BEFOLKNINGSPROGNOS 2021 2030 RE KOMMUN INNEHLLSFRTECKNING DEL 1
BEFOLKNINGSPROGNOS 2021 - 2030 ÅRE KOMMUN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING DEL 4 BAKGRUND OCH ANTAGANDEN BILD 25 FOLKMÄNGDENS ÅLDERSSTRUKTUR BILD 26 ANTAL MÄN OCH KVINNOR BILD 27 KVINNORS FRUKTSAMHET I OLIKA ÅLDRAR BILD 28 FRUKTSAMHETENS UTVECKLING ÖVER TID BILD 10 FOLKMÄNGDENS UTVECKLINGSTAKT BILD 29 IN- OCH UTFLYTTNING BILD 11 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA BILD 30 FLYTTARNA OCH ÅLDERSSTRUKTUREN BILD 12 FÖDDA, DÖDA OCH FÖDELSEÖVERSKOTT BILD 31 INVÅNARNAS BENÄGENHET ATT FLYTTA BILD 13 IN- OCH UTFLYTTNING SAMT FLYTTNETTO BILD 32 KVINNORS BENÄGENHET ATT FLYTTA BILD 14 FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT BILD 33 MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA BILD 4 -5 INLEDNING BILD 6 -7 SAMMANFATTNING DEL 2 FOLKMÄNGDENS UTVECKLING BILD 9 FOLKMÄNGDENS UTVECKLING DEL 3 DEMOGRAFISKA EFFEKTER BILD 16 BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING EFT. ÅLDER BILD 17 FÖRÄNDRING I ÅLDERSSTRUKTUREN BILD 18 GENOMSNITTSÅLDER DEL 5 METOD BILD 35 -36 METODBESKRIVNING TABELLBILAGA BILD 38 -39 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS BILD 19 UTVECKLING AV ANTALET BARN BILD 20 UTVECKLING AV ANTALET UNGDOMAR BILD 21 UTVECKLING AV ANTALET VUXNA BILD 22 UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE 2
Del 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING 3
INLEDNING Enligt SCB: s befolkningsregister I många av landets kommuner har vi Samtidigt förändrades inrikes uppgick Sveriges folkmängd till kunnat observera en ökad dödlighet flyttmönster under förra året. I vissa 10 379 295 personer den 31 bland äldre. Hur dödligheten fall som en direkt konsekvens av december 2020, vilket motsvarar en kommer att fortsätta utvecklas är pandemin, t. ex. möjligheten - eller ökning om knappt 52 000 personer dock osäkert och kommer sannolikt nödvändigheten - att kunna utföra under året. att variera mellan olika kommuner. sitt arbete hemifrån på distans. I Ett scenario är att pandemin andra fall kan det röra sig om Ökningen består till knappt två fortsätter leda till en ökad dödlighet. trender som förstärks av pandemin. tredjedelar av utrikes flyttnetto samt Ett annat är att det planerade drygt en tredjedel av vaccinprogrammet leder till minskad Det totala antalet omflyttningar födelseöverskott. dödlighet. inom landet fortsatte att öka under 2020, vilket kan förefalla oväntat Hitta mer statistik om dödlighet i Sveriges kommuner på https: //studios. statisticon. se/dodlighet Den pågående pandemin i världen Såväl utrikes som inrikes med tanke på alla restriktioner i skapar en stor osäkerhet kring flyttströmmar förändrades under samhället. framtida befolkningsutveckling, pandemiåret 2020. kanske framför allt på kort sikt. Dels Under normala år driver utrikes Huruvida dessa förändringar påverkas dödligheten, dels inflyttning en stor del av befolknings kommer att bestå, är avhängigt hur flyttströmmarna. -ökningen i Sverige. Under året länge pandemin fortgår och om den minskade dock utrikes inflyttning föranleder mer permanent ändrade väsentligt. flyttmönster. Del 1 - Inledning och sammanfattning 4
INLEDNING (forts. ) För att förstå - och kunna använda - I en enkel formel kan vi uttrycka I modellen är endast en sak säker; utfallet av en befolkningsprognos är detta för hela folkmängden år 2021 alla som överlever från ett år till det viktigt att känna till hur den görs med: nästa blir ett år äldre. De övriga och vilka faktorer som tas i beaktan. Den prognosmodell som används komponenterna (födda, döda, in. B(2021) = B(2020) + F(2021) - och utflyttade) är osäkra och skattas D(2021) + I(2021) - U(2021) via statistiska metoder. Störst bygger på en så kallad kohort- antalsmässig osäkerhet finns som komponentmetod. Enkelt förklarat Här är B(2021) folkmängden vid regel bland flyttningarna i innebär metoden att vi för varje år årets slut år 2021 och B(2020) åldersgruppen 18 -24 år. För dessa under prognosperioden ökar folkmängden år 2020. åldrar är det generellt sett svårast att kommuninvånarnas ålder med ett år göra bra förutsägelser. i taget, lägger till antalet födda och F(t) är antalet födda, D(t) är antalet inflyttade och drar bort antalet avlidna, I(t) antalet inflyttade och avlidna och utflyttade. Detta görs för U(t) är antalet utflyttade. både män och kvinnor uppdelat på samtliga åldrar mellan 0 -100 år. Del 1 - Inledning och sammanfattning 5
