Berger Luckmann 1967 Institutionalisering och legitimering Frelsning 10

Berger & Luckmann (1967) Institutionalisering och legitimering Föreläsning 10 februari 2015 Marie Sépulchre

Idag ska vi prata om • Berger & Luckmann ”Kunskapssociologi” / ”The Social Construction of Reality” • Del 2: Samhället som objektiv verklighet • Del 1: Grundvalarna för kunskap i vardagslivet • Del 3: Samhället som subjektiv verklighet

Vad handlar boken om? Objektiv realitet Subjektiv realitet Institutionalisering (ordningen) det objektiva Socialisering (överförandet) det subjektiva Legitimering (rättfärdigande och motivering av) Boken: Vad är (kunskaps)sociologi?

Sammanfattning av föregående föreläsning • • Vardagsverkligheten • Typifiering Språk • Kunskap • • – Sunt förnuft och expert kunskap – Kokbok kunskap – Kunskapsfördelning • Social ordning • Primär/sekundär socialisation • Re-socialisation Signifikanta/generaliserade andra Legitimering Identifiering Vidmakthållande av den subjektiva verkligheten

Del 2: Samhället som objektiv verklighet

I ett nötskal – Social ordning – Vanor – Institutionalisering, institution – Legitimering (kognitiv och normativ) – Kunskapsförråd – Identifiering – Typifiering – Objektifiering, reifiering – Roll – Symbolisk universum – Historicitet, tradition – Terapi, tillintetgörande – Social kontroll (annihilation)

2. 1 Institutionaliseringen a) Organism och aktivitet

a) Organism och aktivitet (1) - Alla djur lever i stänga världar och är fördeterminerade av deras biologiska förutsättningar (kropp, instinkt) - Människans instinkt är under-utvecklad i jämförelse med djurens instinkt - Den mänskliga organismen (kroppen) utvecklar i relation till omgivningen. - Den utvecklande människan interagerar med en särskilt naturlig miljö och med en särskilt kulturell och social miljö genom sina signifikanta andra

a) Organism och aktivitet (2) • Våra drifter är inte helt naturliga men är social utformade och har en social inramning – t. ex. vår sexuella drift präglas (och begränsas) av den särskilda kulturen vi lever i • Relationen mellan kroppen och jaget – Människan är sin kropp – Människan har en kropp

a) Organism och aktivitet (3) • Människan utvecklas i en särskilt social miljö • Då kan man undra: ’Varifrån kommer den (stabila) sociala ordningen? ’ – Den sociala ordningen föregår en individ – Den sociala ordningen är en pågående mänsklig produktion (tillverkning) – Den sociala ordningen finns endast som en produkt av mänsklig aktivitet • den sociala ordningen finns inte i naturen

2. 1 Institutionaliseringen b) Institutionaliseringens ursprung

b) Institutionaliseringens ursprung (1) • All mänsklig aktivitet är föremål för att bli en vana (habitualization) • Det gäller både för sociala och icke-sociala handlingar – T. ex. de rutiner vi har på morgonen: borsta tänderna, laga frukost • Varför gör vi det? – Vi behöver inte hitta på nya lösningar varje gång – Vi behöver inte välja mellan en stor antal möjligheter – Vi kan lägga vår energi på nya saker (innovation)

b) Institutionaliseringens ursprung (2) • Institutionalisering börjar alltid med vanemässigt beteende • Institutionalisering sker närhelst en omsesidig typifiering av vanor är utförd av typer av aktörer – En institution anger att en handling av typ X ska göras av en aktör av typ X – Definition: en institution är en element av den sociala ordningen som innebär typifierade handlingar och roller – Institutionalisering skapas när det finns minimum 2 pers. , men i allmänhet skapas de i större samhällen

b) Institutionaliseringens ursprung (3) • Institutioner innebär historicitet • Institutioner innebär kontroll – Institutioner kontrollerar människornas händelser genom att ange hur alla ska agera – Specifika kontrollmekanismer uppstår när individerna inte agerar som de ska • Nya institutioner skapas hela tiden

