Barns rttigheter och hlso och sjukvrdens skyldigheter nr

Barns rättigheter och hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn är anhöriga eller barn far illa www. skane. se/barnsomfarilla 1

Innehåll • Barnets rättigheter i lagar – Lagen om barnets rättigheter – Barn som anhöriga, hälso- och sjukvårdslagen – Barn som far illa, Socialtjänstlagen • Hemsidor; vårdprogram, handlingsprogram, anmälningsblanketter, mallar, instruktioner, med mera • Kontaktpersonsuppdraget 2

Grundläggande lagar Lagen om barnets rättigheter (2018: 1197): Barnets rättigheter, de fyra grundprinciperna: • Artikel 2: Alla barn är lika värda och har samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras. • Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa • Artikel 6: Barnet har rätt till liv, överlevnad och utveckling. • Artikel 12: Barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Föräldrabalken, 6 kap 1 §: • Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. • Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling 3

Barn som anhöriga Hälso- och Sjukvårdslagen 5 kap 7§. Patientsäkerhetslagen 6 kap. Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. har ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. 4

Hur många är barn som anhöriga? • Mellan 12 och 24 procent har en förälder med allvarlig sjukdom • Nära 30 procent har föräldrar med någon kronisk sjukdom • Cirka 13 procent har föräldrar med en somatisk sjukdom som har krävt sjukhusvård i minst en vecka • 68 000 barn lever ihop med vuxna som har spelproblem. Skulder, relationsproblem, våld inom familjen eller psykisk ohälsa är vanliga konsekvenser vid spelmissbruk. • Varje dag förlorar åtta barn i Sverige en förälder genom dödsfall och uppskattningsvis 40 % av dödsfallen beror på cancer • 600 -650 barn per år har en förälder som plötsligt och oväntat oväntad dö självmord, våld eller på grund av olycka • När barns föräldrar dör är dödsfallet många gånger förknippat med alkohol-och eller narkotikamissbruk. Särskilt ofta ses detta när fäder dör. 5

Forts, antal barn som anhöriga • 17 procent har föräldrar vars problem med alkohol eller narkotika inte har krävt sjukhusvård • 2, 5 procent har minst en förälder som har vårdats inlagd på grund av alkoholmissbruk • Cirka 8 procent har en förälder som legat på sjukhus på grund av psykisk sjukdom • Närmare var femte förälder lider av ängslan, ångest, oro eller annan psykisk ohälsa som inte är så allvarlig att den leder till sjukhusvård. • Nedstämdhet eller depression efter förlossningen drabbar 8 -15 procent av alla nyblivna mammor. 6

Vårdgivare i Skåne: Barn som anhöriga Länk till Hemsida 7

Om patienten: - har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning - har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada - har ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar Fråga: - Finns det minderåriga barn? - Vilken information och vilket stöd behövs? -avlider 8

Att uppmärksamma barn som är anhöriga är att ge stöd och erbjuda delaktighet för att situationen ska bli hanterbar för barnet. Anhörigskapet betyder inte automatiskt att barnet far illa Barn som är anhöriga 9

Men när barn far illa, befinner de sig ofta i ett anhörigskap till föräldrar med ohälsa Föräldraförmågor riskerar att försämras eller svikta på grund av sjukdom och ohälsoproblem. I fall när vi misstänker eller vet att barn far illa, behöver barnen utöver information och stöd som anhöriga, även hjälp med en anmälan till socialtjänsten. Då träder anmälningsskyldigheten in. Barn som är anhöriga Barn som far illa 10

Film (3, 42 minuter) från stiftelsen Allmänna Barnhuset: Våld löser inget – Om våld mot barn (Om inte filmen startar men inte syns på storbilden kan du trycka på tangenten med ”windowsflaggan” till vänster om alt-tangenten, och bokstaven p samtidigt. Därefter välj ”duplicera”. ) 11

Barnmisshandel… ”…är när en vuxen person utsätter barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov” SOU 2001: 72 12