Befolkningsutvecklingen första Det föddes 132 barn under 2020, Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt halvåret 2021 2 färre än 2019. Antalet personer 208 personer per år och som avled var 95 vilket är 12 fler än födelsenettot Under 2020 ökade folkmängden i året innan. Sammantaget ger detta 66 personer per år. Totalt ger detta Åre kommun med 322 personer, ett födelsenetto (antalet födda en förändring med 274 personer per från 11 727 till 12 049 invånare. minus döda) under året på 37 år. Statistiken avseende 2020 är officiell Orsaken till den ökade befolkningen personer. folkmängd enligt SCB. På grund av var ett flyttnetto på 282 personer justeringar som myndigheten gör och ett födelsenetto på 37 personer. SAMMANFATTNING överensstämmer inte alltid summan Antalet inflyttade beräknas bli i Befolkningens förväntade genomsnitt 1 216 personer per år utveckling 2021 -2030 medan antalet utflyttade skattas till av angivna förändringar exakt med Under året flyttade 1 152 personer 1 008 personer. Detta ger ett årligt den totala förändringen i folkmängd. till Åre, vilket var fler än 2019. Under prognosperioden 2020 -2030 flyttnetto på 208 personer för varje Kontakta SCB för vidare information. Antalet personer som flyttade från kommer folkmängden i Åre år under prognosperioden. kommunen minskade med 78 kommun att öka med 2 750 personer jämfört med året innan, invånare, från 12 049 till 14 799 Antalet barn som föds förväntas från 948 till 870. Flyttnettot (antalet personer. vara 164 per år i genomsnitt under inflyttade minus utflyttade) under prognosperioden medan antalet 2020 var således 282 personer. avlidna skattas till 98 personer. Detta medför en befolkningsförändring med 66 personer per år. Del 1 - Inledning och sammanfattning 6
Folkmängd och förändringskomponenter i Åre kommun 1980 1990 2000 2021 2030 Födda 104 148 89 132 140 184 Döda 158 144 118 95 90 105 Födelseöverskott -54 4 -29 37 50 79 Inflyttade 535 904 688 1 152 1 020 1 258 Utflyttade 382 823 669 870 920 1 093 Flyttnetto 153 81 19 282 100 165 Folkökning 99 85 -10 319 150 244 Folkmängd 9 469 9 975 9 745 12 049 12 199 14 799 Bostadsbyggnadsprognos för Åre kommun 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Totalt Småhus 14 25 48 59 132 63 66 67 63 63 Flerbostadshus 10 75 110 51 35 33 33 528 Totalt 24 100 163 169 183 98 99 100 96 96 1 128 Del 1 - Inledning och sammanfattning 600 7
Del 2 FOLKMÄNGDENS UTVECKLING 8
FOLKMÄNGDENS UTVECKLING Historisk utveckling av folkmängden 1980 -2020 samt prognostiserad folkmängd 2021 -2030 Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper: 0 -19 år, 20 -64 år samt 65 och äldre. Uppdelningen ligger till grund för beräkningen av försörjningsbördan i kommunen. Trots att uppdelningen är grov ger den en god överblicksbild som gör det lätt att följa utvecklingen över tiden. I diagrammet till höger visas utvecklingen av dessa åldersgrupper från 1980 till 2030. Del 2 - Folkmängdens utveckling 9
FOLKMÄNGDENS UTVECKLINGSTAKT Historisk utveckling av den årliga procentuella förändringen av folkmängden 1980 -2020 samt prognostiserad utveckling 20212030. Jämförelse med riket. I diagrammet till höger kan man jämföra kommunens procentuella förändring av folkmängden med riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Negativa tal innebär att folkmängden minskar under året. Förändringen under t. ex. år 2021 beräknas som Folkmängd(2021) dividerat med Folkmängd(2020) minus 1. Del 2 - Folkmängdens utveckling 10