b) Institutionaliseringens ursprung (4) • En institution underlättar relationen för att allas handlingar är förutsebara • Institutionen är en bakgrund för handlingarna och möjliggör en arbetsfördelning • Man skapar, deltar i och ändrar institutioner hela tiden • En vana blir en institution när den är kristalliserade (fastlagt). • Då anses institutionen som ’objektiv’ och har en tvingande effekt på individerna

b) Institutionaliseringens ursprung (5) • Alla individer födds i en värld där det redan finns många institutioner • En individ lär sig normer och roller under socialisationen • Alla institutioner framträder som – Givna – Oföränderliga – Självklara • Obs: en institution är alltid skapad av människor och underhållen av människors händelser • Samhället är en mänsklig produkt. Samhället är en objektiv verklighet. Människan är en social produkt.

b) Institutionaliseringens ursprung (6) • Legitimering – Förklaringar (kognitiv) och berättigande (normativ) – För att svara på frågan ’Varför? ’ • T. ex ’Varför handlar mamma på lördagar? ’ • Mekanismer av social kontroll – Är nödvändiga när institutionerna inte framkommer som självklara eller praktiska – Särskilt när den nya generationen inte förstår institutionen • T. ex. skolan

b) Institutionaliseringens ursprung (7) • Många olika institutioner skapas: hur hänger de ihop? – Man behöver en viss koherens – Institutioner har ’en logik’ – Logiken kommer inte från själva handlingarna man från en reflexion om hur de kan hänga ihop – Språket är det viktigaste verktyget för legitimering • legitimerar särkillda institutioner • legitimerar en samling av institutioner

2. 1 Institutionaliseringen c) Sedimentering och tradition

c) Sedimentering och tradition • En liten del av alla mänskliga erfarenheter stannar kvar i medvetandet (sedimentering) • Språket objektiverar de erfarenheterna och gör dem tillgängliga till alla som förstår språket • Språket är ett verktyg för att samla kunskaper och bevara dem (ett kunskapsförråd) • Samhället har ett gemensamt kunskapsförråd av delade erfarenheter • En viss erfarenhet kan bli tillgänglig även till de som aldrig har upplevt en viss händelse

c) Sedimentering och tradition • Kunskapsförrådet kan kopplas bort från den originella händelsen • Samhället bygger system för att föra över kunskaper från en generation till den andra

2. 1 Institutionaliseringen d) Roller

d) Roller (1) • Roller är objektifierade och får ett namn – T. ex. lärare • En individ lär sig en roll under socialisationen • En individ identifierar till en viss roll och agerar enligt rollen • Individen kan också reflektera över sina roller • Institutioner är förkroppsligade individuella erfarenheter genom roller – T. ex. pappa, mamma, dotter, mormor konkretiserar institutionen ‘familj’ – T. ex. domaren, åklagare, försvarare, målsägare konkretiserar institutionen ‘rättsväsendet’

d) Roller (2) • Alla institutioner innebär roller. Roller representerar den sociala ordningen – En roll kan representera en särskild handling • ’att fälla domar’ representerar domarrollen. – En roll kan representera en större institution • T. ex. domaren kan representera rättsväsendet • T. ex. kungen representerar Sverige

d) Roller (3) • Institutioner kan representeras av – Roller – Symboler (t. ex. flagga) – Språk • Utan konkreta mänskliga händelser är en institution inte fullkomligt verklig • Varje roll är kopplad till det gemensamma kunskapsförrådet – Roll-specifik kunskap (resurser, makt, hierarki) – Allmän kunskap (sunt förnuft)

2. 1 Institutionaliseringen e) Institutionaliseringens räckvidd och former

e) Institutionaliseringens räckvidd och former • Reifiering är uppfattningen av mänskliga fenomen som om de var icke-mänskliga • Den sociala ordningen är en mänsklig konstruktion • Legitimeringen av den sociala ordningen gör att den sociala ordningen anses som objektiv • Institutioner kan vara mycket komplexa (många roller, komplicerade legitimeringsteorier) och blanda in många människor • Svårt att ändra pga kontrollmekanismer