Olika former av barnmisshandel • Fysiskt våld – Alla former av kroppslig bestraffning tolkas enligt svensk lag som brott. – 1979: Avskaffas föräldrars rätt aga sina barn i uppfostringssyfte. – 1982: Misshandel på enskild plats, t ex i hemmet, faller under allmänt åtal. • Psykiskt våld – Kränkande behandling, som t ex att skrämma, förringa, hota, diskriminera, förlöjliga eller isolera barnet. • Sexuella övergrepp – Allt från våldtäkt till att utsätta barnet för blottning eller pornografi. 13

Olika former av barnmisshandel, fortsättning: • Försummelse/omsorgssvikt (neglect) – När barnets basala behov inte tillgodoses, medvetet eller omedvetet. – Har lika skadlig effekt som fysisk/psykisk misshandel på sikt, men är minst beforskad. • Alkohol- eller drogpåverkade vårdnadshavare – t ex läkemedelsintoxikationer, suicidförsök eller kraftigt berusade föräldrar. • Bevittnar våld i hemmet – 11% av alla barn i Sverige har bevittnat våld i hemmet. – Drygt hälften av dessa har själva blivit slagna, en eller flera gånger. • Eget missbruk eller annat destruktivt beteende. 14

Vägledning för sjukvården LÄNK till vägledningen på https: //www. socialstyrelsen. se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/vagledning/2014 -10 -4. pdf 15

Film (9 minuter) från Socialstyrelsen: Till dig som är anmälningsskyldig 16

Vårdgivare i Skåne; Barn som far illa Länk till hemsida Barn som far illa 17

Handlingsprogrammet kan vägleda när det gäller: • • • olika former av, och tecken på, misshandel situationer med ökad risk för barnmisshandel vad anmälningsskyldigheten innebär vilka uppgifter som ska lämnas till socialtjänsten vid vilka tillfällen föräldrarna ska informeras om att jag kommer att göra en anmälan om oro för deras barn • vid vilka tillfällen föräldrarna inte ska informeras om att jag kommer att göra en anmälan om oro för deras barn • lagstöd 18

Misstänker du att ett barn far illa? Misstänker du omsorgssvikt? Misstänker du våld eller övergrepp? Prata med barnet och vårdnadshavare Behöver vårdnadshavaren hindras från att logga in som sitt barns ombud på 1177? Nej Ja Lås kontot för 1177: s e-tjänster Vid behov konsultera socialtjänsten (sök telefonnummer på kommunens hemsida) Samarbeta med socialtjänsten i barnets hemkommun sök telefonnummer på kommunens hemsida Möjlighet att polisanmäla ring 114 14 eller 112 Anmäl genast till socialtjänsten i barnets hemkommun Dokumentera i journalen samt registrera KVÅ: GD 008 19

Hur anmäla? • Fyll i blanketten i e-journalen • Spara och skriv ut, bifoga ev. journalkopia • Signera • Be sekreterare faxa till socialtjänsten och registrera KVÅ-kod GD 008 Blanketten finns i journalsystemen eller på www. skane. se/barnsomfarilla 20

Våld i Nära Relationer SOSFS 2014: 4 För vården innebär föreskrifterna att varje verksamhet som möter våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld ska ha rutiner för hur personal ska göra: • Rutiner för att alltid fråga om våld: barn, vuxen • Ta reda på om det finns barn i våldsutsatts familj • Anmäla enl. 14 kap. 1 § So. L för barn • Ha kunskap om resurser för stöd till vuxna (sjukvård, socialtjänsten, frivilligorganisationer) Länk: Våld i nära relationer SOSFS 2014: 4 21

Vårdgivare i Skåne: Våld i nära relationer https: //vardgivare. skane. se/vardriktlinjer/vald-i-nararelationer/#94827 22

Var finns stöd till personal som ska göra anmälan på grund av oro för att barn far illa? 23