FÖRSÖRJNINGSBÖRDA Kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (0 -19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20 -64). Jämförelse med riket. Försörjningsbörda är ett demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket beskriver hur många personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, en del från barn och ungdomar (0 -19 år) och en del från äldre (65+). Del 2 - Folkmängdens utveckling 11
FÖDDA, DÖDA OCH FÖDELSEÖVERSKOTT Historisk utveckling av antalet födda och döda 1980 -2020 samt prognostiserat antal 2021 -2030 Antalet födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolkningsökning. Antalet födda har sedan 2010 varierat mellan 97 och 139. År 2020 föddes 132 barn och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 164 barn att födas per år. Antalet avlidna har sedan 2010 varierat mellan 83 och 120. År 2020 avled 95 personer och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 98 personer att avlida per år. Del 2 - Folkmängdens utveckling 12
IN- OCH UTFLYTTADE SAMT FLYTTNETTO Historisk utveckling av antalet inoch utflyttade 1980 -2020 samt prognostiserat antal 2021 -2030 Flyttnettot beräknas som inflyttade minus utflyttade. Antalet inflyttade har sedan 2010 varierat mellan 771 och 1 222. År 2020 flyttade 1 152 personer till kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 1 216 personer flytta in per år. Antalet utflyttade har sedan 2010 varierat mellan 726 och 1 093. År 2020 flyttade 870 personer från kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 1 008 personer flytta ut per år. Del 2 - Folkmängdens utveckling 13
FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT Folkmängden har ökat med 1 775 personer sedan 2010. Från 2020 fram till prognosperiodens slut 2030 förväntas folkmängden att öka med 2 750 personer. Födelseöverskottet har sedan 2010 varierat mellan -23 och 51 personer. År 2020 var överskottet 37 personer och under prognosperioden förväntas överskottet bli i genomsnitt 66 personer per år. Flyttnettot har sedan 2010 varierat mellan -38 och 377. År 2020 var flyttnettot 282 personer och under prognosperioden förväntas flyttnettot bli i genomsnitt 208 personer per år. Del 2 - Folkmängdens utveckling 14
Del 3 DEMOGRAFISKA EFFEKTER 15
BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING EFTER ÅLDER Antal invånare efter ålder år 2020 och prognos för 2030 Förändringskomponenternas utveckling påverkar åldersstrukturen. Diagrammet visar hur befolkningen är fördelad efter ålder i kommunen år 2020 och år 2030. Åldrandet medför till exempel att de som var 60 år 2020 är 70 år 2030. Att antalet 60 -åringar år 2020 skiljer sig från antalet 70 -åringar år 2030 beror på att personer har flyttat till eller från kommunen samt att vissa har avlidit. Del 3 - Demografiska effekter 16
FÖRÄNDRING I ÅLDERSSTRUKTUREN Skillnad i antalet invånare i olika åldrar mellan år 2020 och 2030. I diagrammet visas hur antalet personer i olika åldrar förändras under prognosperioden på grund av åldrande, flyttningar, födslar och avlidna. Detta mäts genom att räkna ut skillnaden mellan de två åldersfördelningarna i diagrammet ovan. Ett positivt värde för en viss ålder innebär att antalet invånare i den åldern ökar under prognosperioden. Ett negativt värde innebär på motsvarande sätt antalet förväntas minska. Del 3 - Demografiska effekter 17
GENOMSNITTSÅLDER Historisk utveckling av genomsnittsåldern 1980 -2020 samt prognostiserad snittålder 2021 -2030. Jämförelse med riket. Under perioden 2020 till 2030 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41 år till 42 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar samt att stora årskullar kommer upp i äldre åldrar. I kommunen förväntas genomsnittsåldern att från 40 år till 40 år under prognosperioden. Genomsnittsåldern i kommunen är 1 år lägre än i riket år 2020. Vid prognosperiodens slut är snittåldern 2 år lägre. Del 3 - Demografiska effekter 18