2. 2 Legitimeringen a) Symboliska universas ursprung

a) Symboliska universas ursprung (1) • ’Legitimeringen som process beskrivs bäst som en ”andra ordningens” objektivering av betydelse’ – först institutionalisering, sedan legitimering • Många institutioner: fragmentering • Legitimering gör att institutionerna är meningsfulla och har en koherent logik – syftar till att integrera den institutionella fragmenteringen horisontellt – syftar till att göra den subjektiva biografin begriplig och meningsfull vertikalt

a) Symboliska universas ursprung (2) 2 syften: • kognitiv – förklarande – varför det är som det är • Normativ – rättfärdigande, värderande – Varför det bör vara som det är

a) Symboliska universas ursprung (3) T. ex: ’Varför måste jag gå i skolan? ’ 4 nivåer av legitimering: 1. För-teoretisk - ordförråd och konstaterande av ordningen – T. ex. ’det är så’ 2. Enkla förklaringar - sunt förnuft och ordspråk, sätter ihop olika betydelser – T. ex. ’smarta barn gå i skolan’ 3. Expertutsagor - teoretiska förklaringar – T. ex. ’studier har visat att barn som går i skolan blir smartare och får ett jobb senare’ 4. Symboliskt universum - abstrakt knyter ihop alla sektorer – T. ex. Vetenskap förklarar världen

a) Symboliska universas ursprung (4) Symboliskt universum ordnar upp • På intersubjektiv nivå: – integrerar olika institutioner, verkligheter och kunskapsanspråk till en begriplig helhet • På subjektiv nivå: – hjälper oss att göra vårt liv begripligt och sammanhängande • Allt förklaras och rättfärdigas utifrån det symboliska universum • Allt har en plats i det symboliska universum

a) Symboliska universas ursprung (5) Det symboliska universum är en institution – Har en historia – Är socialt konstruerade – Behöver legitimeras för att hålla bort de marginella situationerna • Osäkerhet = hot • Nattsidan - dagsidan

2. 2 Legitimeringen b) Universumbevarande begreppsmaskinerier

b) Universumbevarande begreppsmaskinerier (1) • Symboliska universum är teoretiska konstruktioner • Specifika procedurer för att vidmakthålla ett universum är nödvändiga när det symboliska universum har blivit ett problem – Experter hittar komplicerade förklaringar

b) Universumbevarande begreppsmaskinerier (2) • symboliska universum möter problem – När en grupp individer ifrågasätter förklaringarna • T. ex. katoliker – protestanter – När ett samhället möter ett annat samhället med ett annat symbolisk universum = den självklara vardagsverkligheten ifrågasättas • 2 möjligheter – Terapi – Tillintetgörande (annihilation)

b) Universumbevarande begreppsmaskinerier (3) – Terapi: • hålla individen i eller leda individen tillbaka till ’verkligheten’ (symbolisk universum) • Mål = återhämta symmetrin mellan det objektiva och subjektiva verkligheten hos en individ så att den sociala ordningen anses som självklar

b) Universumbevarande begreppsmaskinerier (3) – Tillintetgörande (annihilation) • Negativ legitimering: nekar alla förklaringar som inte passar i det symboliska universum • Det andra symboliska universum är mindre korrekt • Inkludera det andra universum i det första universum – T. ex. kristendomen inkluderar ursprungliga traditioner (julgran)

I ett nötskal – Social ordning – Vanor – Institutionalisering – institution – Typifiering – Roll – Historicitet – tradition – Social kontroll – Legitimering (kognitiv – normativ) – Kunskapsförråd – Identifiering – Objektifiering – reifiering – Symbolisk universum – Terapi – tillintetgörande (annihilation)