Barnskyddsteamen i Skåne erbjuder verksamhetsnära konsultationer/rådgivning, utbildningar, med mera. Barnskyddsteam nordväst Barnskyddsteam nordost Barnskyddsteam Skånes universitetssjukvård Kontaktuppgifter och mer information finns under fliken Barnskyddsteam på www. skane. se/barnsomfarilla 24

Konsultation av Socialtjänsten • Konsultera socialtjänsten utan att avslöja barnets identitet • En konsultation ersätter inte en anmälan • Om socialtjänsten råder till anmälan, anmäl då genast 25

Anmälan ü Vårdpersonals skyldighet ü Genast ü Skriftlig ü Kan ej tas tillbaka ü Ny information ska anmälas fortlöpande ü Socialtjänsten beslutar om utredning eller ej Ansökan ü Endast förälder/barn (från 15 år) kan ansöka om stöd ü Socialtjänsten måste utreda behovet ü Utreder endast behovet i ansökan ü Kan dras tillbaka av föräldern 26

Anmälaren kan medverka vid ett första möte med socialtjänsten I lagstiftningen sedan 2013; 14 kap. 1 § So. L ”Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 § ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt” (1 a §). 27

28

Information om utredning inletts kan begäras I lagstiftningen sedan 2013; 14 kap. 1 § So. L • ”Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 § om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. • Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta” (14 kap. 1 b § So. L)”. 29

Oro för väntat barn? Vi är ej skyldiga att anmäla oro för ofött barn men har möjlighet att ge information till socialtjänsten som innan barnet föds kan starta utredning av/på blivande föräldrarna. Samtycke till informationsöverföring är grundregeln. I andra fall har privata och offentliga vårdgivare olika sekretessregler att förhålla sig till. Läs vårdriktlinjen noga innan du informerar socialtjänsten. Länk till vårdriktlinje: https: //vardgivare. skane. se/siteassets/1. vardriktlinjer/regionala-riktlinjer---fillistning/regional-riktlinjekring-oro-for-vantat-barn-2018. pdf Länk till utskrivbar blankett: https: //vardgivare. skane. se/siteassets/1. -vardriktlinjer/blanketter--fillistning/blankett_oro_vantat_barn_180518_ifyllningsbar. pdf 30

Hur kan flera verksamheter i kommunen och hälso- och sjukvården samverka kring ett barn och familjen? 31

Samordnad individuell plan, kallad SIP - används: • när det redan finns, eller kommer finnas, behov av samordnade insatser både från socialtjänsten och från hälso - och sjukvården. Även skola kan ingå. • efter bedömning att SIP behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda • om de berörda lämnat samtycke • utan dröjsmål • efter att den upprättats tillsammans med den enskilde/närstående 32

Delaktighet vid SIP • Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP-arbetet. • Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbete även exempelvis planering av möten. • Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. 33

SIP Kort film om en familjs goda erfarenhet av SIP (8 minuter): https: //www. uppdragpsykiskhalsa. se/sip-for-barn/ Mer information och filmer om SIP finns hos Sveriges kommuner och regioner. Länk: SKR/SIP 34

Vad är en kontaktperson? En namngiven kontaktperson vars uppgift är att • hålla sig informerad inom området, sprida information vidare • delta i utbildningar samt att initiera fortbildning inom den egna enheten. Kontaktperson ska finnas på varje enhet - anmäl via formulär på www. skane. se/barnsomfarilla. se 35

Vad gör en kontaktperson? Med chefens mandat • Utvecklar lokala rutiner - kontaktuppgifter till kommunen/erna - praktisk information om hur anmälan går till - regelbunden fortbildning - introduktion av nyanställda - hur den lokala samverkan m kommun ser ut - sprida handlingsprogrammet • Stödjer och driver på arbetet 36

Ansvarig för bildpresentationsmaterialet: Kunskapscentrum barnhälsovård Kontakt: Barniutsatthet. kcbhv@skane. se Hemsidor: www. skane. se/barnsomfarilla www. skane. se/barnsomanhoriga 37