Bedmning av tal och sprk i frskolan grundlggande
Bedömning av tal och språk i förskolan – grundläggande teorier och begrepp Vad gör logopeden? Språkförskolekonferens i Lycksele augusti 2014 Maria Levlin Doktorand i språkvetenskap/ Leg logoped, Lycksele kommun
Varför utreda språket hos små barn? Tidigt stöd för språk och kommunikation både hemma och i förskolan Ø Familj och omgivning får en bättre förståelse för barnets behov av stöd Ø Språkliga svårigheter vanligt inslag även vid utvecklingsstörning, autism, ADHD, vissa syndrom – språket ett sätt att identifiera barn som behöver utredas vidare inom sjukvården Ø
Hur kommer barnen till logopeden? Ø Screening inom barnhälsovården vid 2: 6/3 år Ø Ø Ø Barnet klarar inte enkla instruktioner Barnet pratar inte i 3 -ordsmeningar Barnet gör sig inte förstådd med tal i familjen Föräldrarna är oroliga Oroliga föräldrar kan be distriktssköterskan/läkaren skicka remiss oavsett barnets ålder Barnläkare eller öronläkare skickar remiss
Hur vanligt är språksvårigheter? Språkliga svårigheter kan förekomma inom många olika funktionsnedsättningar: Utvecklingsstörning (0, 5 -2%) Autism (ca 1 %) ADHD (ca 2 -3%) Språkstörning (ca 7 %) Barn med en svag språklig förmåga som inte uppfyller kriterierna för någon diagnos
Diagnos i förskoleåldern? I förskoleåldern vet vi inte alltid om de språkliga svårigheterna är isolerade eller en del av någon annan funktionsnedsättning Tar tid att utreda Krävs tvärprofessionella team Föräldrarna behöver vara med i processen Ofta behövs en uppföljning över tid för att vara säker på svårigheternas natur
Hur vanligt är språkstörning? Ø Ca 7 % av 5 -6 åringarna har specifik språkstörning (Tomblin, Records, Buckwalter, Zhang, Smith & O'Brien, 1997) Ø Språklig förmåga < percentil 10 inom minst två språkliga områden (ordförråd, grammatik, diskursnivå/expressivt eller impressivt) Ø Icke-verbal IK > 85 (normal icke-språklig problemlösningsförmåga) Ø Exkluderar utvecklingsstörning, autism, cerebral pares, hörsel eller synnedsättning
Vilka metoder använder logopeden? Standardiserade test – hur förhåller sig barnets språkutveckling i förhållande till andra jämnåriga? Kvalitativ bedömning – hur samspelar barnet i testsituationen, i spel och lekaktiviter? Anamnes – Samtal med föräldrarna om barnets tidiga utveckling, hörsel, syn, ärftlighet och hur barnets språk, kommunikation, lek och samspel fungerar i vardagen. Observation på förskola – om logopeden jobbar inom primärvården/kommunens elevhälsa
Tankekarta språkprocessen… Se bilaga… Bishop (1997) Uncommon understanding Nettelbladt & Salameh (2007) Språkutveckling och språkstörning hos barn Stackhouse & Wells (1997) Childrens speech and literacy difficulties: A psycho-linguistic framework
Språklig bedömning i 3 -5 års åldern - Språkförståelse Talperception/uppfattning om språkljud Ø Diskriminera mellan språkljud (minimala par) Fonologiskt korttidsminne/språkljudsminne Ø Repetition av nonord Verbala minnesfunktioner (från 5 år och uppåt) Ø Verbalt korttidsminne (sifferrepetition) Ø Verbalt arbetsminne (repetition av siffror/ord baklänges) Ø Repetition av meningar
Språklig bedömning i 3 -5 års åldern - Språkförståelse Ordförråd Ø Ordförståelse: Kan barnet peka ut vardagliga föremål (bilder, leksaker) Ø Begreppsförståelse: Kan barnet peka ut grundfärgerna och klara instruktioner med lägesprepositionerna (leksaker, ballongspelet…) Ø Semantisk organisation: Kan barnet kategorisera ord, förklara ord med egna ord, vilka ord hör ihop, motsatser… Ø Från 5 år finns fler standardiserade test (CELF-4, ITPA)
Ordförråd
Språklig bedömning – språkförståelse, forts… Grammatik Ø Förståelse av meningar/grammatiska strukturer, t ex Flickan knuffar lådan, Pojken tittar på stolen och kniven, Fåret blir knuffat av pojken, Kon som jagar katten är brun… Ø Förståelse av ordböjning: Pojken står på stolarna. Diskursnivå Ø Lyssna på en berättelse med bildstöd och återberätta
Språklig bedömning - uttrycksförmåga, forts… Diskursnivå Ø Berätta om självupplevda händelser, bildsekvenser, återberätta saga till bilder: Röd tråd? Kronologi? Grammatik Ø Meningslängd i återberättande/samtal om bilder Ø Förekommer bisatser Ø Ordföljd, böjning av ord…
Språklig förmåga – bedömning i 3 -5 års åldern Ordförråd Ø Kan barnet benämna vardagliga föremål (bilder, leksaker) Ø Kan barnet benämna grundfärgerna och lägesprepositionerna (leksaker, ballongspelet…) Ø Letar barnet efter ord i spontant tal/berättande Uttal Ø Vilka alla ljud kan barnet uttala (benämna bilder) Ø Talmotorik/munmotorik
Ordförråd
Bedömning av samspel/pragmatik Samspel i test- och leksituation; turtagning, förstå förväntningar i situationen, ögonkontakt Förmåga att samtala i dialogform: fråga – svar, bygga vidare på samma samtalsämne, ta lyssnarens perspektiv Använda språket i lek och samspel med andra barn Förhandla i roll-lekar med andra barn
Slutligen… Sammanvägning av resultat i standardiserade test, kvalitativ information utifrån lek och samspel i testsituation, samtal med föräldrar och observation på förskolan. Vilket stöd behöver barnet? Uttrycksförmåga? Språkförståelse? Samspel? Tecken till tal? Riktad språkträning? Logoped? Hemma? Förskola? Språkförskola?
När är det aktuellt med diagnos? Ø Bedömning av språk och kommunikation möjligt att göra väldigt tidigt < 1 års ålder. Ø Ø Ø Språkbedömningen underlättar planering av stöd hemma och på förskolan Viktigt att remittera vidare till barnmottagning och/eller BUP om det finns misstanke om annan problematik Ta ställning till diagnosen språkstörning någon gång vid 5 -6 års ålder? ? (Stothard et al, 1998; Tomblin, 2008)
Stöd till föräldrar Ø Ø Ø Samtal med förskolepersonal, logoped, BHVpsykolog viktiga inslag i föräldrarnas bearbetningsprocess I ett tidigt skede svårt att veta vad barnets språkförsening kommer att innebära: övergående försening …. . diagnos Viktigt skapa en förståelse hos föräldrarna för vad barnets språkförsening innebär i barnets vardag och i 5 -6 årsåldern även prata om eventuella risker för inlärningssvårigheter i skolåldern.
Tack för att ni lyssnade!
- Slides: 20