UTVECKLING AV ANTALET BARN Historisk utveckling av antalet barn i åldrarna 0 -12 år 1980 -2020 samt prognostiserat antal 2021 -2030. Utvecklingen av antalet barn i åldern 0 -5 år beror främst på hur många barn som föds framöver. Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan, så har även in- och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barn-grupperna, 6 -9 år och 1012 år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora. Del 3 - Demografiska effekter 19
UTVECKLING AV ANTALET UNGDOMAR Historisk utveckling av antalet ungdomar i åldrarna 13 -18 år 1980 -2020 samt prognostiserat antal 2021 -2030. Antalet i åldrarna 13 -15 och sedan 16 -18 år har sedan 2000 -talets mitt minskat i de flesta av landets kommuner. Detta i takt med att de stora barnkullar som föddes kring 1990 har lämnat dessa åldrar bakom sig. I många kommuner kan dock en uppgång av antalet invånare i dessa åldrar förväntas den kommande perioden. Del 3 - Demografiska effekter 20
UTVECKLING AV ANTALET VUXNA Historisk utveckling av antalet vuxna i åldrarna 19 -64 år 1980 -2020 samt prognostiserat antal 2021 -2030. Åldersgruppen 19 -24 år har i många kommuner ökat under de senaste åren då generationen född kring 1990 passerat dessa åldrar. Åldersgruppen 25 -44 år har minskat då den stora 60 -talistgenerationen nu befinner sig i åldersgruppen 45 -64 år. Dock ökar den nu igen då 90 -talisterna istället träder in här. Samtidigt motverkas detta av att 40 -talisterna nu är äldre än 65 år och därmed trätt in i nästa åldersgrupp. Del 3 - Demografiska effekter 21
UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE Historisk utveckling av antalet äldre i åldrarna 65 år och uppåt 1980 -2020 samt prognostiserat antal 2021 -2030. Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den stora 40 -talist generationen uppnått pensionsåldern fullt ut, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen 80 år eller äldre där 40 -taliserna snart börjar träda in. Del 3 - Demografiska effekter 22
Del 4 BAKGRUND OCH ANTAGANDEN 23
BAKGRUND De följande sidorna innehåller uppgifter som beskriver situationen i Åre kommun under år 2020 och några av de antaganden som ligger till grund för prognosen. Syftet är att ge en demografisk nulägesbild som komplement till redovisningen av prognosresultaten. I prognosen har vi använt oss av För att göra prognosen använder vi Värt att notera är två större registerdata över folkmängden efter oss även av antal levande födda demografiska förändringar som ålder, kön och tid. Uppgifterna barn, avlidna, inflyttade och pågår. För det första börjar den kommer från folkbokföringen och är utflyttade som registrerats under stora 40 -talist generationen uppnå hämtade från SCB. Befolkningen vi året. Med hjälp av denna en ålder över 80 år. Detta innebär att använder är den som är skriven i information skattar vi fruktsamhet, en stor grupp kommer upp i de kommunen per den sista december mortalitet, inflyttarfördelningar och åldrar där behovet av stöd och varje år. Denna folkmängd behöver utflyttarrisker efter ålder och kön. service ökar. För det andra uppnår inte stämma med den befolkning Skattningarna ligger sedan till grund den stora barnkull som föddes kring som faktiskt bor eller vistas i för beräkningen av den framtida 1990 förvärvsaktiv och kommunen. Hur stor skillnad det är utvecklingen av antalet födda, döda, barnafödande ålder. De flyttar från mellan den folkmängd som inflyttade och utflyttade. städer med universitet och verkligen bor i kommunen och den högskolor, och en andel kan tänkas som är registrerad och om detta är flytta tillbaka till sin hemkommun. ett problem varierar från kommun För bland annat arbets- och till kommun och över åldrarna. För bostadsmarknaden, de yngre åldersgrupperna är utbildningssystemet och diskrepansen större. Många omflyttningarna har detta stora ungdomar studerar och arbetar på konsekvenser vilket i sin tur ger annan ort men är fortfarande skrivna effekter för den kommunala i föräldrahemmet. verksamheten. Del 4 - Bakgrund och antaganden 24
