller verkligheten men det ändrar den också pågående (dialektik)

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (15) • Vidmaktshållande vid kriser – De procedurerna behöver bekräfta vardagsverkligheten uttryckligt och intensivt – Oftast använder man ritualer • T. ex. man måste göra en rengöringsritual efter en kontakt med en utlänning – Individer kan också bli ändrade – Extremt fall: nästan total transformation, alternation

3. 1 Internaliseringen av verkligheten (16) • Den individen växlar värld (’switches world’) – Alternation kräver en process av re-socialisation • Re-socialisation kräver stark identifiering • Den primära socialisationen förändras. – ’Då trodde jag, men nu vet jag’ • Vikt av ny kunskap men också av en gemenskap • Oftast är individer bara delvis förändrade

3. 2 Internaliseringen och den sociala strukturen (1) • Socialisation händer alltid i en specifik social struktur • Lyckad socialisation = hög grad av symmetri mellan den objektiva och den subjektiva verkligheten • Maximal framgång av socialisation i samhällen med en minimal arbetsfördelning. – Inte frågan ’vem är jag? ’ – Det betyder inte att individen är lycklig med sin identitet

3. 2 Internaliseringen och den sociala strukturen (2) • Olyckad socialisation händer bara vid en biografisk olycka (biologisk eller social) i ett samhälle med minimal arbetsfördelning – Utomäktenskapligt barn – Funktionsnedsatt barn • Situationen förändras när individen träffar andra i samma situation. Då kan de skapa en mot-definition av verkligheten – Frågan ’vem är jag? ’ blir möjligt

3. 2 Internaliseringen och den sociala strukturen (3) • I ett samhälle med mer arbetsfördelning: olyckad socialisation kan hända när olika signifikanta andra meddelar olika objektiva verkligheter till individen • Olyckad socialisation leder till frågan ’vem är jag? ’ • En individ kan också internalisera alternativa världar under en sekunder socialisation utan att identifiera sig med dem