FOLKMÄNGDENS ÅLDERSSTRUKTUR Antal personer i varje ålder per 1000 invånare år 2020. Jämförelse med riket. I diagrammet visas befolkningsstrukturen i kommunen och i riket. Den anger hur stor andel varje åldersgrupp utgör av hela folkmängden, uttryckt i promille. Som exempel kan nämnas att åldern 34 år är den enskilt största åldersgruppen i kommunen och utgör 18 promille av hela folkmängden år 2020. I de delar som kommunens åldersstruktur avviker från rikets så innebär detta att kommunen har relativt fler eller färre invånare i den åldern än vad som finns i riket. Del 4 - Bakgrund och antaganden 25
ANTAL MÄN OCH KVINNOR Antalet män och kvinnor i olika åldrar under år 2020 Antalet män och kvinnor i samma ålder har ofta ett starkt samband förutom för åldrarna 70 år eller äldre där kvinnorna oftast är fler. Det finns kommuner som har andra skevheter i könsfördelningen. I Uppsala kommun är antalet kvinnor i åldrarna 20 -25 år betydligt fler än antalet män. Och i Pajala kommun finns det fler män än kvinnor i nästan samtliga åldrar. Del 4 - Bakgrund och antaganden 26
KVINNORS FRUKTSAMHET I OLIKA ÅLDRAR Antalet födda barn per kvinna efter moderns ålder. Genomsnitt 20182020. Jämförelse med riket. Antalet barn som föds beror dels på antalet kvinnor i fertil ålder, dels på kvinnors benägenhet att bli föräldrar. Benägenheten att föda barn beräknas som antal födda barn efter moderns ålder dividerat med antalet kvinnor i en viss ålder. Diagrammet visar att fruktsamheten är som högst hos 32 -åriga kvinnor i Åre kommun, motsvarande i snitt 0, 18 barn. Med hjälp av fruktsamheten per ålder och antalet kvinnor i fertil ålder beräknas hur många barn som förväntas födas. Del 4 - Bakgrund och antaganden 27
FRUKTSAMHETENS UTVECKLING ÖVER TID Utveckling av den summerade fruktsamheten 1980 -2020 samt prognostiserad fruktsamhet 20212030. För att få en total bild av fruktsamheten kan man beräkna summerad frukt-samhet vilket är summan av fruktsamheten i olika åldrar (dvs summan av värdena på staplarna i diagrammet ovan). Måttet summerad fruktsamhet visar på hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor idag gör. På riksnivå förväntas kvinnor föda drygt 1, 9 barn under sin livstid. Del 4 - Bakgrund och antaganden 28
IN- OCH UTFLYTTNING Antalet inflyttade och utflyttade invånare efter ålder. Genomsnitt för perioden 2018 -2020. Hur många som flyttar till respektive från kommunen i olika åldrar visas i diagrammet till vänster. Även om lika många flyttar in som ut ur kommunen i en viss åldersgrupp så betyder detta inte att kommunens förutsättningar är oförändrade. Det kan finnas en stor skillnad på in- och utflyttarna avseende socioekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst eller arbetsmarknadsstatus. Det är därför viktigt att göra kompletterande analyser av flyttströmmarna för att få en så heltäckande bild som möjligt. Del 4 - Bakgrund och antaganden 29
FLYTTARNA OCH ÅLDERSSTRUKTUREN Skillnad i antalet in- och utflyttade invånare i olika åldrar. Genomsnitt för perioden 2018 -2020. Diagrammet visar effekten av inoch utflyttningen på åldersstrukturen. Staplarna visar flyttnettot, dvs. vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar på grund av flyttningar. Nettot har beräknats som skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade i diagrammet ovan. Ett negativt värde betyder att fler flyttar från kommunen än till kommunen i den åldern. För att få en mer representativ bild av flyttningarna har ett genomsnitt för de tre senaste åren beräknats. Del 4 - Bakgrund och antaganden 30
INVÅNARNAS BENÄGENHET ATT FLYTTA Andelen invånare i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2018 -2020. Jämförelse med riket. Flyttbenägenheten visar på sannolikheten att en person i en viss ålder flyttar från kommunen. I kommunen har 20 -åringarna den högsta flyttbenägenheten med 0, 32. Detta innebär att 32 procent av alla 20 -åringar under ett givet år flyttar från kommunen. Del 4 - Bakgrund och antaganden 31
KVINNORS BENÄGENHET ATT FLYTTA Andelen kvinnor i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2018 -2020. Jämförelse med riket. På riksnivå är yngre kvinnor betydligt mer flyttbenägna än männen. De söker sig tidigare än män till orter som erbjuder studieoch arbetsmöjligheter. Vid 30 -års ålder blir de dock mindre flyttbenägna än männen. I vissa kommuner flyttar mer än hälften av de unga kvinnorna i vissa åldrar. I Åre kommun har de 20 -åriga kvinnorna den största flyttbenägenheten med 0, 41. Del 4 - Bakgrund och antaganden 32
MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA Andelen män i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2018 -2020. Jämförelse med riket. På riksnivå har både män och kvinnor en mycket hög flyttbenägenhet mellan 20 och 30 år. Men till skillnad mot kvinnorna, som har en tydlig topp mellan 20 och 25 år, så är männens flyttbenägenhet mer jämn. Män äldre än 30 år har även en något högre flyttbenägenhet än kvinnor i samma ålder. Bland männen i Åre kommun är 23 -åringarna mest flyttbenägna med 0, 3. Del 4 - Bakgrund och antaganden 33
Del 5 METOD 34
Befolkningen i prognosen skrivs För att osäkerheten ska bli mindre Antalet inflyttare beräknas med det fram ett år i taget med befolkningen används befolkningsuppgifter från som hänt i kommunen de 3 senaste år 2020 som utgångspunkt. Vid de 3 senaste åren. Dessutom görs en åren som grund. Dessa värden tolkning av prognosen skall has i utjämning över åldrarna. Det läggs justeras för att anpassa nivåerna Osäkerheten i prognosen ökar i åtanke att Skatteverkets register även en viss vikt vid efter de byggplaner som kommunen proportion med prognosperiodens endast omfattar i kommunen fruktsamhetstalen i riket. Under har under perioden. längd. Generellt är osäkerheten folkbokförda personer. De som bor i prognosperioden antas Inflyttarfördelningen (vilka som störst för de åldersgrupper som inte kommunen men inte är folkbokförda fruktsamheten förändras i enlighet flyttar till kommunen i termer av kön är födda när prognosen görs. där, t. ex. asylsökande, finns således med SCB: s prognostiserade ökning och ålder) beräknas utifrån de 3 Betydande osäkerhet finns även för inte med i prognosen. Antalet födda för fruktsamheten i riket. senaste årens inflyttarfördelning. ålders-grupperna 19 -30 år där flytt- och döda beräknas för varje prognos benägenheten är stor. Osäkerheten år genom att befolkningen i varje Dödsriskerna för varje ålder och per Antalet utflyttare beräknas utifrån i en befolkningsprognos är åldersklass multipliceras med kön skattas på riksdata som kvoten ett genomsnitt av de 3 senaste årens förhållandevis mindre för den åldersspecifika fruktsamhetstal mellan antalet döda i en viss ålder utflyttningsbenägenhet. Utflyttnings medelålders och äldre befolkningen respektive dödsrisker. och medelbefolkningen i samma -benägenheten i varje ålder. Därefter sker en justering av multipliceras med folkmängden i Fruktsamheten för kvinnor i olika mortaliteten så att den sammanfaller motsvarande ålder vilket ger antalet åldrar beräknas som kvoten mellan med kommunens totala nivå. Data utflyttare efter ålder och kön. antalet födda barn till mödrar i en från de 3 senaste åren används, och viss ålder och medelfolkmängden dödsriskerna antas minska i kvinnor i samma ålder. proportion till SCB: s prognos för METODBESKRIVNING vilka brukar vara mindre flyttbenägna. riket. Del 5 - Metod 35
METODBESKRIVNING (forts. ) Det observerade antalet flyttningar i (se diagram på tidigare sidor) kan påbörja ett aktivt yrkesliv. Räknat på kommunen innehåller endast en man direkt se hur riksnivå så är de yngre begränsad mängd information. Vill ålderssammansättningen i åldersgrupperna mycket man närmare analysera effekterna av kommunen ändras på grund av flyttbenägna och var femte 21 -åring flyttningar måste man även studera flyttningarna och det går enkelt att flyttar över en kommungräns varje vilka som flyttar till respektive från få svar på frågor såsom vilka år (se tidigare diagram). Yngre kommunen. Flyttarnas socio- åldersgrupper som ökar respektive kvinnor är mer flyttbenägna än ekonomiska situation och ålder har minskar och med hur mycket på yngre män (se tidigare diagram). en stor betydelse för utvecklingen av grund av in- och utflyttningar. Vill kommunens ekonomi, näringsliv och man kunna påverka kommunens befolkningssammansättning. demografiska och socioekonomiska sammansättning på kort sikt så Flyttningar är den demografiska måste man göra förändringar som komponent som har störst och påverkar in- och snabbast påverkan på demografins utflyttningsmönstren. utveckling över tiden. Det ligger utanför ramen för denna I många av landets kommuner flyttar befolkningsprognos att närmare de yngre åldersgrupperna 19 -25 år studera flyttmönster och effekterna från kommunen till arbeten och av flyttningarna. Men genom att studier på annan ort. I vissa fall studera flyttnettot efter ålder kommer de tillbaka och bosätter sig på födelseorten för att bilda familj Del 5 - Metod 36
TABELLBILAGA 37
FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS Tabell 1: Folkmängd i Åre kommun efter åldersklass I tabellen visas folkmängden per olika åldersklasser samt totalt för perioden 2020 -2030. Ålder / År 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 0 -5 882 905 927 959 981 1 023 1 056 1 084 1 112 1 139 1 161 6 -9 548 586 628 678 704 716 732 736 753 773 10 -12 480 499 486 468 465 495 527 552 582 592 600 13 -15 428 451 474 501 524 517 501 496 521 550 573 16 -18 371 396 425 449 473 495 513 505 491 489 19 -24 777 782 780 804 830 868 877 888 906 929 948 25 -44 3 534 3 569 3 645 3 769 3 883 4 008 4 082 4 141 4 205 4 254 4 303 45 -64 2 923 2 958 3 019 3 110 3 181 3 238 3 301 3 340 3 401 3 459 65 -79 1 615 1 643 1 651 1 667 1 670 1 685 1 669 1 687 1 705 1 730 1 756 80 -100 490 507 529 550 574 603 646 663 699 717 737 Totalt 12 049 12 199 12 432 12 789 13 163 13 558 13 806 14 057 14 311 14 555 14 799 Tabellbilaga 38
FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS Tabell 2: Folkmängd i Åre kommun efter åldersklass Ålder / År I tabellen visas folkmängden per olika, i vissa fall överlappande, 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 1 -5 747 761 780 806 819 853 881 905 929 952 973 6 -12 1 028 1 047 1 072 1 096 1 143 1 200 1 243 1 285 1 318 1 345 1 373 åldersklasser intressanta för t. ex. det 6 132 145 155 161 181 170 172 180 183 187 193 kommunala utjämningssystemet för 7 -15 1 324 1 354 1 391 1 436 1 487 1 547 1 572 1 601 1 655 1 707 1 754 perioden 2020 -2030. 16 -18 371 396 425 449 473 495 513 505 491 489 65 -79 1 615 1 643 1 651 1 667 1 670 1 685 1 669 1 687 1 705 1 730 1 756 80 -89 410 426 441 466 486 512 552 568 599 605 626 90+ 80 81 88 84 87 91 94 95 100 111 0 135 144 147 153 161 170 175 179 183 187 188 1 -3 456 457 451 470 492 513 528 544 559 571 583 4 -5 291 304 329 336 327 341 353 361 370 381 390 7 -9 416 403 431 467 498 534 545 553 552 565 580 10 -15 908 950 969 989 1 013 1 027 1 048 1 103 1 142 1 173 65 -69 641 667 655 659 618 612 600 610 637 662 678 70 -74 561 522 540 522 561 580 604 596 600 567 562 Tabellbilaga 39
Statisticon AB Vi ser livet bakom siffrorna +46 (0)10 130 80 00, info@statisticon. se, www. statisticon. se Östra Ågatan 31, SE-753 22 Uppsala Klara Södra Kyrkogata 1, SE-111 52 Stockholm Sweden
- Slides: 40